Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Mad dogs’

En hel dags mötande och konfererande är över. Om jag var trött i morse är det inget mot vad jag är just nu… Så jag ser fram emot höstens enda lediga halvdag – fredag. På min förra arbetsplats var det sagt att vi skulle jobba fem timmar dag före röd dag. Den som ville vara ledig fick ta en semesterdag (åtta timmar). Ha! Det flexades som bara den en sån dag – trots att man hade minus på flexen… Här är det tydligare. Det är fyra timmars arbete som gäller, annars får man ta ut tid från plussaldot på flexen eller semester en halv dag.

Hur som helst, det är kul att vara mitt i smeten igen! Idag har vi pratat om intranät, webb, Google analytics, personaltidning, pressmeddelanden, utbildningar, omvärldsbevakning… Det har varit givande diskussioner och alla har deltagit aktivt. Det är också en stor skillnad från min förra arbetsplats. Där var det några som kunde prata mycket och gärna gjorde det, men som inte alltid hade så mycket substans i det de sa… Och de som hade nåt vettigt att säga slutade.


Dags för smet igen!

                                                                                                                                                                Jag inser att jag har massor att lära! Kanske inte så mycket om yrket som sådant, mer om verksamheten. Jag är verkligen novisen vid spisen även här. (Ovan avbildade smet är ingen smet jag har rört till. Bara det, liksom…)

På tal om smet bestod dagens lunch av panerad fisk med kokt potatis och broccoli i ostsås. Jag fattar inte varför alla varma grönsaker ska serveras i ostsås. Enformigt…

Min jobbdator har blivit lite uppgraderad idag, men i morgon bitti måste den konfigureras. Känns lite jobbigt att det inte bara är klart att sparka igång den, samtidigt som mitt förtroende för IT-expertisen är något högre här. Åter en parallell till min förra arbetsplats: där funkade aldrig nånting efter uppgraderingar och man kunde få vänta flera dar; här brukar allt funka…

Fästmön har låtit bli att frysa mina kycklingchorizos så dessa blir det till middag med bröd och räksallad som tillbehör. Anna har varit så snäll och kört en maskin tvätt åt mig idag – tvättunnan var överfull… I morgon kväll ska jag köra nästa maskin. Sen väntar en härlig hög med strykning – jag har inte strukit den förra maskinen än… Men det får bli när det blir. Jag har lovat Anna att åka ut med matkassar till Himlen i morgon kväll, för annars blir det för mycket för henne att bära på fredag när hon också ska hämta hem barn, väskor, cyklar och jag vet inte allt vad de släpar mellan mamma och pappa.

I kväll jobbar Anna till klockan 21. Jag ska ta en surfrunda, den jag inte orkade med igår. Efter middagen blir det en titt på del tre av Mad dogs från i söndags – jag har inte sett den än. I kväll är det Bron klockan 21, men den spelar jag in eftersom jag är iväg och hämta Anna då. Det är ett sjå att hinna med att glo på alla serier man följer. Bäst är serier som inte är alltför långa, tycker jag. Mad dogs tycker jag fortfarande är en väldigt grabbig serie – även om polismästaren är kvinna – men den är mycket spännande och jag vill få mina frågetecken uträtade. Bron har växt rejält, även om jag har svårt att förstå att karaktären Saga har så många karaktärsdrag som är typiska för en neuropsykiatrisk diagnos att rollen inte känns riktigt trovärdig.


Saga har alla karaktärsdrag  som är typiska för en neuropsykiatrisk diagnos.

 

Read Full Post »

Det finns så mycket jag skulle vilja blogga om just nu, men tiden räcker inte till! Jag skulle till exempel vilja skriva nåt klokt och smart om hur jäkla osmakligt jag tycker att det är att bilder på den döde Khadaffi visas upp i media. Jag menar, det vet väl alla som är födda efter stenåldern att man kan Photoshoppa en bild om man så önskar. Nu tycker jag i och för sig att karln var en idiot och jag tror på att han är död (mördad). Men ändå. Det är osmakligt och jag förstår inte varför.

Jag hade också tänkt skriva om hyresgäster som går omkring med protestlistor. Jag tycker varken om grannar eller protestlistor, men ibland är de ett nödvändigt ont.  Nu senast häromdan kunde jag läsa i lokalblaskan om en kvinna som protesterade mot att Hyresgästföreningen inte ville låta sätta upp julgranar. I stället skulle man montera ljusslingor. Jag gillar som sagt inte protestlistor. Jag tycker att man ska diskutera saken med den som bestämmer. Men jag vet också att det ibland inte går.

Hemma på våran gata i staaan…

för att citera den irriterande lilla Stina i Saltkråkan bestämde styrelsen för att plantera in en stor jävla gröngöling gran på gräsmattan utanför mina köksfönster. Och mot alla odds överlevde den! Men hur kul är den? Inte nåt kul! På sommaren tar den bort för mycket dagsljus och på vintern blir man galen på alla lampor som lyser in i sovrummet. Ja, för granen lyser in även i mitt sovrum och säkert i många andras. (Mitt sovrum ligger bredvid köket.) Så jag skulle välkomna ljusslingor – dock inte av den blinkande förbannade sorten som några puckon på baksidan brukar slänga upp i november och låta sitta kvar till mars, typ. Man kan ju få epilepsi av mindre, liksom…


Ljusslinga av icke blinkande sort.

                                                                                                                                                               Nåt som däremot inte gör mig varken sjuk eller irriterad är Dagens Nyheters underbara intervju med underbara, långbenta Eva Dahlgren (ja, jag har strukit förbi henne och fru Efva på en fest en gång och fascinerades av vilket stiligt par de var!)… Läs den här!

Nu ska jag glo på Mad dogs och vila mina onda fötter!

Read Full Post »

Fyra gamla kompisar strålar samman med en femte på Mallorca. Det verkar vara rena paradiset. Först. Brittiska thrillerserien Mad dogs hade premiär på SvT1 igår kväll. Fästmön och jag bänkade oss för trekvarts spänning.


Fyra gamla kompisar återträffar en femte i hans lyxvilla på Mallis.

                                                                                                                                                                                                        De fyra gamla kompisarna, som nu är fyra medelålders män som inte har lyckats så där särskilt bra i livet, blir inbjudna av Alvo. Alvo är stenrik, men vad han har tjänat pengar på är ytterst osäkert. Stämningen är på topp först, men så börjar man ana att allt inte är som det ska. En död get i poolen kan vara ett djur som förvirrat sig ner i vattnet och drunknat. Men Alvo själv är ytterst provocerande och tämligen oförskämd stundtals mot sina gäster. Och värre ska det bli. Den mysiga återträffen i en lyxvilla på Mallis har blivit en mardröm…

Det här är en mycket grabbig brittisk thriller. En enda gång skymtar en kvinna  – och då som sexpartner till en av männen. Det brukar inte bli så bra serier när de är så här grabbiga. Men den första delen av fyra slutade spännande och självklart kan jag inte låta bli att titta nästa söndag. Tills vidare får den medelbetyg.

Read Full Post »