Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘magont’

Gårdagens födelsedagsbarn hade önskat köpe-pizza till middag. Ingen av oss var sen att nappa på den idén! En del av gästerna blev ju kvar ganska länge och tanken på att först handla mat och sen tillaga den och hinna klart före Melodifestivalens deltävling 2 kändes stressande.

I lööööv pizza!


Resten av kvällen
tillbringade sen Fästmön och jag i TV-sofforna. Elias pendlade mellan TV:n och datorn och Frida hade nog intressantare sällskap än mamma och Tofflan på rummet. Johan höll sig också på sitt rum, schlager är väl inte hans grej. Däremot tror jag böckerna han fick var OK, för han hade börjat läsa en av dem, såg jag. Linn är kattvakt i sin faders hus den här helgen, så henne har vi mest haft sms-kontakt med.

Efter Melodifestivalsdeltävlingen fastnade vi i Sherlock Holmes. Det var en modern version av Baskervilles Hund som visades. Till denna tog vi var sitt glas vin, Antè, samt lite kex, ost och druvor. Vinet hade Anna fått i julklapp av mig eller mamma. Hur som helst, gott var det och detta rödvin ska jag nog införskaffa till mitt vinskåp.

Gott, rött och italienskt.


Inte så konstigt men…
jag fick ganska ont i magen i natt. Jag vet inte hur många gånger jag kastade mig ur sängen och in på toa. Hos Anna har jag tur, för toan ligger precis utanför sovrummet. Ja, jag ska inte gå in på några detaljer, men det blev några vändor… Märkligt, för på kvällen hade jag känt mera som om en förkylning var på gång igen. Det kliade i näsan, jag nös, var täppt och snorig om vart annat och så frös jag. Idag är dessa symtom borta. Magen är inte helt OK, men bättre. Den sa ifrån när jag telefonerade med mamma och jag blev tvungen att avsluta. Två gånger. Så måste man alltid göra med mamma. Det är som om att hon aldrig förstår att nån annan än hon kan vara sjuk. Bli lite akut sjuk, så att säga. Och idag var hon förkyld och alltså sjukast. Men till slut fick jag bli riktigt bestämd och jag hann precis.

Nog om krämpor nu! Jag tänker inte bota dem med nån diet utan med kultur! Fatou mejlade igår och nu har vi bestämt att gå och lyssna på ett föredrag i nästa vecka. Det är Annika Östberg som bland annat ska prata om sin bok, Ögonblick som förändrar livet. Är det nån människa som jag skulle vilja träffa just nu så är det Annika Östberg!!! Vilken tur att hon då kommer hit! Nu får jag ju inte träffa-träffa henne, men jag får lyssna på henne. Urhäftigt! Fatou jagar biljetter just nu, vi får hoppas att de inte redan är slut…

”Ögonblick som förändrar livet” är en mycket passande titel på Annika Östbergs bok!


Ännu mer kultur blir det i veckan!
Kära Sysslingen har urpremiär på sin pjäs 4 dagar i april och jag hoppas, hoppas att Anna och jag kan komma iväg!

Nej, nu ska jag gå och kolla om det inte finns några kakor och bullar kvar. Bäst att ladda inför arbetsveckan och röjningen hemma jag ska göra i kväll. Stammarna ska nämligen spolas, så jag måste hem snart och flytta på mattor och grejor. Sen blir det en lång och härligt dusch med hårtvätt…

Read Full Post »

Nej det blev en vända till Himlen och tillbaka igen. Skjutsade Fästmön för att handla och sen vidare till Morgonen. Där upphämtades liten TV-apparat, blek gosse och lång tonårsdotter. Samtliga fraktades därefter till Himlen igen, medan Clark Kent* och jag styrde kosan hem till New Village. Jag hann precis in på toa, ifall du ville veta.

Känner mig allmänt hurrrrrven och tog för skojs skull tempen, vilket jag aldrig brukar göra. Men jag insåg att jag håller på att kallna, att dö – termometern visade 35,2. Och det var en muntermometer, så man ska möjligen lägga till nån tiondel. Högst.


Tofflar till sovrummet med en filt nu.


Äh, jag går och lägger mig med en filt
och min bok och försöker sova bort det magonda. Kanske värma upp mig en grad eller så också…

Ha en go lördag, ni friska! (Och nu förväntar jag mig att hitta en MASSA snälla krya-på-dig-önskningar och allmänna ömkningar nästa gång jag kollar datorn!)


PS
Du som har en Carl eller en Karl kommer väl ihåg att gratta honom på namnsdagen idag???

 

*Clark Kent = min smutsgris till plåtman

Read Full Post »

Jag skrattar gott åt några superbra exempel på hur folk har sagt upp sig! Har inte du, nån gång i din karriär, drömt om att få göra… just en dröm-sorti?

  1. En flygvärd fick nog när han fick en väska i huvudet sedan en kvinna rest sig och börjat ta ner sitt bagage innan skylten fasten seatbelt hade släcks. Han tog mikrofonen och läste upp sin uppsägning för alla i flygplanet. Sen vecklade han ut nödrutschkanan och drog därifrån. Gissningsvis var passagerarna lite glada att det inte var piloten, ändå…
  2. En nyhetsuppläsare i NRK sa upp sig i direktsändning. Hon hade fått nog av en chef som gj0rde folk förtvivlade och gav dem ont i magen. Tufft, riktigt tufft gjort, tycker jag!
  3. Totalt 26 poliser i mexikansk stad sa upp säg för att de fått nog av knarkkrigets alla offer, däribland två kollegor.

Har DU nån egen historia om uppsägning med klass att berätta???

Read Full Post »

Sitter på ”jobbet”. Här är bara tyst och tomt och ingen Carl. Tänk så snabbt man vänjer sig vid att dela rum med nån! Det är nästan så jag har svårt med koncentrationen idag…

Dagen började med att jag mejlade ut åtta påminnelser till forskare som inte har hört av sig angående slutkorr. Jag fick svar nästan omgående av en och en annan lovade återkomma under dagen. Det skulle kännas jättebra om vi fick ut de här sidorna i veckan, men jag vågar inte riktigt hoppas…

Morgonen bröts av genom en liten promenad i uppförsbacke till avdelningen. Jag trodde att jag skulle kollapsa och luftrören fick verkligen kämpa! Det var ju inget regelrätt morgonmöte idag bara för att jag hade masat mig iväg, men det finns förstås andra vinster att göra om man lär känna kollegorna!

Tillbaka på kontoret igen fixade jag till några sidor samt köpte en bild till en av dem. Och hepp så var det lunch!

Jag har bytt skärm från min lilla till Carls stora bredskärm. Det tog ett tag för naturligtvis hade jag ju inte rätt drivrutiner. Tur då att jag fick bra fjärrhjälp från vår IT-avdelning och M som satt nånstans uppe i norr och guidade! Teknikens under när nån annan än jag styr min egen mus! (Nej FEM, inte den  musen, datormusen!!!)


Datormusen var fjärrstyrd en stund idag.

                                                                                                                                              På agendan idag stod också att författa ett mejl till M på arbetsförmedlingen med ett antal frågor och ärenden. Jag hoppas att jag får snabbt svar, men det brukar komma i slutet av dagen.

I morse fick jag en otrevlig överraskning – lingonen hade trillat in! Och jag som gick och hoppades på att jag skulle vara gravid ha blivit tant sen sist! Men icke! Så idag är magen ännu större än vanligt och jag känner mig fet och fluffig och svullo och har förstås ont också. Aldrig får man vara nöjd och glad… 👿

Read Full Post »

Nu är vi hemma igen, Clark Kent* och jag – och Fästmön, förstås! Annas första dag på sitt vanliga jobb efter sommarens administrativa vikariat slutade redan klockan 13. Det hade nog varit lite konstigt att gå tillbaka, men min älskling är ju bäst så det gick finfint.

Jag har nyss varit och hämtat Clark från Ryds Glas där han har fått ett nytt öga, det vill säga en ny vindruta. Det var en alldeles utmärkt service därifrån, med lånebil och allt. Rutan har nu inte en endaste prick – ta i trä! – så i morgon ska jag skramla ihop några spänn så att Clark får en New Car Scent- Wunderbaum! Det är han värd! Vidare ska ha få en ny biljettficka till insidan för de kostar bara tio pix på Biltema. Lånebilen är återlämnad och Clark vilar nu ut i garaget efter dagens operation.


Lånebilen var inte så diskret, precis…

                                                                                                                                                        Självrisken var det jag behövde betala på rutan, det vill säga 1 500 spänn. Rutan i sig plus arbetet gick på betydligt mer. Tack och lov för kreditkort, säger jag! Och särskilt TACK till vännen som erbjöd ett lån. Det är i såna här svåra situationer man inser vem som är ens riktiga vänner.

Den hela bilmannen och det tomma kontot ska vi fira med ostpaj och RÖDVIN i kväll! Ja, för jag tappade ju upp merlot i lördags och hade inte flaskor så det räckte. Sista skvätten hamnade därför i en enliterskaraff… Ja, ja, Anna är ledig i morgon och jag behöver trösta mig, det erkänner jag. Jag är i vart fall evigt tacksam att det finns försäkringar, för notan hade blivit betydligt större annars.

För övrigt har jag jädrigt ont i magen idag och det kan bero på nerverna som varit på helspänn. Det har dessutom regnat hela dan och man blir trött och less på det blöta och mörka.

I morgon blir det några ärenden samt en tur ut till Himlen med lite mat samt för att hämta några andra skor än sandaler till Anna. Det plaskar om fötterna, så att säga…


Plaskblött! Bilden tog jag i somras med min fyraåriga, tejpade Nokia N95, för nån Ajfån har jag inte.

                                                                                                                                                            *Clark Kent = min lille bil-man

Read Full Post »

Om du visste hur less jag är på att höra orden i rubriken?!

Jag ORKAR inte!

Nej, men alla andra ska orka ÅT dig, eller? Det är dags att ta sig själv i kragen igen för jag vet inte vilken gång i ordningen. OK, två nätter i rad när jag har somnat har jag blivit väckt av sms och nu överväger jag att slänga mobilen åt h-e och inte vara så himla tillgänglig för alla som behöver mig. Men det kan jag inte. Jag är bara trött och har ont och är grinig och fortfarande ledsen från igår. Men se stänga dörren för en eller två eller tre som messar just de ord jag tänker,

Jag ORKAR inte!..

det kan jag inte! Nu går jag här hemma i mina tomma, själlösa rum. En väntande. På vad? Bättre tider? Det är bara att inse att såna tider inte kommer om man inte själv gör nånting åt läget. Varför var jag så klok när jag var ung och inte idag, när jag är gammal? Varifrån fann jag min styrka och min kraft som räckte till såväl mig själv som andra? Kan jag hitta den igen?

Magen sa ifrån igår och det blev inget mer ätet efter lunchen klockan elva. Jag får liksom en låsning och hela jag är som en stormarknad med jätteplakatet

STÄNGT!

på. Ja alltså jag är stor och tjock som en stormarknad och har lika många ingångar som en, ungefär.

På tal om stormarknad ska jag dit idag på förmiddagen och storhandla, min favoritsysselsättning NOT! Det finns inte ett smack, nästan, i kylen. Och så har vi – eller i alla fall jag – bespetsat mig på kräftor i morgon kväll. Med Västerbottenpaj. Bara det att Fästmön pratade om att det ska vara crème fraiche i pajen* och vi skulle ha tagit med en stor sån burk från kylskåpet i Himlen. Nu låg inte burken i matkassen och jag går omkring här och kliar mig i håret, slår i gamla kokböcker och hittar inga svar. Anna jobbar och det kan ta evigheter tills hon får rast och kan kolla sms och svara på dem. Min storasyster är i Västerbottenshelvetet (!) på familjeangelägenhet, så jag kan inte störa henne heller med denna enkla fråga.


Minst en sån här blir det idag.

                                                                                                                                                              Förutom magen har jag fått ont i en lillfingerled. Ja, det är bara så himla dumt och litet och futtigt, men det gör ont som 17. Och jag försöker fundera vad jag har gjort, om jag har slagit i eller nåt. Äh, antagligen har jag legat och gnagt på leden på nätterna, när jag i ilska och frustration försökt somna om igen.

I kväll ska jag försöka laga till köckling**, som min storasyster brukar säga. Det låter så rejält, på nåt sätt att jag naturligtvis måste apa efter – som den lillasyster jag är. Alltså, för att klargöra ett och annat, jag har ingen biologisk storasyster, men jag har en bloggologisk. Och det är f*n så mycket bättre, för jag har valt hennI*** själv! Så det, så! Vare sig hon vill det eller inte.

Det var ingen bra dag igår. Det var det inte. Min utgångspunkt för den här dagen är därför att den torde bli bättre – logiskt sett. Jag har hela dan för mig själv, att reparera min ledsenhet på. Det enda är jag ska ut och armbågstacklas på Stormarknaden, men om jag åker skapligt tidigt behöver jag nog inte tacklas med så många. Nästa torsdag ska visst den allra senaste tillbyggnaden av Stormarknaden invigas. Herreminje, det blir 20 ny butiker, kaféer och annat!.. Jag kommer att gå vilse och jag lär nog fortsätta minska mina besök där. Tror att det finns smidigare affärer – med chilibågar – än både Stormarknaden och Tokerian.


Det är inte så bra ordning inne på Tokerian heller. Här ligger det påskfjädrar och tandpetare bland fruktdrycken, ett ganska typiskt exempel på oordningen inne i affären.

                                                                                                                                                      Tokerians sortiment har blivit så dåligt sen man bara fokuserar på mat, i princip. Förr var det lite kul att strosa runt där en stund och pilla på alla oumbärliga ting som man sen köpte för typ tio spänn. Nu går man mest och suckar där inne för att de små varuvagnarna står utomhus (långt bort åt tjottaheiti), grönsaks- och fruktvågarna har ett groteskt manfall (fungerar tre av åtta får man vara snabb som tusan att kasta sig fram med sina varor om man inte ska tvingas köa bland alla surkart som ska väga… surkart, nej äpplen och sånt) och den snabba självscanningskassan är verkligen inte snabb (inte nog med att man ska göra kassapersonalens jobb, det vill säga läsa in varupriserna, man får alltid stå och vänta på kassapersonal om man ska betala kontant eftersom kassan konstant är obemannad. Vad är det för dumheter?! Sen ska man dessutom kvicka sig ut genom den tillfälligt öppna lilla grinden, som vanligen är låst. Det är många gånger jag har fått den på mig och det gör ONT!)

Nej, tacka vet jag faktiskt lilla ICA Solen ute i förorten. Där är det ordning på saker och ting. Varorna är fräscha – utom en gång när jag råkade köpa mögligt naanbröd – men då fick jag byta det PLUS att jag fick ett presentkort! – personalen personlig utan att vara påträngande och så är det ju det att man numera kan ladda sitt busskort där också, inte bara handla mat, hyra film och hämta paket, alltså. Och detta i en ganska liten butik. Finge jag önska några ”förbättringar” skulle jag vilja att affären öppnar åtta i stället för nio på vardagar samt att man har öppet lite längre på helgerna samt att man skulle kunna lämna in sitt Lotto. Bara några önskemål och att önska kostar ingenting… Fast igår eftermiddag blev jag lite rädd när vi hasade omkring där inne, för nånting gav mig Onda Ögat…


Jag fick Onda Ögat på Solen…

                                                                                                                                                                Nu är det dags att samla ihop sig och försöka tvinga ner lite fil och müsli, en skvätt Pro Viva vinbär (den enda drickbara Pro Viva-smaken, tycker jag, dårå) samt en mugg java. Så att man… orkar

                                                                                                                                                                        * Nu har jag fått det hela utrett. Vi ska ha grädde i stället för crème fraiche. Ibland är det ju lite praktiskt med mobiler och sms… 😳
**köckling = kyckling
***hennI = är småländska och betyder henne. Min mormor sa till exempel ”kaffi”, ”henni” och sånt. Det låter fint! I Östergötland skulle man aldrig säga ”jag har valt hennI själv” utan det skulle sägas ”ja har valt na själv”. Du hör väl vilket som låter finast?..

Read Full Post »

Dags för veckans höjning (Drottning) respektive sänkning (Brottning – usch, sport, fy!). Inte svårare än så här:

Drottning

                                                                                                                                                 Brottning

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »