Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘magvärk’

Ett rapporterande inlägg.


 

räkning på noll kronor

Det är ju inte alla räkningar som ser ut så här…

Jorå, än lever jag. Men det är med nöd och näppe jag har tagit mig igenom de senaste dygnen. Vännen FEM sms:ade och tyckte att jag skulle åka till sjukhus/kontakta läkare. Det går inte. När man är arbetssökande finns inget som heter sjuk, för då får man ingen ersättning. Vem skulle frivilligt erbjuda sig att betala mina räkningar? Nej just det. Jag hör inte en enda som anmäler sig frivilligt.

Igår kväll kom magvärken tillbaka med besked. Jag inledde gårdagen klockan 15 med ett glas Pro Viva. Senare på eftermiddagen tog jag en skål filmjölk. Till kvällen blev det rostade mackor. Sen var det kört. Eller kört och kört, jag var risig hela dan och kvällen. Satt två korta stunder vid datorn. Resten av min ”vakna tid” (<== ha ha ha!) låg jag i min fåtölj eller på soffan och sov. Strax före klockan 21 var jag tandborstad och nerkrupen i bädden igen.

Högen med sökta jobb 2014 t o m 1 september

Högen med sökta jobb 2014 t o m den 1 september. Sisyfosarbete eller ska ansträngningarna snart ge frukt?

Idag vaknade jag prick sju. Magvärken är betydligt mindre även om den finns där och molar i bakgrunden. Idag skulle det aktivitetsrapporteras till Arbets-förmedlingen. Det tog mig en timme utan några tekniska problem. Därpå pressade jag mig att söka dagens tre jobb. Och nu skriver jag en liten rapport på bloggen. Inte för att massorna verkar bry sig så särskilt, utan för att jag ska skriva av mig samt skapa underlag för min bok.

Boken ja… Från och med den här veckan ska jag pressa mig själv ytterligare genom att ta krafttag med boken. Ungefär en tredjedel är skriven av den första delen i trilogin, som jag nu har tänkt ut att det ska bli. Mitt mål är att skriva om minst tre månader per dag i den första, självbiografiska delen. De två övriga delarna har jag nu synopsis för i huvudet, om inte annat.

Sen ska jag försöka hinna leva lite emellan också. Men det är svårt. Jag är så van att leva på stand by, att inte kunna planera nånting. Jag sätter mina delmål och slutmål och om jag missar nåt av dem krackelerar tillvaron. Eller det är så det känns. Målen och poängsystemen är sätt att hålla mig på fötterna – för det varken vill eller kan nån annan än jag själv göra. Världen av såna som bryr sig om krymper allt mer. I stället försöker de som vill ha nåt att tränga in i min värld – med varierande resultat. Mina tankar kring detta är att om man vill ha nåt får man anstränga sig lite.

Försöker krydda tillvaron med roliga saker också. Bland annat kan det bli en musikrecension (om jag bara kunde få CD:n…) och en bokrecension (inte klart med förlaget än).

Deodoranter

Min nuvarande deo, den i mitten, ska ge skydd i 48 timmar. Och faktum är att den funkar!

Men dagens krydda är ändå… och nu ska jag bli riktigt intim… den jag hittar under armarna. Jag bloggade ju för ett tag sen om deodoranter som skulle hålla en fräsch i både 24 och 48 timmar. Jag kan meddela att den deon jag använder just nu faktiskt funkar! Snart har det gått 48 timmar sen jag tvättade och deodo-ranterade mig sist. MEN… naturligtvis står en dusch närmast i tur på dagens att-göra-lista! Jag känner mig ändå smått vidrisch, trots att jag inte luktar svett.

Först en halv mugg kaffe, bara. Huvudet känns som om det ska gå i bitar. Det kan bero på att jag inte har ätit så mycket, men det kan också bero på kaffebrist. Ska bli intressant att se vad magen tycker om det. Ryggen har i alla fall inte estimerat allt detta liggande, så jag borde ge mig ut på en liten promme idag, om så bara till soprummet (behövs!).

I eftermiddag räknar jag med att knacka ner tre månader av mitt liv. Då stänger jag ner sociala medier, för jag vill inte bli avbruten hela tiden.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett klämdags-inlägg.


 

Läste på Twitter på förmiddagen att någon undrade vilken dag vi firar idag. Skälet till att personen undrade var att det verkar vara så tomt på våra arbetsplatser. Så nån lustigkurre svarade:

Klämdagens dag?

Min arbetsplats

Min arbetsplats. Här är väldigt lugnt idag…

I Kexfabriken (eller Besticklådan), där jag jobbar ett tag till, har vi begränsade öppettider idag. Men vi ska jobba som vanligt – annars får vi ansöka om semester eller komp. Jag var lite orolig att jag skulle få larma av och på i morse när jag anlände. Hade tur och slank in med postkillen. Och ett par själar förutom jag själv har sen dess dykt upp för att arbeta idag. Fast det är väääldigt lugnt.

Jag har städat lite på webbplatsens startsida, läst, besvarat och skrivit några mejl, tagit ett och annat telefonsamtal, planerat inför nästa vecka. Nu har jag en stund över och ägnar därför min RAST åt att skriva några rader samtidigt som jag tar en cappuccino vid datorn.

Solen lyser från en härligt blå himmel. Men det är betydligt kyligare, bara några grader varmt. Senare idag ska det bli sämre väder igen, hörde jag på bilradion i morse, och det ska komma nederbörd.

Innan jag lämnar orten jag arbetar på ska jag ha lunchat med en ny bekantskap. Inte vet jag hur det kom sig, men jag lyckades bjuda hem mig själv till personen ifråga på te och nybakade scones. Inte alls likt mig att vara så framfusig. Och jag brukar inte gå hem till människor den första gången jag träffar dem. Idag är det lite av praktiska skäl. Ett är att så många fik verkar fira Klämdagens dag, ett annat är att sconesbagaren bor på fem minuters gångavstånd från jobbet. Det blir perfa att få smaska i sig nåt gott och näringsrikt innan jag åker hem och fortsätter städa och stryka. Hade en tanke att jag skulle försöka ge mig på ballen* – det vill säga städa av där ute, rulla ut mattan, ställa upp möblerna etc. Men om vädret blir sämre skrinlägger jag den planen.

I afton blir det sen lugna puckar för min del. Även om jag inte gnäller så mycket här på bloggen har jag fortfarande ganska ont i ryggen. Jag försöker ta det försiktigt och när jag jobbar går jag ibland små inspektionsrundor på våningsplanet. Att stå och jobba funkar inte. Då gör det ont inte bara i ryggen utan i högerfoten, där en hälsporre gör idoga försök att påminna sig. Men i kväll fäller jag ner mig i min fåtölj och glor och lyssnar på lite schlager först, deckare sen. Jag har visst missat en del av båda under tiden jag var sjuk. Och förra fredagen var jag ju så extra dålig med inte bara ryggont utan magvärk och feber. Jag trodde inte att jag skulle kunna åka och jobba i måndags. Men det gick.

Fästmön är i skrivande stund på väg till ett viktigt möte. Jag hoppas förstås att det går bra för alla inblandade. Ut till Himlen i Förorten tänker jag mig under morgondagen för att stanna till söndag. På söndag kväll ska jag ladda för introduktionen av personen som ska ta över det jag har jobbat med från och med måndag. Själv stannar jag kvar på samma arbetsplats ett par månader till, men gör lite andra saker. Ungefär.

Vad gör du idag??? Firar du Klämdagens dag eller jobbar du??? Skriv gärna några rader och berätta!


*ballen = balkongen

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Så var den här söndagen och helgen snart förbi. Inte kunde jag somna om i morse heller, jag satt och skrev ett gäng inlägg och sen blev jag pigg. Läste lokalblaskan ganska länge idag, men jag kan inte påstå att jag läste nåt anmärkningsvärt. Mamma fick ett samtal idag också. Hon brukar känna sig som värst ensam då. Men idag var hon förstås nyfiken på vilken tavla jag hade valt igår.

Konstnären med den tavlan jag valde.


Fästmön
slutade redan klockan 14 idag,
fast inte var vi särskilt lockade att åka ut till Ulva marknad. Nån hade sagt att det var som lervälling där ute och då fick det vara så utan oss. Inte provkörde jag nån ny Toyota heller. Nej, det blev en tur till IKEA, främst för att inhandla en ram modell större till en litografi som Anna har haft i sin ägo i typ ett par år… På IKEA var vi inte ensamma. Det var lika hemskt att gå där som på ICA Kvantum, men vad gör man inte för sin älskade?  Träffade granne H där och förhörde mig lite om fönsterbytet. Fick veta att det var asjobbigt medan det pågick – totalt kaos i hemmet – men att det blev bra sen. Anna har varit snäll och erbjudit sig att hjälpa mig, trots sin onda axel. För det är ju rätt många möbler som ska flyttas på och saker som ska plastas in. Idag frågade jag dessutom en av den yngre generationen om det ginge för sig att låna ut sina muskler framöver och det gjorde det, tack och lov!

En gigantisk svart ram inköptes.


Vi åkte ut till Himlen sen
med den gigantiska ramen – utan att förvarna. Men det behöver man ju inte göra om man bor där, eller hur? Det var roligt att få en pratstund med De Stora.

Passade på att lämna in Lotto på Palmen – och faktum var att jag hade vunnit 22 kronor. Det vill säga elva pix till mig och lika många till mamma. Bullarna var slut i Himlen, så vi stannade till vid ICA Solen för att köpa några till kvällskaffet. Min baktanke var också att inhandla mer Vit choklad. Men GAH – DEN  VAR SLUT!!! Anna frågade en chokladkille som höll på att packa upp. Han beklagade och skakade på huvudet och sa att de bara hade fått en kartong. Men PRECIS när vi var på väg att gå ut ur affären kom han springande och sa att han hade hittat en mindre låda! LYCKA! Jag köpte två chokladbitar som nu ligger till sig i skåpet. Eller rättare sagt, jag är för pizzastinn… Vi stannade nämligen till vid Aroma och köpte med oss var sin hem till söndagsmiddag. Men visst är de väl mest serviceinriktade av alla ICA-affärer på Solen?! Toppenpersonal!!! Klart att där alltid är fullt med kunder när personalen är både hjälpsam och trevlig. Somliga kunder åker ju till och med från Uppsala för att handla där *pekar med hela handen på självet*

 + 

Två såna följde med hem. TACK, ICA Solen, bästa ICA-affären!


Magvärken vill inte riktigt släppa
och jag har fått en liten blödning så här på kvällskvisten också. Roligt värre att se ut som om man ska få barn nästa timma och samtidigt ha mens. Nej, min kropp är schizofren och ibland vill jag inte alls befinna mig i den.

Lite TV-tittande blir det nog senare. Klockan 21 börjar en ny svensk dramaserie i fem delar, med titeln The Spiral. på SvT1. Töntigt med en engelsk titel, men den verkar ändå spännade – den handlar om nån som ska stjäla ett gäng världsberömda tavlor.  Lite senare (22.40) blir det brittisk kriminalserie, också fem delar och i SvT1, Line of duty. Den måste jag tyvärr spela in på DVD:n för vi får lov att hoppa i säng tidigt i kväll – mitt alarm går på 5.45 i morgon bitti. Avundsjuk, nån?

Ha nu en bra söndagskväll, du som har orkat läsa ända hit! I morgon börjar en ny, härlig arbetsvecka för mig och jag hoppas att du också har bra dagar framför dig.


Livet är kort.

Read Full Post »

Det är helg. (Är det nån som har missat det?) Fästmön klev upp mitt i natten (5.45). Det gjorde jag också, men jag kröp ner i sängen igen till 6.30 när det var dags för en biltur till Annas jobb. Inte kunde jag somna om sen heller, när jag kom hem. Satte mig för att skriva lite och läsa lite. Magen värker idag liksom hälen, så det gäller att sysselsätta mig så att jag inte hamnar i smärtghettot.

Igår samlades vi alla två hemma hos mig när min arbetsvecka var slut för gemensam avfärd till Stormarknaden. Där skulle diverse ärenden utföras och inget var roligt. FEL! Det var roligt att träffa A där! En ur den yngre generationen i familjen förknippar fredagar med chips; jag förknippar numera fredagar med A och Huld Moders storhandling! Det är en syn, ska du veta! Igår hittade vi A bärande på ett paket knäckebröd inne ICA Kvantum. Den Hulda Modern hittade vi däremot utanför affären, spatserandes i rask takt mellan affärerna. Det var nästan så att vi förväntade oss höra en röst ur nån högtalare som vrålade:

A, 44 år, har tappat bort sin mamma – eller tvärtom. Återfås mot beskrivning!

eller nånting ditåt.

Folk var i vägen överallt och vi tycktes vara osynliga eftersom vi hela tiden blev påsprungna. Och konstigt nog hamnade det fem flaskor vin i varuvagnen på Systemet trots att det bara stod två på lappen… Fattar inget…

Av de två flaskor jag skulle köpa var en avsedd till kvällens räkor och en till kollegan M, som deklarerat att h*n nog skulle kunna tänka sig en flaska vin som tack för svampen jag fick. Vitt vin. Och jag är verkligen inte duktig på vitt vin, eftersom jag föredrar rött. Rött vin kan jag ”allt” om! Men vitt… Hur som helst, det hamnade tre vita viner i varuvagnen. Två av dem ser du här på bild, det tredje får du inte se eftersom det är en överraskning till M.

Två vita viner.


Till räkorna senare på kvällen
tog vi ett par glas ur den vänstra flaskan som Anna valde för att den hade snygg färg på kapsylen. Den högra valde vi gemensamt, den har vi druckit förut och gillat. Och så är etiketten lite rolig.

De röda vinerna som följde med hem var Copertino och Villa Puccini, två ganska fylliga och synnerligen prisvärda italienare!

Dessa två italienare följde också med hem.


Innan middagen
tog snuskan veckans första dusch, så att hennes kroppsparfym inte skulle konkurrera med räkornas. Men jag hade lika gärna kunnat gå ut och ställa mig och bli avspolad, för det ösregnade. Typ hela dan, från morgon till kväll. Och natt. Och i morse.

Inte blir man pigg av detta regnande och gråväder, inte, men jag ska ändå försöka få lite gjort idag. Det finns en liten strykhög att bli av med, mobilen ska rensas på foton, datafiler ska säkerhetskopieras och mamma ska ringas. Sen ska jag förhoppningsvis hinna äta frukost och klä på mig innan jag åker och hämtar Anna som slutar jobba klockan 14.

Seneftermiddagens evenemang består av ett besök i Kitty Lindstens ateljé, första gången för både mig och Anna. Senast jag såg Kittys tavlor var på Kulturnatten förra året – och innan dess var det nog på en vernissage på Söder i Stockholm för cirka tio år sen. Vem sa att tiden står stilla? Håll mun, i såna fall! Tiden flyger ju iväg!

Men Kittys tavlor är lika färgstarka nu som då – och som konstnären själv! Tanken med besöket är inte bara att titta på Kittys tavlor utan  att kanske inhandla nånting för födelsedagspengen jag fick av mamma i våras. Det hela ska rundas av med en middag nånstans på stan tillsammans med Monica, förstås. Kul, kul!

Den här helgen är det också marknad i Ulva. Tyvärr verkar både helg och marknad regna bort. Det blir bara en stor leråker där ute, så vår ursprungliga tanke att åka dit i morgon läggs nog på hyllan. Jag minns ett annat år när jag var chaufför för ett gäng som skulle dit ut och titta. Vi körde nästan fast på parkeringen. Clark Kent* var lerig från topp till tå, så när vi kom in till stan skulle han tvättas. Men HEPP! så var alla så kallade kompisar som åkt med till marknaden borta. Blir det inte marknad i morgon, kanske jag tar en tur till Bil 3:an och provar en ny bil. Bara för att.

Nästa helg – Anna hade rätt! – är det Kulturnatt här i Uppsala. Vi får hoppas att den inte regnar bort, men det är inte troligt att Anna och jag åker ner på stan i år. Så blir det ibland.

Och nu vill jag ju förstås veta vad DU gör i helgen!!! Eller vad du har tänkt göra…


*Clark Kent = min lille bilman


Livet är kort.

Read Full Post »

Förmiddagen ägnades åt nästan två timmars kursande. Jag tror ingen av oss är fullärd på vår videokonferensutrustning, men jag tror många av dem som deltog idag skulle kunna ordna en videokonferens eller ett videomöte – eller ett möte via sin egen dator. Det är fantastiskt vad den här arbetsplatsen ligger i framkant när det gäller sånt här! Jag kan ju inte låta bli att jämföra med ett ställe från mitt förra arbetsliv…

På den här arbetsplatsen finns det dessutom plats för humor! Ingen ser ner på nån, ingen snackar skit om nån. Inte så jag hör, i alla fall. Och skulle jag se menande blickar eller höra suckar och anspelningar eller rent skittugg skulle jag säga

Stopp och belägg! Vill inte höra!

Idag har jag tramsat mer än mest på jobbet. Jag har varit seriös också. Men när jag jobbade med vårt intranät idag försökte jag locka med roliga och talande bilder. Jag skapade till exempel en sida kring dörrskyltar och la in en bild på vår prefekts dörrskylt som jag har busat till. Hans titel är numera inte prefekt utan

Perfekt!

Prefekt är nämligen så otroligt lätt att stava fel… Alla sidor jag har lagt upp har fått engelska speglingar. Min engelska är långt ifrån prefekt, jag menar perfekt, men ju mer jag skriver, desto bättre blir det. Vill jag tro, i alla fall.

Jag har också skapat en nyhetssida med några notiser. Där har jag lagt in min favoritdevis som sitter på vår kaffeautomat. Jag tycke att den är så bra!

Lite lustigt, men inget av detta gäller på en arbetsplats i mitt förra liv. Där fick man varken vara kuf eller kompetent…


På vägen hem
hoppade jag in på Tokerian och köpte yoghurt, Pro Viva och veckans TV-tidning. Och en bok! Jag kunde inte låta bli att rycka åt mig Håkan Östlundhs Inkräktaren som nu har kommit ut i pocket. På Tokerian hände inget särskilt tokigt idag – eller också har jag blivit lika tokig som omgivningen så jag inte märkte nåt. Fast det var ju förstås en liten brutta som inte fattade att scannerkassan enbart är till för kunder som självscannar. Men med tanke på att hon köpte magasinet Frida var väl inte åldern så hög, så hon fick betala och passera.

En liten brutta köpte Frida i scannerkassan – utan att ha scannat sin vara! 👿


Hemma i Toffelhemmet
står dammråttorna i dörren och tar emot, men idag motade jag bara ut dem som fanns i badrummet och dem i toa- och duschrummet. Resten tänkte jag mota ut i helgen. I morgon kväll ska jag ju få huvet fixat av M efter jobbet, så då lär jag vara lite trött efteråt.

Jag har käkat middag här framför datorn, några skedar keso direkt ur burken. Det var gott och lite lugnande för magen som har varit ganska värkig idag. Är det inte illamående så är det visst värk. Nåja, på måndag, på måndag…

Klockan 21 har jag erbjudit mig att åka och hämta Fästmön. Gissar att hon är trött efter sitt kvällspass och dessutom vill hon nog hem till Elias innan han slocknar. Snälla mormor skulle hämta hem pojken från fritids idag.

Det hade drällt in några tidskrifter med posten, bland annat Antik & Auktion, så jag tänkte hinna bläddra lite i dem sen innan jag ramlar i säng. Men först ska jag kolla om det har hänt nåt hos mina Kickor & Pluttar. Vad jag har noterat har åtminstone vissa puckon hållit sig borta från min blogg. Inte alla, men vissa. Och det känns ganska bra.

Read Full Post »

Torsdag och som vanligt dags för veckans höjning (glass) respektive sänkning (kass). Och det är inte svårare än så här:

Glass

 

Kass

Read Full Post »

Gårdagskvällen blev som vanligt lugn. Min magvärk vill inte riktigt släppa och den ligger på lur hela tiden.

Det blev därför en del TV-tittande. Är programmen bra tar det bort tankar på hur ont man har för stunden. Jag tittade förstås på Antikrundan, men nån rapport därifrån kommer inte – inte på den här bloggen, i alla fall. Expertkommentatorn fru Hatt aviserade per sms att hon hade annat för sig och vår expertkommentator i väst, Inna, var tyst. Själv satt jag mest och blängde på alla fina saker, på rosa skjortor, konstiga klänningar och en urhäftig gammal hjälm – alltihop från Kalmar. Kalmar är för övrigt en häftig stad (kommun), där jag bland annat tillbringat några vårveckor studerandes intensivt på FOJO. Men eftersom det var på stenåldern kändes det som om vi skrev och skrev och skrev  – för hand. Kursen handlade om informationsteknik…


Jag gick en intensivkurs en vår på FOJO. Då skrev vi mycket. För hand, minns jag.

                                                                                                                                                    Samtidigt som Antikrundan var det säsongspremiär för litteraturprogrammet Babel på SvT 2. Eftersom jag inte har multipla personligheter och inte heller ville springa mellan två TV-apparater, spelade jag in det senare på DVD:n för att titta på troligen under morgondagen. Jag ser fram emot att vila ögonen på en annan programledare än Daniel Sjölin, nämligen Eva Beckman. Sen får vi se om hon är bättre eller sämre på att programleda – och om detta bara var ett tillfälligt inhopp eller inte. På Sveriges Televisions hemsida om Babel hittar jag ingen information i frågan. Men jag har mina förhoppningar, så att säga. Att förnya programledarskapet tror jag inte skadar Babel… Gårdagens program handlade bland annat om Jean M. Auel, Åsa Moberg och Jan Guillou.


The Clan of the Cave Bear, första delen. Jag läste de tre första tegelstenarna på originalspråket. Det var tufft…

                                                                                                                                                    Klockan 21 zappade vi över till Kanal 5 för att glo på Criminal Minds. Det är faktiskt en av de bättre amerikanska polisserierna jämte CSI. Vi vår också spända på premiären av Criminal Minds: Suspect behavior som startade i samma kanal direkt efter Criminal Minds. Här är inriktningen mer mot profilering, men det var en riktigt bra seriestart!

Och efter allt TV-tittande stapplade vi i säng och somnade till nåt gammalt CSI-avsnitt.

I morse vaknade både Fästmön och jag med oro. Jag hade drömt en otroligt stressande dröm om sms-jakt på stan och så låg jag och oroade mig över att Bliwa inte svarat på mitt mejl. Till slut gick jag upp, sparkade igång datorn och mejlade Bliwa, men jag fick ingen ro i kroppen förrän jag hade ringt upp. Det visade sig att min inscannade och mejlade specifikation var inlagd och att pengarna från inkomstförsäkringen kommer nästa torsdag. Tack och lov! Jag har ju betalat alla räkningar med månadens a-kasse-pengar och fick faktiskt ett par hundralappar över. Men sen vill jag ju gärna ha nåt att leva på ett tag också.

Tanken var att vi skulle strutta ut på promenad. Och dagen började bra, vädermässigt sett, med sol. Nu har emellertid molnen tagit över och det blåser snålt och några vita korn flyger omkring i luften. Gissningsvis blir det därför endast en promenad över till Tokerian för att inhandla fredagsmiddagen.

Read Full Post »

Older Posts »