Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘magen’

Ett inslaget inlägg.


 

Pappersremsa med stjärnor

Det bidde en… slips!?!

Det är nån i familjen som fyller år nästa vecka. Plötsligt blev det lite brådis för somliga att hitta Den Perfekta Presenten. Inte helt lätt när en tidsoptimist blir krasslig… Först var det onda ögat, sen magen och sist bedövningen i käften som inte släppte förrän efter fem timmar och lite till (typ nästan sex). Men… en har varit med förr och förhoppningsvis lyckades jag även denna gång (eh… ja, det spörs, det…).

Födelsedagspresenter innebär att en måste anstränga sig rejält. Inte nog med att en ska komma på vad som ska handlas. Min mamma ville alltid ha

en snäll flicka

när jag som barn frågade vad hon önskade sig. Tyvärr har jag hittills inte kunnat uppfylla hennes önskan.

Men när en sen har kommit hem med en present – ja, då ska den slås in, också. Det gör nämligen inte så många affärer längre. Eller också får en betala för sånt. (I det här fallet var det bättre förr, på stenåldern, vill säga.) Jag kom hem med en present, med bedövad läpp och kind slog jag in (eh, fast jag slog inte in med varken läppen eller käften, förstås) och… jaa… en kan inte säga att det blev… vackert…

Va bidde det då då?

Hum, jag tycker att det ser ut som… en slips. Vad tycker DU??? (Å, så glad kvinnan i mitt liv ska bli..?)

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett tekniskt inlägg, nästan rent tekniskt, i alla fall.


 

Hallon blåbär o grädde

Hallon, blåbär och grädde för att smörja Expertisen.

De senaste åren har jag blivit en riktig hare på många områden. Du som har följt min blogg genom åren eller som känner mig närmare privat vet kanske att sånt jag varit med om har påverkat mig en del. Självkänslan är vissa dar under fotsulorna. Och när det gäller teknik har jag blivit värre än värst: jag är skitskraj.

Därför bjöd jag in mig själv och Fästmön att våldgästa Expertisen på Morgonen för att få lite hjälp och råd. För att smörja Expertisen riktigt medförde vi färska bär och grädde.

Jag hade skrivit en lååååååång lista med frågetecken som behövde rätas ut. För några år sen deklarerade Expertisen att jag skulle få livstids fri support i datorfrågor. Om det inte hade varit så skulle arvodet kunnat ha blivit skyhögt. För det tog sin lilla tid… Jag hade frågor om allt från mjukvara och system till uppdateringar och uppgraderingar. Typ såna här:

Men om jag installerar den här uppdateringen, hur blir det då med XYZ?

Somliga skrattade åt mig och hånade mig lite. Men jag vet att det är kärvänligt. Och sen fick jag god hjälp och bra svar på mina frågor. När vi lämnade Morgonen hade åtminstone en uppdatering fixats, nämligen den för iPhonen.

Office home & student 2013

Office Home & Student 2013 ville inte låta sig installeras.

Tyvärr tyvärr misslyckades nedladdningen av Office Home & Student 2013 från Microsoft. Du vet mjukvaran som jag kunde inhandla tack vare Anders. Jag nät-shoppade paketet från NetOnNet och häromdan levererades det. Paketet innehöll instruktioner samt en så kallad nyckel (kod). Jag blev tvungen att skaffa mig ett konto hos Microsoft. Men hur vi sen bar oss åt ville Officepaketet inte installera sig. Eftersom jag samtidigt installerade en uppdatering till mobilen lånade jag en mobil för att inga Microsoftsupporten – bara för att få höra att en endast har öppet vardagar mellan åtta och 17. Nu hoppas jag att min nyckel inte är ”förverkad”. På måndag ska jag ringa och försöka få hjälp. Jag skulle bli mycket arg om det visade sig att över tusen spänn har slängts i sjön………..

I afton har vi planerat supé för två i Himlen eftersom minstingen är iväg och LAN:ar. Störstingen har vi inte sett till än. Vi tänkte med gemensamma krafter sno ihop en Pasta Maestro. Till det vitlöksbröd och ett glas rött. Och faktum är att det börjar kurra så smått i magen nu…

Ha en fin lördagskväll!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Varning för snusk!!!


Kärt barn har många namn

sägs det. Jag vet inte om det stämmer, men i morse fick jag ett nytt av Fästmön:

Brööövlåda.

Jaa, du som har samma typ av humor som vi har förstår säkert vad det handlar om. Brööövlåda = brevlåda, det vill säga skåran där bak på människor. I detta fall gäller det förstås min skåra. Jag kände flera gånger i morse hur Anna tittade på mig – även om jag inte såg det. Till sist var jag tvungen att fråga vad hon glodde på. Det var förstås min brevlåda. Den där skåran där bak.

Den exponeras ju ständigt, så det är liiite svårt att låta bli att glo!

sa Anna.

Nu är det så att jag, enligt vissas utsago, har en bullig rumpa. Dessutom är jag rätt bullig framtill, på magen, alltså (inte nån annanstans, snuskhummer!). Det gör att alla mina jeans åker ner. Endast baktill, tack och lov, får man väl säga… Men det är jobbigt, för jag får gå och dra i byxlinningen hela tiden. (Ja, min Alien ska ju bort snart, jag fick ju ett första brev om detta igår, som jag skrev om…) Hemma glömmer jag bort det – och därför exponeras brevlådan.

Men en gång visade jag den på jobbet! Det var såå pinsamt, fast samtidigt ett under att jag inte gjorde mig illa. Jag halkade nämligen på väg in till lunchrestaurangen och gick nästan ner i spagat. Tur att jag är vig. Däremot kunde jag ju inte dra upp jeansen i fallet eftersom jag var tvungen att ta emot mig i golvet. Naturligtvis hade jag två manliga kollegor med mig. På väg tillbaka till jobbet fick jag ta udden av det pinsamma och jag sa nåt i stil med:

Nu, grabbar, när ni har sett min brevlåda, kan vi ju inte längre ha några som helst hemligheter för varandra!

De skrattade gott och sen dess är just dessa båda herrar ett lunchsällskap som jag estimerar i allra högsta grad!

Och nu tror förstås du att du också ska få se min brööövlåda, men det får du inte! Den är reserverad för Anna och vissa karlar på jobbet. Skämt åsido, glo på nånting vackert och låtsas känna väldoften (nåt sånt är INTE förknippat med min bakdel!) av denna lilja som jag fotade i morse.

En vacker och väldoftande sak – till skillnad från min Brööövlåda…

Read Full Post »

I morse hade jag ont i magen igen. Det kändes som om magen var full av tennisbollar som studsade omkring – både mot framsidan av kroppen och mot ryggraden. Det hela var mycket oskönt, men jag har mina knep att möta smärtan. Jag brukar låtsas att jag ligger i ett vattenbryn, på mjuk sand och låter vågorna skölja över mig varsamt. Det är som om vågorna av smärta försvinner med dessa imaginära vågor! Helt suveränt! Och jag har kommit på det alldeles själv!

Det tog emot att ge sig av på morgonpromenaden idag. Jag hade ont och var mycket trött, men som alla med lite finskt blod i ådrorna (mitt består av 25 procent) har jag sisu. En sorts envishet, kampvilja som jag försöker plocka fram när det mesta känns omöjligt. Det lyckas inte alltid, men idag gick det bra. Jag plockade undan mitt nattläger, tvättade mig, satte i ”ögonen”, tog mobilen med lurar, hittade min promenadmusik, solbrillorna och sandalerna. Sen stegade jag iväg.’

Eftersom det var mulet i morse, men kvavt som 17, blev det längre Nikebrallor idag i stället för Pumashorts. Detta gjorde att jag vågade gå in till stan. Jag gick ner till kanalen och tittad lite. Hittade ett spännande konstverk som jag inte sett tidigare.


Konstverket ska föreställa det första spadtaget till Göta Kanal. Han som inte gräver är dess chef och den som gjorde solfjädergatumönstret i stan, Baltzar von Platen. Han som gräver är säkert rysk krigsfånge…

                                                                                                                                                         Göta Kanal går alltså tvärs igenom Metropolen Byhålan. Mitt inne i stan finns två slussar och nere i Borenshult finns fem slussar till. Dessa kallas för Skilsmässodiket – jag tror din fantasi och slutledningsförmåga kan göra så du förstår varför. Alltså, mannen sitter i båten och domderar, hustrun går på kanalkanten och försöker minimera båtens touchar mot slussväggarna…


En sluss mitt i stan.

                                                                                                                                                          Så promenerade jag upp på bron som måste öppnas när segelbåtarna ska in i slussarna. Alla bilar blir stannande på var sida av kanalen. Det finns två såna broar mitt inne i stan och jag minns att det var fruktansvärt irriterande när man hade bråttom. Ordet

broöppning

blev liksom ett svärord.

Jag tog en bild från bron över hamnen och kanalbolagets gula hus som numera är turistbyrå.


Gult är inte alltid fult. På det här huset är det ganska fint, tycker jag.

                                                                                                                                                                Jag gick naturligtvis ner till hamnen och tog Vätterpromenaden hem. Såg ett märkligt konstverk utanför Platenhuset, Point Cero (ja det ska stavas så). Jag tror att det skulle föreställa nån sorts isskulptur, fast i glas…


Is? Nja, tycker mera det ser ut som fiskrens…

                                                                                                                                                      Passerade Stadsparken och äntligen fick de gula gräsmattorna lite vatten!


Vatten, vatten över de snustorra gräsmattorna i parken.

                                                                                                                                                         Vidare på dagens agenda står nu först frukost och därpå färd till ICA Maxi. I eftermiddag ska mamma till frissan och sen ska hon väl packa, gissar jag. För i morgon far vi till Uppsala!

Read Full Post »