Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘manfall’

Ett inlägg om kom-ihåg-lappar och andra lappar.


Idag har det flutit på bra
på jobbet. Inga större malörer – förutom att storskärmen nere i ljusgården slog av rätt som det var. Nu är det inte jag som ska sköta den utan kollegan I, men det var faktiskt jag som kom på att I behövde ändra en inställning. HA! Blev lite stolt över det.

I övrigt var det manfall på jobbet: två sjuka, chefen på semester och den tillförordnade chefen var på möten hela dan. En ganska typisk arbetsplats, med andra ord.

Helgen som nyss har passerat är jag väldigt nöjd med, även om den kändes en dag för kort. Jag har för mycket att göra, helt enkelt – både hemma och på jobbet. Men jag blev också stolt över att allt på helgens kom-ihåg-lapp blev fixat! Snälla Fästmön bockade av den sista punkten i eftermiddags när hon dammsög. TACK!

Helgens agenda

Helgens agenda – min härliga kom-ihåg-lapp.


Som alltid när jag har mycket
omkring mig måste jag skriva kom-ihåg-lappar. Jag har ytterligare en i köket. En lång, en… Men det mesta på den börjar bli avprickat. Nu står mest saker och företeelser på den som har med julen att göra. Plus avfrostning av frysen, när jag nu ska hinna göra det… Fredag kväll? Den kommande helgen är min intention att städa av lite sisådär, lägga på juldukar och julpynta. Och veckan därpå måste jag köpa julmat. Nånstans däremellan hoppas jag att jag kan hjälpa Anna att få hem lite julmat också. Hon har ju trots allt bara två armar…

Idag har jag svarat på frågor som har med operationen för snart ett år sen att göra. Lite problem kvarstår, men jag är till största delen nöjd.

Klockan 17.30 hade jag tid hos frissan. Det var välbehövligt! Mona Frizza rakade ännu mer idag. Mitt hår växer som ogräs och så här års, när det är kallt och luften är torr, blir det gärna platt och livlöst. Efter kvällens klippning har håret fått nytt liv igen! Jag har nämligen världens bästa frissa, tycker jag själv.

Hemma i New Village låg ett brev från Arbetsförmedlingen. I min enfald trodde jag att de skrev till mig för att bekräfta att de ändrat det felaktiga datumet de har anmält till min a-kassa att jag började jobba. HA! Brevet innehöll bara en bekräftelse, jorå. På FEL datum.

Eftersom jag mejlade min handläggare förra veckan och ännu inte har fått svar ringde jag AF Kundtjänst för att få hjälp. De skulle göra en notering till a-kassan, men sa att jag är tvungen att kontakta min arbetsförmedling. Ett problem i det hela är att jag inte kan sitta och ringa privatsamtal om dagarna – jag arbetar i ett kontorslandskap. Fick då rådet att mejla min handläggares chef. Det har jag gjort nu och det var inget glatt och vänligt mejl…

Inte nog med att Arbetsförmedlingen här i Uppsala UNDERLÄT att påanmäla mig till a-kassan från min första arbetslösa dag i höstas. De har alltså klantat till det igen och avanmält mig från a-kassan från och med fel dag. Man undrar vad det är för nötter som inte kan läsa innantill (jag mejlade, så det går inte att skylla på att jag skriver som en kratta). Jag blir så trött. Det är trist att bli arg varenda kväll för att myndigheter gör fel. När en liten människa gör fel straffas hon direkt i form av utebliven ersättning eller liknande. När myndigheten gör fel – händer ingenting. Man får nog inte ens en ursäkt… Det ska bli väldigt intressant att se om jag får nåt svar på mitt andra mejl.

Nu är jag lite kaffesugen och ska kolla om Anna-Panna, som ju har namnsdag idag, vill äta en kletig saffranskam och en trådrullepepparkaka med mig. Jag behöver lite energi efter att ständigt och jämt dräneras av Arbetsförmedlingen… Kanske skulle ha föreslagit dem kom-ihåg-lappar..?


Livet är kort.

Read Full Post »

Nä, jag skippade förmiddagens trädgårdspromenad. Ville spara på min onda häl, som idag var mittemellanond. Det vill säga inte för jääästrigt ond och inte inteallsond. M och jag tog i stället en tur på institutionen där vi raggade lite folk till evenemanget nästa vecka. Trots en del manfall blir vi ett bra gäng som deltar. Många av dem som inte kan delta befinner sig utomlands och då är det ju tämligen omöjligt att vara med.

Förmiddagen ägnade jag för övrigt åt att skriva artikeln jag borde ha skrivit i fredags. Idag blev den klar, på båda språken, förstås. Men jag blev liiite stressad av att det knackades på dörren en fem, sex gånger under en kvart. En del av personerna sökte somliga som inte var på plats eller ville fråga om trädgårdspromenaden, ett arrangemang som jag inte varit inblandad i alls.

Jag hade gärna emigrerat hit en stund idag.


Efter lunchen
tog jag igen den missade intervjun från häromdan och det blev ett spännande möte kring ett annorlunda flygplan! Eventuellt ska jag filma på fredag om det blir nån flygtur! Jag skrev en artikel på båda språken även om detta och publicerade under eftermiddagen. Tjolahopp, liksom! (Får man använda det uttrycket utan att Astrid Lindgrens släktingar ska ha royalties???)

Fästmön hade ett ärende till sitt jobb, så jag plockade upp henne hemma innan vi for dit tillsammans. På vägen tillbaka stannade vi och åt en vegetarisk middag på Mac Jack.

Hemma i New Village noterade vi att Dalkarlarna fortfarande jobbade. Och jobbar i skrivande stund (18.40). Ja jisses, det blir inga lugna kvällar efter jobbet här inte, nästa vecka… Nån plast har inte levererats till trappuppgången än – eller också så har den det och nåt pucko eller nån trevlig granne har snott lånat in rullen till sig.

I stället för att grubbla över det, grubblade jag över en försvunnen strumpa. Jag har nu jagat den överallt – bland gardiner, bland t-shirtar, under badkaret, i tvättkorgen, i tvättmaskinen, för att nämna några ställen. Men strumpan är och förblir försvunnen – trots att jag vet att jag hängde upp den tillsammans med sin make/a igår efter tvätten. Det måste vara Arga Klaras strumpmonster som har varit här!

Dagens snigelpost bestod av två räkningar, ett idiotbrev igen från Ikano Banken om mitt IKEA Handla-kort (jag fattar inte vad de håller på med!) och ett trevligt och positivt brev. Det roliga brevet var ett kort med innehåll från den snälla Agneta! Tack så jättemycket för innehållet, det är vidarebefordrat!

Ett fint kort med fint innehåll från Agneta! Omtänksamt!!!


Dagens krämpor
består av halvond häl, alltså, en ömmande finne på höger näsvinge samt en magsmärta på vänster sida som jag misstänker att min alien ligger bakom. Men annars är det bra. Och nu ska jag umgås med min kära en stund innan jag tar en runda bland mina Kickor & Pluttar för att läsa vad ni har skrivit.


Livet är kort.

Read Full Post »

Äntligen sitter Tofflan vid en fungerande jobbdator. Bara det att System 7 och  jag inte riktigt kommer överens och min webbläsare ser helkonstig ut och saknar toolbar. Nu har jag fått till det hjälpligt – det gäller att inte vara datahandikappad en sån här kort arbetsdag när knappt en käft är på jobbet. Mer än E och jag på min våning. Vi sitter i var sin ände av korridoren, men jag hör smattret från tangentbordet, liksom E säkert hör mitt. Jag ska faktiskt försöka få lite gjort idag. Bland annat väntar jag på att en forskare ska ringa så vi kan planera en sida på svenska och en på engelska till webben kring hennes spännande projekt i Kenya.

Igår hann jag göra färdigt mitt första egna lilla pressmeddelande. Eller nåt pressmeddelande är det väl egentligen inte, snarare en inbjudan till press och allmänhet till en del av en kongress i nästa vecka som vanligtvis är helt sluten. Det ska bli spännande att se om det blir nåt napp!

Smarrigt fredagsfika brukar det vara här i princip varje vecka, men jag tror inte det är nåt smaskens på gång idag. Jag och E får väl gå och ta en kopp om en stund, i alla fall.


Vår kloka kaffeautomat har en Väck-mig-knapp!

                                                                                                                                                              Jag är fortfarande väldigt trött idag, Fästmön var ännu tröttare än jag i morse. Hon har ju haft sovmorgon varje morgon, men i gengäld jobbat kvällar. Jag väckte henne försiktigt i morse och jag sjöng verkligen inte rubriken på detta inlägg för henne!!!

Igår kväll åkte jag ut till Himlen med tre matkassar. De räcker nästan till två dagar. Nu visade det sig att det blir manfall i familjen i helgen. Frida är hos en kompis och hälsar på och Johan ska vara borta på lördag. Kalas-Killen, det vill säga Elias, har kalas både lördag kväll och söndag eftermiddag. Man undrar vad föräldrarna tänker på när det förläggs två kalas på en och samma helg… Det är också lite tokigt, tycker jag, att förlägga kalas till fredags- och lördagskvällar. För Annas del – och säkert även för pappa Jerry! – är det kanske inte så kul att första kvällen man får hem Kalas-Killen efter en vecka hos dan andra föräldern ska grabben iväg igen på kalas. Ingen myskväll med familjen, liksom.


Här dansar Kalas-Killen loss inne i en klädaffär på sommarlovets sista dag när vi var iväg och köpte skor, tröja och ryggsäck han och jag.

                                                                                                                                                                 Igår kväll fick jag i alla fall en pratstund på tu man hand med Johan. En vecka har han jobbat på praktik på ett slakteri. Det är ett tungt jobb och jag skulle tycka att det var lite läskigt att jobba med döda djur, men Johan klarar av det. Han är där för att lära och för att få omsätta sina ganska teoretiska kunskaper i praktiken. Eller nja, styckning har han ju ägnat sig åt förut. Men inte allt runt omkring. I början av december ska man sen diskutera en eventuell fortsättning. Självklart hoppas han på en anställning, för aktivitetsstödet går ju inte att leva på. Personligen tycker jag att 130 kronor om dan är att jobba gratis… Jag är emellertid glad för Johans skull att han har fått den här möjligheten och så får vi hoppas att det är en väg ut i arbete. Han säger själv att allt förstås inte är roligt och att arbetet kan vara mycket tungt, men det är bra mycket bättre att jobba än att sitta vid datorn hela dagarna. Och tro mig, jag vet och jag håller med! Jag tycker att han är duktig som kör detta tunga praktikjobb på heltid. Lång resväg är det också, men han tar första bästa buss till jobbet. Jag håller alla tummar jag har för att det ska bli nåt bra av detta! Johan är en duktig kille, jag vet det. Sen är han inte världsbäst på att städa, fast det är nåt han har blivit betydligt bättre på det senaste året.

Read Full Post »