Antikrundan 2013: Halmstad

Förra veckan var det ju säsongspremiär för ett av de TV-program som jag har följt längst, Antikrundan. Och så klart jag inte missar det i kväll heller! Kvällens program var från Halmstad.

Bosse och Knutte, med samma efternamn men inte gifta, för Bosse stavar Knutsson med två s, Knutte med ett. Men de är båda två experter i Antikrundan. (Bilden är lånad från SvT:s hemsida.)

Anne Lundberg skorrade vidare, men jag måste ändå säga att hon känns lite nedtonad, tack och lov. Men hon var tvungen att tramsa lite, förstås, om kärleksstaden Halmstad.

• En kille som såg lite rolig ut med långt, lockigt skägg, kom med ett Marimekkotyg. Jag avskyr verkligen Marimekko, alldeles för färgglatt för en som föredrar tjockis-svart. Värderingen för tyget landade på mellan en tusenlapp och två.
• En kalkstensburk som kostat 30 kronor värderades till cirka 5 000 kronor. Men så var den rätt häftig också!
• Ett äldre par kom med en jättefin nattljusstake från 1750-talet. Paret äger faktiskt ett par stakar. Värderingen sattes till hela 100 000 kronor. Dessutom tog paret med ett (av två) silverfat som värderades till         125 000 kronor…
• Ett otroligt vackert skrin i sköldpaddsskal daterades till 1600-talets slut när just sköldpadda var ett populärt material. Skrinet värderades till mellan 30 000 och 50 000 kronor.
• Knutte, iförd hemsk kavaj, tog emot en rätt gravid tjej och ett bord. Tjejen hade betalat 8 000 för den väldigt stora och tunga möbeln. Bordet är troligen nytillverkat, även om skivan ursprungligen hade varit ett golv, ungefär hundra år gammalt.
• Ett par kom med en GAN-tavla som de hade fått i lysningspresent. Tavlan var ganska gräslig, vilket också kvinnan tyckte. Denna akvarell värderades till cirka 100 000 till 125 000.
• Ett stort fotoalbum med 150 bilder från Indien från 1860 – 1880-talet kom med en man. Bilderna visade sig vara väldigt sällsynta och av god kvalitet. Mannen hade gett 1 800 kronor för albumet. Idag värderades det till… minst 150 000 kronor.
• En kvinna kom med ett otroligt vackert skrin i porfyr. Några små naggar i locket, men annars i bra skick. Skrinet värderades till 15 000 – 20 000 kronor.
• En annan kvinna kom med en rysk medalj i 23 karats guld. Medaljen är troligen från 1900-talets början. Medaljen värderades till mellan 35 000 och 40 000 kronor.
• En man kom med två underbart vackra ringar. Den ena, med rubiner och diamanter, värderades till 16 000 kronor. Den andra ringen, med diamanter, värderades till 150 000 – 200 000 kronor.

Nästa vecka går Antikrundan från Gävle.

Livet är kort.

Read Full Post »

I östra delarna av stan…

Idag var det så dags för mamma att få hjälp med håret. Jag skulle ju kunna tvätta det åt henne, men se lägga hår är inte min gebit. Därför hade jag bokat tid  åt henne hos min frissa. Och idag höll vi oss på östra delarna av stan hela eftermiddagen.

Vi höll oss i närheten av Musikens hus. Eller Uppsala Konsert och Kongress, som väl är dess riktiga, tråkiga namn. 

Men innan vi rollade in på salongen efter bussturen in till stan ville mamma titta på skor. Och ett par röda sommarskor följde med oss ut från Norrmans skor, som hade stor rea.

Jag eskorterade mamma till salongen och gick sen till Katalin, du vet, stället som

är en restaurang och inte ett kontor

men där var det till min häpnad stängt. Klockan 15 en solig julidag… Konstigt… Tur att Broströms kafé ligger alldeles bredvid, för det var där jag fick slå ner min röv rumpa. Tryckte mig intill husväggen för att få skugga, men jag tror bestämt att julisolen brände mig på vänsterarmen! Det fläktade lite och jag njöt av cheesecake och cappuccino samt min bok på gång. Andras nakna fötter, däremot, var ett mindre trivsamt inslag i environgerna…

Gott i solen, fast en kall öl hade varit mer läskande…

När jag fick nog av solen gick jag in och kikade lite på vad affärerna i Godsmagasinet hade att bjuda på. Där fanns en del fina saker, många regnbågsprylar, ett och annat skitroligt spel och alldeles för många Marimekkogrejor (= uff!) Men… jag träffade på en gammal bekantskap från ett annat yrkesliv, way back when… Jag träffade T, som mejlade mig så sent som till födelsedagen. Vi hade inte setts sen 1980nånting… Ett synnerligen kärt återseende – och jag hoppas att det blir ett nytt tillfälle snart, med gott om tid för umgänge och mer prat!

När det blev dags att hämta mamma traskade jag iväg och gjorde det. Hotade samtidigt min frissa med att ta med henne ut och dricka öl nån gång, det tror jag hon behöver. Hon jobbar alldeles för mycket!

Mamma rollade och jag gick över till Restaurang Lucullus där vi intog en lucullisk måltid, förstås! Mamma valde fläskfilé med pommes och béarnaisesås, medan jag valde fisk- och grönsaksspett med pommes från sommarmenyn. Förträffligt gott!

Mamma på ”Luckan”.

Till dessert tog mamma glass med chokladsås, medan jag tog ytterligare en öl, men en liten. Å, jag var så varm och törstig!

Hemfärden gick med en trevlig chaufför från Uppsala Taxi, som vi viftade till oss utanför Musikens hus. Skönt att slippa trängas på en svettig Uppsalabuss.

Idag kom ett fint vykort från några som befinner sig i Göteborg, några som jag saknar alldeles förfärligt. Annars låg det bara reklam i postboxen.

Jag har mobiltelefonerat med en yngre person som det ska bli trevligt att få med sig i bilen till Thuns i morgon eftermiddag. Nu har vi ju fått lön, så varför sitta still med pengarna när man kan låta dem rulla??? (Skämt åsido, jag är ju ingen storshoppare, men vissa andra har ju såna talanger, så…) Vi ska plocka upp den yngre generationen i stan vid 13.15. Sen har vi på oss ända till klockan 20 att shoppa loss… Dagen avslutas som vanligt med middag på Olandsbaren.

Read Full Post »