Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘magsjuka’

Solen lyser över Uppsala lite grann även idag på påskafton. Men himlen är ljusare och molnigare och vinden som blåser är kylig. Vi traskade över till Tokerian, mor och jag, för att få lite frisk luft och kompletteringshandla. Det var väldigt kallt och blåsigt, så jag stannade inte för att fota oss. (Vi kan ju inte gå så fort eftersom mamma rollar fram.) Jag skulle inte köra bil utan fingå, och därför åkte finvantarna på!

Orange vantar
Finvantarna från Iréne.


Efter många om och men
tog jag min påskdusch, men då hade nog förmiddagen övergått i lunchtid. Jag har förberett ägghalvor med aioli, räkor, svart rom och orange rom. Halvorna ska slutligen piffas till med lite dill. Vi kom faktiskt ihåg att köpa dill – trots att Somliga (inte jag!) tog med sig en gammal handlingslapp. Jag har fyllt på korgen med svindyrt knäckebröd, så dyrt att det måste ätas med andakt. Gott som tusan och inköpt på ICA Solen, min favorit-ICA-affär.

svindyrt knäckebröd
Svindyrt och skitgott.


Men vi ska inte enbart äta ägg och svindyrt bröd
utan det blir sill, färskpotatis, lax, Janssons frestelse, kalkonetter (jag), prinskorv (mor), rödbetssallad, skinka (mor), kex och goda ostar… Har jag glömt nåt nu??? Mamma ville inte ha påskmust, så hon dricker citronbubbelvatten till medan jag kör på påsköl och Östgöta sädes. Jag har inte så mycket snaps kvar, men det blir några stycken. Och vill jag ha mer finns det faktiskt vodka i kylen. Och ljus rom. Båda flaskorna har varit min pappas, så det är nog inte mycket alkohol kvar i dem*, vilket passar mig ypperligt. Jag gillar inte att bli påverkad, nämligen.

Små söta korgar och fina påskägg har vi skippat nu. Jag har plockat fram var sin rejäl karamellskål som vi har fyllt med allehanda snask, allt med papper på eller  tagit med egna fingrar ur obruten karamellpåse. Ingen magsjuka tack vare bajsiga fingrar på lösgodiset här, inte!

kexchoklad o rollokolor
Kexchoklad och rollokolor dominerar i min skål. Rollokolorna har ju orange papper, mycket sniggt.


För tillfället har jag två Wordfeudmatcher igång,
båda randomspelplan, och båda leder jag. Men den mot Fästmön är väldigt jämn – hon har 164 och jag 166. Lite större är då ledningen på den före detta Stormästaren där jag leder med 428  mot 263. Dessvärre har vi lyckats stänga in oss i ett besvärligt läge. Vi får se hur det hela utvecklas.

Mamma sitter vid TV:n en stund, jag vid datorn. Jag har tagit med mig min styrkeelefant hit. Tror att det är här den får bo, för jag är rädd att den går sönder om jag bär med mig den överallt.

Var starkelefanten
Den är med mig vid datorn.


Nu ska jag ta en surfrunda i media
och kolla om det har hänt nåt. Det verkar synnerligen dött, jag misstänker att massor av murvlar har påskledigt. Själv har jag bara svarat på ett par jobbmejl idag. Det är OK.

Ha en riktigt go påskafton!!!


*Min pappa gick bort sommaren 2006.


Livet är kort.

Read Full Post »

Äntligen är det lite mildare väder! I morse var det bara ungefär tre minusgrader. Fast å andra sidan snöar det. Inte så mycket, men några små flingor har singlat genom luften och det har nog snöat mer i natt. Den här vintern har verkligen varit konstig! Först var den bara mörk och snöfri och full av oro, för min del. Nyårsafton slog till och blev skitkall. Sen blev det varmare ett tag igen innan vintern kom på riktigt. Varje morgon ser jag nu hur det ljusnar allt mer. Vågar jag tro på en ljus framtid?


Ett vinterdopp kanske?


Nää, nån vintermäniska är jag inte!
Men jag förvånas över – ta i trä! – att jag inte har blivit sjuk den här säsongen. Inte nånting, nästan, förutom magsjukan som den lilla överdoseringen av C-vitamin brus. Då trodde jag ju att jag skulle bli förkyld – men inte! Den enda riktiga krämpa jag har haft i vinter är självsprickor vid tummarna. De vill inte riktigt läka på grund av kylan och ändå smörjer jag händer och fingrar noga och flera gånger varje dag.

Så här ond såg högertummen ut för ett par veckor sen.


Idag är det
Alla Hjärtans Dag och jag tänker mig ut till min Fästmö i kväll. Var och en får tycka vad den vill om den här dan, men jag råkar älska nån och vill uppmärksamma det lite extra just idag. Helst av allt hade jag bjudit ut min kära, men det får bli vid ett annat tillfälle, jag tror inte att ”barnen” skulle uppskatta att gå på romantisk middag med oss. I stället tänker jag åka ut och dela ut några pussar och vara med familjen ett par timmar innan jag måste hem och sova.

Den Mest Älskade. Bilden är från i somras. 


Anledningen till att jag måste hem och sova i tid
är att jag ska ha avstämningsmöte med prefekten i morgon förmiddag. Det var han som anställde mig och nu vill han veta hur långt jag har kommit. Jag är nervös, men laddad och nöjd med det jag har åstadkommit hittills, på knappa två veckor. Idag blir det till exempel en intervju innan vi har institutionsinformation då bland annat jag ska presentera mig. I eftermiddag får jag besök av en Mats som vill prata elektroniska informationstavlor med mig. Det är så roligt och det känns fortfarande ovant och stort att nån efterfrågar mina tjänster och mina kunskaper. Det var inte så väldigt länge sen jag var en utstött, bortstött och tärande – i mina egna ögon. Tro inte för en sekund att jag har glömt det! Tro inte att jag inte vet vad du som inte har jobb går igenom – jag har varit i alla känsomässiga faser: hopp, förtvivlan, apati, suicidalfunderingar, nytt hopp, jävlar anamma, förtvivlan igen…

I helgen frågade Anna mig vad jag vill gör på min födelsedag. Ja, det råkar ju vara så att jag fyller halvsekel i vår. Jag skulle så gärna vilja ordna en fest för alla som har funnits här för mig på olika sätt under de här senaste tre åren, men tyvärr tillåter inte ekonomin det. Och faktum är att min framtid inte på nåt sätt är ”säkrad”. Jag står utan försörjning igen den 1 maj. Mamma tycker att jag ska fira högtidsdan i Metropolen Byhålan, men det tycker inte jag. Troligtvis försöker jag ordna så att Anna och jag kan åka bort några dar inom Sveriges gränser och njuta av varandra och kansek nån hotellfrukost, eller så. Vi får se.

Sist, men definitivt inte minst…

Ett stort GRATTIS till min vän Bibbi som fyller år idag!

Jag har inte glömt bort dig och jag har inte glömt bort mina löften om att försöka få till samarbete. Jag jobbar på det!!!

Nu blev du allt förvånad, Bibbi! 

Read Full Post »

Det var en lite märklig känsla i morse att inte svänga in till nya jobbet utan fortsätt ända ner till gamla stället. Men kul också! Jag skulle hämta ett headset – jag lyssnar en del på webbseminarier och det är mest praktiskt att lyssna i lurar då eftersom man stör minst. Om jag har nå kritik mot bygget här så är det att det är väldigt lyhört. Jag hör i princip ”allt” kollegan IS säger när det telefonpratas. Och det kanske IS inte vill egentligen..?

Jag fick mina lurar och träffade också på gamla kollegorna E och BS i huset. Innan jag lämnade byggnaden tittade jag in till den hjärtegoa Lena som har varit sjuk ända sen vi var ute och käkade. Jädra lång baksmälla, tyckte jag, men troligen var det vinterkräksjuka i kombination med nånting annat. Jag är evigt tacksam att jag inte blev smittad! Jag hade ju själv varit risig i magen helgen innan och blev rädd att jag hade smittat Lena i stället. Men min magsjuka berodde nog på C-vitaminen… ehum… 😳 Ganska typiskt mig, annars, att bli sjuk när jag var ledig – jag hade ju semester på fredagen när eländet började och sen var jag ledig ända tills onsdagen när jag började jobba på nya stället.

På vägen ut träffade jag ”Lisbeth” som verkade otroligt världsfrånvänd eller väldigt, väldigt trött, för jag tror knappt hon uppfattade att det var mig hon hälsade på när hon pep uppför trappan. Men glad blev jag för sms:et som kom nyss – vi ska ses och luncha på torsdag! Då får jag nog höra inte bara ”det senaste” utan en och annan rolighet!

En annan person som det var extraroligt att träffa igen – och det var precis innan jag skulle hoppa in i bilen och åka iväg – var BH. Hon är så snäll och glad och jag passade på att ge henne en rejäl kram och tacka för vinet (det var nämligen hon som hade skött inköpet, misstänker jag starkt). Sen kom S och H och vi växlade några ord. Avslutningsvis lyckades jag uppehålla L när hon klev ur bilen, men å andra sidan var det till 99 procent jobbsnack, så…

Ryggen känns av igen idag efter att faktiskt ha känts bättre igår kväll. Fästmön och jag mumsade på bland annat whiskyädelost som hon hade köpt på Distingsmarknaden. Tyvärr blir det en hel del sittande på jobbet. Först ska jag på en föreläsning om video- och datormöten på förmiddagen, sen ska det, enligt L

showas

kring varumärket och den nya grafiska profilen på eftermiddagen. Spännande! L ska prata om skrivande och språk, frågor som intresserar mig. På tal om skrivande fick jag bakläxa av Anna igår på en av mina bloggtexter. Hon undrade

Var du trött eller stressad när du skrev?

Texten vimlade av inte bara stavfel och grammatiska fel utan var även rent generellt dåligt skriven. Fy mig! 😳 Men jag gör inte som TT i alla fall, hittar på ord. Är det nån som vet vad det understrukna ordet i texten på fotot betyder??? Jag fotade notisen ur morgonens lokalblaska.

Uthålpåligast – nån som vet vad det betyder??? 

Read Full Post »

Varning för kiss- och bajssnack!


Det finns en verksamhet i alla län
som är till för att hjälpa oss när vi blir sjuka – eller hjälpa oss att förebygga eventuella sjukdomar. Men den verksamheten skyfflar över det mesta av arbetet på oss själva. Vi får ingen lön för vårt arbete och ingen vidare utbildning heller. Vi länsinvånare får leka doktor, helt enkelt. Man kallar det egenvård.


Ska vi leka doktor? Här en bild på Doktor Britt-Maries väska.


Den här veckan har jag känt en infektion
vara på intågande. Inget märkvärdigt utan en förkylning. Och sånt springer man ju inte till doktorn för. Jag inledde därför en behandling med S:s ingefärsgodis, för ingefära, hade jag läst, ska vara bra mot många saker.


S:s ingefärsgodis.


Ingefärsgodiset är… både äckligt och lite ruggigt gott.
Och jag har ju lärt mig att det som är äckligt är också nyttigt. Som morötter, till exempel. Enda undantaget är väl semlor? Semlor är nämligen både äckliga och onyttiga! Nåja. Jag satte alltså igång en behandling under ett par dar. Det enda som skedde var att det kändes som om insidan av halsen hade fått brännskador av fyrtiotredjegraden. Infektionen lurade där bakom nånstans, liksom i näsan i form av klåda och nysningar.

Igår efter jobbet stannade jag till vid apoteket i Tokerian och inhandlade diverse medikamenter. Bland annat köpte jag ett rör C-vitamin brustabletter. Jag vet att jag i stället borde äta apelsiner och sånt, men jag har fobi mot att skala dem – tanken på saften som tränger in under naglarna… *RYSER*


C-vitamin brus får ersätta apelsiner för mig.


Så snart jag kom innanför dörren
startade jag min nya behandling. Eftersom jag hade läst mig till – på Internet, förstås! – att C-vitamin är en vattenlöslig vitamin och därför inte kan lagras i kroppen. Det försvinner nämligen ut ur kroppen med kisset. Men… C-vitamin är bra mot förkylning. Det lindrar och till och med hindrar förloppet.

Det jag emellertid hade hoppat över att läsa var de negativa effekterna av ett överintag av C-vitamin. Så jag vet inte hur många glas brusdricka jag hällde i mig igår kväll. Och i morse…

Fästmön började jobba klockan åtta idag. Jag behövde komma upp och förbereda mig lite för eftermiddagens dragning, så jag skuttade upp och skjutsade henne till jobbet. Men först gick jag på toa, för det… knep lite i magen… Inte så najs, för det var lite… tunn konsistens… på mitt bajs…

Hemkommen från morgonens bilutflykt… behövde jag gå på toa igen… Och det var fortfarande… tunn konsistens på det som kom ut… Hade jag drabbats av nervös mage inför eftermiddagens övning eller helt enkelt magsjuka??? Jag messade Anna snabbt, för det är ju inte så smart att jobba med gamlingar om man är magsjuk…

Efter några timmar kan jag meddela att jag känner mig ungefär som snubben på den här bilden ser ut:


Röd babianstjärt, min nya åkomma. (Bilden är lånad från Fröken Pe.)


Som av en händelse greppade jag tag i C-vitaminröret
jag hade köpt igår, ställde in läsblicken och noterade följande, skrivet i mikrostil på röret:

Överdriven konsumtion kan ha laxerande verkan.

Eh… ja… Så vådan av egenvård för en enkel luftvägsinfektion… gav babianstjärt… Dessutom gav det en värdefull insikt: nån doktor är jag INTE!..

Read Full Post »

Ja hej och hå, byxan blev blå! Det bidde ett par snigga Levi’s 501, döööläcker tvätt. Tack, mamma! 😛

Jag jagade faktiskt min mamma lite idag på förmiddagen, för hon svarade inte i telefonen. Och då blev hennes dotter lite orolig. Men sen glad, för att mamma hade varit ute i och handlat. Det är bra att hon tar sig hemifrån då och då. Då låter hon som min mamma gjorde förr. Innan det hemska.


Mamma i vintras.

                                                                                                                                                           Fästmön jobbade lääänge idag. Jag satt i bilen och läste – man  måste ju ta tillvara på tiden. Men sen for vi till Tokerian. Där höll vi på att bli lika galna som den galna familj på fyra vuxna och två barn som regerade vid lösgodiset. Jisses, de var verkligen galna, ingen underdrift. En av männen försökte till och med sno en godisskopa från en liten pojke. Då är man galen. När pojkens mamma kom till undsättning började den ena mannen gräva med sina säkert bajsiga fingrar bland tuggummikulorna. Vi plockade åt oss var sin bunke, men jag säger det, att om vi inte är magsjuka i morgon…

Efter diverse ärenden for vi sen vidare till Stormarknaden för att jag skulle kika på jeans och Anna på bakgrejor till sitt jobb. Jag hittade ett par snigga Levi’s 501, som sagt, men lät dem bli kvar i affären över natten för att fållas – vill ju inte trampa sönder dem.

Vi såg alla möjliga människor och djur i farten och överraskades av att ett av djuren (djur enligt en nära vän till oss) faktiskt visade lite goda manér genom att vifta på sin icke-svans.

Jajamens!

som Bosse J skulle ha sagt…

Att det skulle gå snabbt att köpa brallor till mig trodde väl ingen av oss. Det som tog tid var bakgrejorna som inhandlades på tre (3) affärer… Sen åkte vi hem och kollade på slutet av Tyst vittne (som jag listigt nog spelade in på DVD:n eftersom jag gissade att vi skulle somna ifrån det), drack öl och åt pistagenötter så min nysugna vardagsrumsmatta är alldeles nötskräpig.

Nu lagar jag mat… eh… ja visst ja… jag kanske ska göra det i köket och inte vid datorn i arbetsrummet… Vänta lite… Det blir potatisklyftor med skal, tunna skivor kyckling, grönsaker och hot béarnaise. Dagen har varit så varm och solig att en gryta inte kändes riktigt rätt.

Read Full Post »

Inte för att jag äter hamburgare, men jag äter ju faktiskt kycklingdito… Läser om en 80-årig kvinna som dog av ångorna på en toalett. Nio andra hamnade på sjukhus.

Det handlar om giftiga ångor på en McDonald’s toalett i Georgia, USA. Några besökare fick svårt att andas, medan ett par blev medvetslösa och en äldre kvinna avled. Men nu är det ju inte troligt i sig att det var ångor från hamburgarna eller ens de sjukas toalettångor som var giftiga. Man misstänker helt enkelt ett rengöringsmedel.


Jag äter bara kycklingburgare och helst på Burger King. Är jag utanför riskzonen då?

                                                                                                                                                                                                                                                  Här i Sverige är det ofta, tycker jag, si och så med renligheten på hamburgerrestauranger. Jag hävdar inte att Mc Donald’s är skitigast, jag anser att de flesta kan vara rätt sunkiga. Så jag tror inte att vi i Sverige behöver vara rädda för några giftiga ångor från rengöringsmedel… Om vi skulle bli sjuka eller avlida efter ett besök hos nån hamburgerkedja tror jag risken för magsjuka vore större.

Read Full Post »

När eftermiddagen började gå över i kväll simmade vi till Tokerian för att handla sparris och lördagsgodis. Sparrisen är till söndagsmiddagen, men lördagsgodiset var förstås till i kväll. Där var fullt med folk ute i samma ärende som vi (lördagsgodis, inte sparris), varpå slevarna tog slut. Och när de blev ”lediga” var de uräckliga. Hur som helst plockade vi ihop var sin sån här BUNKE – och tro det eller ej, vi har inte drabbats av magsjuka än!


HA! Nu blev nog allt både fru Hatt och Soffan sugna på lördagsgodis, kan jag tro!

                                                                                                                                                              Det var för övrigt inte bara bunkarna som var inspirerade av den lilla katten utan mun. Där fanns också sånt godis…


Kattgodis, jajamens, som BJ skulle ha sagt!

                                                                                                                                                               Väl hemma igen började vi ladda för aftonens goda. Men vi tog faktiskt lite godis först så att vi skulle komma i lördagsstämning. Sen började vi duka fram…


Var sitt kräftljus fick vi.

                                                                                                                                                       Kräftorna jag hade köpt var pandalusiska, kinesiska vildfångade. De var goda i smaken och lagom hårda i skalen.


Ska jag ha nån liten kritik mot kräftorna så var det kanske att de kändes lite bleka i färgen.

                                                                                                                                                                         I kräftpaketet låg, enligt framsidan och verkligheten, 16 – 20 kräftor samt ett gäng kräftstjärtar. Och det var väl en alldeles utmärkt idé, för hur många är det som bara äter stjärtarna på kräftorna, egentligen? Jaa, en hel del. Rikligt med stjärtar var det dessutom.


Rikligt med stjärtar låg det i paketet.

                                                                                                                                                                 På bordet hamnade också rostat bröd med smör och ost samt Fästmöns ostpaj, den här, som du kanske minns:


Västerbottenpaj gjord på tex mex-ost. Anna lyckades – som vanligt!

                                                                                                                                                             Övriga tillbehör blev faktiskt inte Östgöta sädes utan Göta Kanalbrännvin samt starköl. Anna hade nog föredragit Östgöta sädes. Östgöta sädes är ju whiskybaserat, medan ”kanalspriten” bland annat är gjord på vete.


Det slank ner några klara i struparna, mest i min, förstås.

                                                                                                                                                                 Vi åt och drack, men ingen byxa sprack. Ingen blev full och ramlade av kökssoffan eller spydde. Som de duktiga kickor vi är diskade Anna medan jag gick ut med skalsoporna.


Anna tar årets första kräftor.

                                                                                                                                                             Kvällen avslutades med Kommissarie Banks, kaffe och var sin päronkonjak. Livet är gott ibland och det här sista glaset tog jag för Gunilla!

Read Full Post »

Older Posts »