Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘magmun’

Ett inlägg om hur jag mår och att jag köper saker jag inte har råd med, egentligen.


Uppdaterat inlägg:
Jag har fått ett Goddag yxskaft-svar från Pensionsmyndigheten. Det förvånar mig att de orkade skicka en länk, de tycks ju tro att jag inte är läskunnig. DET FUNKAR INTE MED GOOGLE CHROME! BASTA!

Uppdatering 2: Jag svarade på mejlet ovan och får då följande, ÄNNU mer Goddag yxskaft-svar:

Pensionsmyndigheten har mottagit ert ärende och registrerat det med id: [här står ett gäng siffror]

Jag vet inte om jag ska skratta eller bli förbannad! Hört talas om kommunikatörer, Pensionsmyndigheten? Ta några till hjälp, för tusan!!!

———————————————————-


Nä, nån drakflygning
blev det inte idag. Jag mår illa! Först trodde jag att det berodde på att det luktade så jäkla illa i lägenheten. Det var kompostpåsen som stod på vänt i hallen för utfärd till soprummet.

(Här bryts min koncentration lite, för ett gäng flickor SKRIKER utanför som treåringar. De är lite äldre än så. Ursäkta om jag tappar tråden!.. Nytt försök!)

Men det hjälpte inte att slänga påsen, illamåendet är kvar. Jag tror bestämt att det är bråcket som bråkar idag. Ja, är det inte det ena (hälen), så är det det andra (alien) eller det tredje (bråck på magmunnen).

Jag försökte muta mig med… Eh nej! Jag gick på Bokus reklam och beställde två biografer för 299 kronor. Om några dar kommer Kristian Gidlund och Lena Nyman hem till mig! DET ser jag fram emot, fast… jag har egentligen inte alls råd…

Försökte göra mig lite nyttig och körde en maskin jeans. En och annan tischa slank med, också. Den här är naturligtvis inte min…

Blyg-tischa

Nä, den är inte min.


Sen tänkte jag
att jag skulle försöka leta efter en blankett åt mamma på Pensionsmyndighetens webbplats. Bara det att där kan man bara använda senaste versionen av Acrobat reader i kombination med en webbläsare som jag inte använder. Det tog liksom 100 år innan jag kunde öppna skiten blanketten. Och jag kände att det liksom inte var nån idé att försöka hjälpa till att fylla i den – alla papper finns ju hemma hos mamma. Nånstans. Hon hittar dem inte. Synd att hon inte kom på detta när jag var hos henne. Då hade vi kunnat leta och skriva tillsammans. Jag har i alla fall mejlat till Pensionsmyndigheten och lämnat en synpunkt om att jag tycker att man ska informera om att det endast är EN webbläsare som funkar om man ska fylla i en blankett via nätet i senaste versionen av Acrobat… Riktigt dåligt!

När jag var duschad och tvätten hängd traskade jag iväg till Tokerian – tröja på! Det är ju skitkallt här idag! Soppåsarna avlämnades i soprummet först. Inne på Tokerian siktades en trehövdad familj i vilken en av medlemmarna i detalj redogjorde för varor och storlekar inne på Arge Kaj, en annan såg måttligt intresserad ut och en tredje såg ut att vara nån helt annanstans. Jag shoppade och teg.

Willysscanner

Oj, så spännande saker jag shoppade idag!


Kaffet var billigt,
så jag köpte tre paket. Sen lessnade jag ur på att tänka

bi-bi-bi-billigt

och köpte mig en bok. Ja vaffan, det är ju lite synd om mig, jag mår ju illa och så.

I farans riktning

I farans riktning köpte jag till mig själv trots att jag inte har råd.


Hemma igen
ville jag testa min nya mobil. Jag är sur på den. Twitter-appen funkar inte som den ska, den vägrar skicka upp bilder. Men att ringa går bra! Och nu provade jag för första gången. Ringde självklart till mamma. Kristallklart ljud! Sen var det väl inte så kul att höra om vissa saker, men då får man försöka lirka sig ur samtalet. I övrigt OK.

Vad händer hos dig idag? Har du blåst bort eller har du fin-väder??? Skriv gärna några rader och berätta!


Livet är kort.

Annonser

Read Full Post »

Ett inlägg om ingenting särskilt.


Igår var det full rulle tamejtusan hela dan.
Dagen idag verkar inte bli bättre. Jag vill bara sitta ner med min bok på gång, men det tycks vara omöjligt. Måndagen innebar shopping, artikelproduktion, medicininköp, matlagning, tvätt, presentinslagning, telefonering och sånt. Idag ska jag försöka orka gå ut med sopor och slänga min gamla dörrmatta.

Omeprazolförpackningar
Det går åt en massa medicin just nu. Och för att du som är nyfiken och inte vet vad Omeprazol används mot kan jag berätta att jag äter det mot mitt bråck på magmunnen. Utan Omeprazol kräks jag hela tiden. Nöjd?


Ett jävla liv var det här tidigt i morse.
Jag fick för mig att nån höll på att flytta, men det var två unga tjejer som städade i trappuppgångarna. Eller de körde nån sorts poleringsmaskin. Maskinen i sig lät ingenting, det var tjejerna som lät. Är alla unga människor hörselskadade nu för tiden? Jag bara undrar eftersom alla samtal tycks föras skrikande. Kulmen nåddes när den ena tjejen stod utanför trappuppgången och skrek i sin mobil om hur poleringsmaskinen krånglade.

Det var solsidan, det. På skuggsidan regerar ju andra som inte drar sig för att flytta tunga saker före klockan åtta. Eller låta sina barn vara ute och leka då. Små barn. Små barn som tar efter sina föräldrar. Men det vågar fan säga nånting, för då springs det väl med listor här i hemmen (vissa utvalda, som alltid) igen. Vännen K berättade att h*n gjorde misstaget att säga ifrån åt en mamma. Jisses så h*n fick sina fiskar varma! Mamma sa att h*n

[…] förstörde barnens glädje […]

för att h*n påpekade att de förde liv, klängde högt och lågt och mest i späda trädgrenar, ritade på marken och på riktigt förstörde utemiljön som h*n som bostadsrättsinnehavare varit med om att betala via sin månadsavgift. Det är inte ens troligt att Sura Mamman med tillhörande vildbasare bor i föreningen. Men stick då! Pucko!

Prefekt 2 har ännu inte svarat på mitt mejl, så jag vet fortfarande inte om jag måste åka och skriva på nåt papper eller om jag får det hemskickat. Jag misstänker starkt att han inte ens har orkat läsa mejlet. Han är nämligen känd för att bara läsa första meningen. Därför har det varit av yttersta vikt att man har en bra rubrik och en lockande inledning när man har mejlat honom. Gissningsvis hade jag inte det när jag skrev i söndags förmiddag.

Jag har börjat packa. Jag ska fortsätta med det. Sen tar jag soporna och kanske en ny tur till apoteket. Glömde ju en sak igår!

I kväll ska vi dela en kulinarisk upplevelse, Fästmön och jag. Vi har reserverat bord på Restaurang Messob och förväntningarna är höga. Jag menar, ett ställe som serverar Den glada giraffen som dessert…


Livet är kort. Och just nu skiter jag i allt. Eller nej. Det mesta. Men det skiter jag i. 

Read Full Post »

Ja, bättre kan jag inte sammanfatta natten. Jag har sovit högst fyra timmar. Dels hade jag svårt att somna trots att jag var jättetrött, dels vaknade jag, när jag väl hade somnat, fram på småtimmarna och kunde inte somna om. Jag har haft och har ganska ont i magen. Det känns som om det är mitt bråck på magmunnen som bråkar, för jag mår illa och jag har ont högt upp i magen. Det är en irriterande och molande värk och sömnbristen gör att det känns som om jag är bakis. Det är jag inte. Jag tog ett glas vin till maten igår, så bakis kan jag knappast vara.

handmålat vinglas

Jag tog ett glas vin till maten igår kväll.


På jobbet är det massor att göra
och folk hoppar på mig så snart jag visar mig – både i fredags och i morse, i alla fall. Det är roligt att mina tjänster är efterfrågade, men jag känner mig rörig i skallen just nu och vet inte riktigt var jag ska börja. En sak har jag gjort i alla fall. Strax före operationen kom jag på lösningen på ett tekniskt problem vi har dragits med länge på en av institutionerna. Det var inte så att jag hittade en vettig förklaring utan bara en tänkbar lösning. IT-ansvarig hade ringt och lämnat meddelande i röstbrevlådan att vi måste ta tag i detta och i morse gjorde jag det. Vi får se om min lösning fungerar. Om den gör det är det hela väldigt märkligt, eftersom vi i ännu större utsträckning borde ha samma problem på den andra institutionen jag jobbar för. Men där har vi inte märkt problemet alls.

Jag har bokat in några luncher i veckan och på fredag eftermiddag ska jag delta i ett seminarium om Vetande i Wikipedia. I morgon är det tisdag och då jobbar jag som vanligt för institution 1 högst upp i huset, i mitt fantastiska kontor. Jag ska gissningsvis fortsätta arbetet med forskningssidorna på webben där, jag vet inte om det har nånting under min frånvaro.

snökristaller på rutan

Tio grader kallt var det i morse också.


Min tjänst sägs vara förlängd
till den 31 mars, men jag har inte sett det varken i det administrativa systemet eller på papper (anställningsbevis). Tanken är att jag ska jobba lite för intendenturen också i huset (hur jag nu ska klämma in dessa procent i tjänsten). Det handlar främst om att få snurr på skärmarna i entrén, men också att göra nånting av affischstället som en av forskarna hade några entusiastiska idéer om. Vi får se om idéerna går att realisera.

I kväll lär jag vara aptrött, så det blir en dusch och sen kanske lite TV och därpå tidig sänggång. Jag ska få min matkasse från Mathem nån gång efter klockan 18. Det ska bli spännande att se om detta kan vara nånting att ha i framtiden. Fem middagar för fyra personer – varav flera middagar innehåller mat jag inte kan äta – kanske inte blir helt rätt för mig personligen. Jag är ju dessutom ensam i hushållet de veckor Fästmön inte är hos mig. Och hemma hos Anna är de ju fem, ibland sex, när jag är med. Njae, Mathems kasse kan vara lite för oflexibel för att passa mig, men vi får se. Jag ska titta, testa och begrunda – en recension blir det förstås på en blogg nära dig sen!

tastelines-matkasse-liten

En matkasse anländer i afton.


Livet är kort.

Read Full Post »

Dagen började med en rejäl sovmorgon – för somliga. Andra vaknade nio minuter över åtta och låg och snurrade ett tag i sängen. Skämt åsido, så farligt var det inte, vi satt ju trots allt uppe till klockan två i natt och glodde på film. Jag har haft ont i magen idag och jag tror att det är bråcket på magmunnen som är uppkäftigt. Annars mår jag toppen! Idag har jag nämligen haft jeans på mig för första gången sen den 12 december. Känner mig nästan normal. Fast jag ser i spegeln att jag är rätt blek och jag rör mig sävligt som en hundraåring. Men ändå. Det går framåt!

Idag var ursprungliga tanken att vi skulle ta en liten promenad till Tokerian. Fast jag hade lovat Anna en tack-för-hjälpen-klapp, så vi tog bilen och fixade en sån. På väg ut ur huset träffade vi Lucilles man och när vi senare kom till Tokerian träffade vi Lucille själv. Uppenbarligen tar de inte bilen dit som vi, utan kånkar och bär var sina lass! Rolig familj, det där! (Det tar fem minuter att gå till Tokerian.)

Guldtomte

Tomten höll utkik.


Jag ringde till mammakusinen B:s man
idag på förmiddagen för att önska gott slut på det gamla året och gott nytt år. Hade precis lagt på så ringde Annas snälla mamma. Innan vi for ringde jag min egen mamma. Som nån så gärna deklarerar kommer familjen i första hand. Utan den hade jag inte klarat mig igenom det jag har gjort nu. Förutom ett fåtal vänner har de flesta, som vanligt, lyst med sin frånvaro. Och faktum är att det inte gör ont längre, det var ju bara att vänta. Alla har sitt och jag har mitt.

Amaryllisen jag fick av Anna har ännu inte slagit ut. Men titta så den är på gång! Det blir minst fem klockor – till att börja med, tror jag!

Amaryllisen 31 dec 2012

Sprängfärdig!


Efter vår lilla shoppingtur
– tack och lov var det inte mycket folk varken där klappen skulle inköpas, på Tokerian eller apoteket – fixade vi fika. Vi hade ju kanelbullar och hallongrottor kvar från igår. Och så hade vi var sin trisslott som mamma hade skickat i julkortet till oss.

Trisslotter

Var sin trisslott.


Vi skrapade och drömde och planerade
vad vi skulle göra för våra vinster. Fast det var bara en av oss som vann – Anna. Två nya lotter, tror jag det blir för vinsten.

Nu står Anna i köket och gör Västerbottenpaj. Jag har gått ut med två soppåsar alldeles på egen hand och överlevt. Mitt bidrag till nyårssupén gjorde jag ju redan igår, Alséns röra. Till förrätt har vi laxpaté. Huvudrätten består av ovan nämnda paj samt kräftor – om dessa nu tinar. Jag glömde nämligen ta fram dem ur frysen igår kväll, så nu ligger de i kallt vatten. Till dessert blir det Annapannacotta med hallon från Slottet och blåbär från Djurö. Röran äter vi nog till allt, för den består bland annat av gravad lax. Jag vet inte riktigt när middagen serveras, men det mousserande vinet är väl kylt, liksom vitvinet. Mellan varven blir det väl lite TV och framåt tolvslaget ska vi försöka oss på att få iväg en lykta upp mot himlen.

Gott Nytt År önskar jag alla läsare! Vi ses igen nästa år. Men glöm inte bort att livet är kort. I morgon kan det vara försent att höra av sig till gamla moster, vännen eller vem det vara månde som kanske är ensam.

Read Full Post »

Det snöar idag. Massor just nu. Fästmön är hemma däckad med en förkylning. Sånt är inte bra att ge till varken gamlingar eller kollegor.

Själv har jag nyss kommit hem från morgonens trevliga undersökning. Jag fick ju varken äta eller dricka eller ta medicin efter midnatt, så för att påminna mig om detta, eftersom jag är som en zombie på morgnarna, fick jag lägga en lapp på medicinerna.

En påminnelselapp till Zombie-Tofflan.


Kom i god tid
till Läkarhusets kirurgmottagning. Hade Anckarström med mig, som tur var. Bussresan ner till stan klarade jag med tuggummi och boken! Kände mig modig när jag landade i väntrummet. Två tanter satt där redan och läsa i fina magasin. Sen kom en syster och hämtade dem till operation. Så blev det min tur. Då var jag inte ett dugg modig.  Syster Sonja var irriterad för att min doktor inte hade skrivit ett ord om lugnande. Han trodde väl att jag inte behövde nåt eftersom jag har gjort den här undersökningen så ofta. HA! Eftersom det tar längre tid med lugnande var syster Sonja först ovillig, men sen visade det sig att de fått ett återbud, så då räckte tiden. Jag fick en hutt som smakade vidrigt. Men lummig blev jag…

Det här var min utsikt medan jag väntade på att den lugnande hutten skulle verka. Vid pilen ser du den svarta slangen som är en kamera. Den skulle jag svälja ner i magen.


Docent Sven gjorde själva undersökningen.
Eftersom han har samma namn som frisör i Metropolen Byhålan blev jag lite fundersam. Men docent Sven var snäll och duktig. Fast han tyckte jag skulle hålla mina fingrar i styr när jag försökte dra upp den där jävla kameran ur hals och mage. 👿

Resultatet fick jag veta genast. Det är inget sår i magen som blöder och som orsakar mitt dåliga blod. Men jag har ett bråck på matstrupen eller magmunnen, jag minns inte vilket och så är det inflammerat runt omkring. Så docent Sven tyckte att jag skulle ta upp min medicinering igen. Det har jag gjort. Genast. Jag orkar inte må illa en sekund till.

Nu återstår att se om det blir andra roliga undersökningar för att härleda blodproblemen eller om det bara är så att jag får medicinera periodvis.

Jag är fortfarande påverkad av den lugnande hutten, så nu när jag har ätit lite yoghurt, ett kokt ägg och två knäckemackor som rev skönt i min slangade hals, ska jag lägga mig en stund och vila.  Sen ska jag hasa över till Tokerian för att införkaffa föda (soppa). Vi tänker annars stanna inne och glo på film idag. Den största ansträngningen för min del blir att värma soppa och att tvätta håret.

Nu ska jag ringa mamma som vill veta hur det har gått. Anna ligger på gästsängen och vilar.

Read Full Post »