Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘manlig’

Ett inlägg i vilket Tofflan framhäver sig själv.


 

telefon tecknad

Två telefonintervjuer på en vecka. Vad månde bliva?

Två intervjuer på en vecka… Eller två intervjuer på sju dar. Eller två intervjuer på fem arbetsdar… Matematik har aldrig varit min grej, jag brukar skylla på dyskalkyli. Fast det lider jag inte av egentligen, jag gillar bara inte matte. Men den här gången har jag räknat rätt: jag har blivit intervjuad två gånger på en vecka, sju dar eller fem arbetsdar, beroende på hur ens vecka ser ut.

Idag stod jag och fick dammsugaren över mig när mobilen, djupt nere i dragkedjad mjukisbraxficka, ringde. Jag hann svara och sen rullade bollen. Naturligtvis tycker jag att det är väldigt smart av företag att telefonintervjua en sån fantastisk tillgång som jag borde vara är för deras företag/organisation (<== ironi). Men smartast av allt tycker jag att det är att rekryterarna gör en telefonintervju först av allt när de har valt ut tänkbara kandidater för lediga tjänster. Det ger såväl rekryterare som sökande chansen att känna lite på varandra verbalt.

Wordfeud 274 poäng

Känna på varandra verbalt kan en göra i Wordfeud också. Här tog jag 274 poäng, bara…

Förra veckan blev jag intervjuad av en manlig rekryterare för ett konsultuppdrag vid en myndighet här i Uppsala. Idag blev jag intervjuad av en kvinnlig rekryterare för en tillsvidaretjänst vid en högskola på annan ort. Båda tjänsterna är intressanta, men den som är tillsvidare är ju mer varaktig. Samtidigt vore det optimala förstås bäst för alla parter med ett jobb på min bostadsort. För- och nackdelar… Men… jag är inte framme vid nåt målsnöre än. Det bara hjälper upp självkänslan lite att få veta att en har ett intressant och gediget CV. Roligt också att få användning av ens LinkedIn-sida (logga in för full profil), där det finns allt från arbetsprover till rekommendationer från före detta kollegor, samarbetspartners och chefer.

Uppspelt bjöd jag sen upp snabeldraken till dans här i lägenheten. Och i skrivande stund väntar jag på att mitt våttorkade köksgolv – det behövdes! – ska bli torrt så jag slipper ta simborgarmärket för att komma till badrummet.


To be continued…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en film.


 

Dödens drabanterInte vet jag varför jag gör det, men jag bänkar mig på söndagskvällarna och glor på norsk film. I kväll gick Varg Veum: Dödens drabanter (2012) på Sjuan. Jag närde en liten förhoppning om ett par spännande timmar.

I afton kallades Varg Veum iväg, från sin sambo, i helikopter. En ung kille har skjutit sina fosterföräldrar och tagit grannflickan som gisslan tillsammans med ett gevär. En gång i tiden var Varg socialarbetare och tog den då lille pojken från hans missbrukande mamma. Sen dess har pojken och Varg hållit kontakten av och till. Som 17-årig dubbelmördare har Jan-Egil deklarerat att Varg är den enda han vill träffa. Varg har svårt att tro att det är Jan-Egil som har skjutit fosterföräldrarna och börjar nysta. Han får fatt i en tråd som handlar om… smuggling… Och det förflutna.

Nej, det här är inte bra. Men det är bättre än en del andra Varg Veum-filmer. Handlingen känns lite mer äkta, även om kvinnoskildringen fortfarande är urusel och den manlige Vargen skildras som en riktig karlakarl.

Toffelomdömet blir medel, trots allt.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Den här dan blir bara konstigare och konstigare. Inget och ingen tycks vara det/den det/den utger sig för att vara. En synnerligen informativ lunch bekräftade detta. Här är exempel på några frågor som aldrig får några svar:

  • Hur kan man sänka sig så lågt som till att bråka om hundralappar?
  • Hur kan det vara tre personer som har ansvar men ingen tar det?
  • Varför är vissa chefer bara elaka och spelar oförstående?
  • Varför drabbas smarta, starka kvinnor av allt från elaka, manliga chefer till sjukdomar som förlamar dem?
  • Varför hamnar alltid de goda ute i kylan?
  • Hur kan den som bygger upp sin tillvaro, gång på gång, med lögner stå ut med sig själv?
  • Varför är livet inte rättvist?

kall dyna

Ingen kalldusch, men en riktig svår och kylig sits, reserverad för de goda i tillvaron.


Ibland önskar jag
att jag hade en gudomlig slev som kunde röra om i grytan och ställa vissa saker och ting till rätta.


Livet är kort. Vem sa att det var rättvist?

Read Full Post »

I ett inlägg som jag la ut i morse länkade jag till ett angeläget och välskrivet inlägg hos Fatou. Det var det där om att barnen alltid är de som drabbas – oavsett vems fel det är – när det gällde familjen som hotas av vräkning. Och jag kan ju säga att jag inte blev mindre beklämd när jag läste om doktorn som nu är misstänkt för barnpornografi.

Enligt lokalblaskan handlar det om en manlig doktor i vars kamera man har hittat bilder på avklädda barn. Mannen greps också när han smygfotograferade barn på en badplats förra sommaren. Det var föräldrar till de badande barnen som larmade polis. Enligt vittnen slängde mannen något ifrån sig. Det visade sig vara ett cigarrettpaket – som innehöll ett minneskort med bilder på barn. Polisen hittade också foton på över 2 000 barn upp till fem år i läkarens kamera. På ett annat minneskort hittades ungefär 7 000 bilder på nakna barn. Mannen är misstänkt för innehav av grovt barnpornografiskt material, men också för ofredande.

Nu vet jag också att man är oskyldig till dess att motsatsen har bevisats, men om uppgifterna i lokalblaskan stämmer är det ju fruktansvärt. Inte blir soppan bättre av att

[…] Mannen arbetar som läkare i Uppsala på en hög position. […]

enligt UNT. Bland mannens patienter finns barn.

Från tidningen har man varit på mannens arbetsplats och där kände ingen till anklagelserna. Eftersom det råder sekretess mellan myndigheter har personalchefen på mannens jobb inte fått veta nåt. Polisen är däremot tvingad av lag att anmäla till socialtjänsten om det finns risk att barn far illa. Enligt UNT har polisen också gjort detta, men anmälan gäller enbart läkarens egna barn. Inga andra eventuella barn… Socialtjänsten har nämligen ingen rätt att lämna ut såna här uppgifter till den anmäldes arbetsplats.

Nu vet vi ju som sagt inte om den här läkaren är skyldig eller inte, även om mycket pekar på att han är det. Det enda som kan hända medan utredningen om brott pågår är att han blir tillfälligt avstängd från sitt arbete. Självklart hoppas jag att han blir det eftersom misstankarna är grava och bevisningen ju verkar väldigt stark.

Rejält beklämd blir jag och undrar vad vi gör mot barnen, egentligen. Vad utsätter vi dem för? Skulle du vilja låta ditt barn behandlas av en läkare som är misstänkt för innehav av barnpornografi och ofredande?

Det är alltid barnen som drabbas när det gäller vuxnas märkliga beteenden och ageranden. Ibland har jag undrat varför vissa föräldrar skaffar barn, när de som uppenbart inte är intresserade av dem. Jag hör och ser på nära håll och genom skrikorgierna från barn nummer två kan jag inte låta bli att undra. Barn nummer ett skrek nämligen likadant – tills barn nummer två kom till familjen. Vad är det för fel – på föräldrarna? Funderar jag…

Du tycker säkert att det är lätt för mig att ha åsikter om barn, jag som inga har. Men du ska veta att det är ett medvetet val. Jag träffade aldrig nån i livet som jag verkligen ville skaffa barn med. Och när jag blev äldre och visare insåg jag vilket otroligt och framför allt livslångt ansvar det är att ha barn. Det ansvaret har jag aldrig varit varken mogen eller redo för.  Jag skulle ha varit en förskräcklig förälder! Säkert väldigt sträng och krävande. Inte alls snäll. Däremot skulle jag förstås aldrig slå mitt – eller nån annans – barn. Mer än så kan jag inte säga. Det är ett val jag har gjort och jag är övertygad om att det är ett korrekt val – även om det kan nypa till i hjärtat ibland, det erkänner till och med hårdhudade jag.

Så det är en evinnerlig tur att jag fick fyra bonusbarn på äldre dar, barn som nu är eller är på väg att bli vuxna. Kanske hade det blivit gemensamma barn och Fästmön och jag hade träffats när vi var yngre. Men nu blev det inte så och jag är nöjd ändå. Jag känner mig ändå så där lagom träffad av texten på den här muggen som jag fikar i på jobbet, en mugg jag fick av en av de fyra till en födelsedag härom året…

”Be nice to your kids. They’ll choose your nursing home”…


Livet är kort.

Read Full Post »

Idag utkämpar jag den ändlösa kamp jag deltar i: den mot Dammråttornas armé. Så himla underbart att få se hemmet rent – en dag. Sen är det dags igen. Man har ju liksom öppet överallt och då kommer det in en massa skit från omkringboende, rökare och naturen.

Krigsfånge.


Ute strålar solen som bäst
och här inne krigar jag. Jag har krigat i badrummet och i duschrummet och jag har gått med dammvippan och sett allt annat än manlig ut. Mitt svarta linne är dammgrått.

Nu återstår dammsugning så är hemmet klart. I eftermiddag ska Clark Kent* göras fin.

För Fästmön: Jag har rensat hyllan i duschrummet OCH skåpet  badrummet!


To be continued – after breakfast!..


*Clark Kent = min ärrade lille bilman

Read Full Post »

Med en rubrik som Ingen man i sikte på en dokumentär om lesbiska tänkte i alla fall jag

Nej! Inte en till sån…

Men den här var ändå lite annorlunda, intressant och värd att diskutera. SvT 2 visade den i kväll, den går i repris flera gånger och finns också på SvT Play.

Ingen man i sikte här, inte…


I den här filmen har regissören
, Mette Aakerholm Gardell, också en  roll – som en lesbisk kvinna som längtar efter ett barn. Mette Aakerholm Gardell representerar den mellersta generationen; Martine den yngre och Marja den äldre.

Martine säger på ett ungdomsläger att hon vill att andra ska se henne som en heterosexuell pojke. För den skull ser hon inte jättemanlig ut på utsidan, men hon känner sig manlig på insdan. Hon vill inte byta kön, hon vill inte ha ett manligt könsorgan. Hon vill bara vara maskulin.

Marja och hennes partner har varit med om den lesbiska feministiska revolutionen under 1960- och 1970-talen. Den revolutionen när de till och med skrev om jullåtar så att de fick lesbiska texter – och skrämde bort bögarna.

Jag tycker att det här är en intressant dokumentärfilm, men kanske hade jag som regissör inte valt att vara en av personerna framför kameran. Det skulle bli för nära. Dessutom håller jag inte med om allt som sägs och tycks i filmen. Men filmen är så bra därför att den visar vad tre generationer har för tankar kring könsroller.

Högt betyg!

Read Full Post »

Den lilla boken Isak & Billy av Kristofer Folkhammar damp ner i min postbox för ett tag sen. Den vänliga BokholistenTACK! – hade sänt mig den sen hon hittat boken inbunden till fyndpris. Och glad blev jag, för boken har stått på min inköpslista länge!

En bok om bögar.


Boken handlar om Isak och Billy
som är ett par, men som också är varandras motsatser. Isak är den inåtvände, ångestridne och osäkre, medan Billy är stark, modig och manlig. Ändå känns det som om det är Isak som är den starke i förhållandet. Han står nämligen inte alltid ut med Billys… energi… och slutet blir som det blir.

Boken inleds med Isaks fantasier om hur han suger av en man. Det är MYCKET bögsex på de 138 sidorna… Detta gör det omöjligt för mig att ge boken ett rättvist omdöme, så jag fegar och lägger mig på medel. Boken handlar nämligen så gott som enbart om bögsex och för mig känns inte det riktigt… intressant. Jag kan tänka mig att det är en viss skillnad i läsupplevelsen om en bög får boken i sin hand… Det jag däremot kan säga om boken är att den känns nästan som en LL-bok. Inget fel på dessa böcker, men jag föredrar vanliga böcker.

Read Full Post »

Older Posts »