Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘lyssna’

Ett inlägg i vilket Tofflan avslöjar att hon inte är så bra på att lyssna, alla gånger, men att hon gärna vill hjälpa om hon kan.


 

Tofflans öra, kind och öga

Det är inte alltid jag lyssnar, mina stora elefantöron till trots…

Det är inte alla förunnat att känna sig behövd. För egen del försöker jag ta alla chanser till det, eftersom jag har begränsade sociala aktiviteter bortom cyberspace, det vi kallar In Real Life. Sen vill jag gärna hjälpa om jag kan. På intet sätt är jag emellertid nån expert på att lyssna även om jag försöker mig på det. Idag hade jag ett uppdrag hos L och Annas snälla mamma på eftermiddagen. Men det var ett par saker jag skulle fixa först under förmiddagen. Bland annat skulle jag slänga in lokalblaskan till Lucille & co. Inte hade jag tid att lyssna då, inte. Jag blev bara irriterad på att deras lås var så knäppt. Sen insåg jag att de redan hade kommit hem… Sååå pinsamt – även om det faktiskt var Lucille som hade sagt att de skulle komma hem först i kväll… Vi fick en kort pratstund medan jag förberedde min avfärd. Utan att gå in på närmare detaljer kan jag bara hålla med om att vissa sjukdomar är hemskare än andra för närstående.

Dator med windows

En Samsung försökte jag få lite bättre fart på idag.

Hos L och Annas snälla mamma var det lite teknikstrul och ”städning” som behövdes. Jag tipsade om en del tricks och förenklingar samt gjorde några smärre ingrepp. Inte vet jag om deras dator piggnade till, men jag tror det. Medan den jobbade på enligt mina kommandon intog vi kaffe på en inglasad balle*. Det kom naturligtvis en insikt till mig att så skulle jag också vilja ha. Inglasat, alltså. Men… det är ju det där med att kunna betala…Drömmar är gratis, fast tänk så man skulle kunna förlänga utesittarsäsongen både framåt och bakåt. Sen grejade jag lite till med en mobiltelefon som vägrade ringa upp andra telefoner. Dessvärre fick jag ge upp. Detta i sin tur gör nog att ägaren blev mer motiverad att inhandla en smartphone. Det tror jag blir jättebra.

Sin familj och sina vänner hjälper en för att en vill. Betalt tar man inte. Men jag såg i ögonvrån hur Annas snälla mamma kom med en grön påse när det drog ihop sig för avfärd för min del…

Grön påse

En grön påse…


På hemvägen köpte jag fisk till middag. 
Inte kunde jag motstå att inhandla ett paket frysta, röda godingar heller. Och HEPP! så försvann en tiondel av månadens matpeng. Men det skiter jag i. Ska inte jag få äta kräftor bara för att jag är arbetslös?

ICAs jumbokräftor

ICA:s jumbokräftor brukar jag gilla bäst.


Vid garaget hemma i New Village 
träffade jag en granne som alltid har varit väldigt vänlig. Vi brukar småprata lite när vi ses vid våra bilar eller på affären, men idag tog vi sällskap en bit. En del av ett livsöde fick jag höra. Det gjorde att jag inte kunde låta bli att lämna mitt visitkort och ärligt säga

Ring om du behöver hjälp! Så länge jag är arbetslös har jag för det mesta tid.

Sen gick jag hem och strök kläder och funderade lite på vad jag ska packa. Jag bestämde mig också för att inte satsa på att stressa fram nästa bokrecension, utan den får göras när vi har kommit hem igen. I kväll vill jag vara lat och se en Kommissarie Banks som jag spelade in från SvT på DVD-hårddisken igår kväll. Först blir det emellertid middag. Till firren kokar jag färskpotatis (hoppas att dillen lever!) och serverar romsås.

Och nu undrar du väl vad det var i den gröna påsen??? En burk och fyra askar plockade jag upp…

Svart vinbärssylt, hallon, blåbär och kantareller

En burk och fyra askar med gott från naturen!


Det var en burk svartvinbärssylt, 
två askar med bär (blåbär och hallon) och en ask med kantareller. Varifrån den svampen kom har jag en viss aning om. Hoppas det svider riktigt ordentligt för den så kallade ägaren som inte riktigt har koll på gränser och allemansrätt…


*inglasad balle = inglasad balkong

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett sällskapligt inlägg.


 

Elliot i mitt kök

Elliot gick direkt ut i köket, för det är där det händer saker. Tror han…

Idag har jag killbesök. Redan före klockan åtta knackade det så försiktigt på min dörr. Utanför stod morfar LP och Elliot. Den förre ska gunga på Ålands hav idag med sin mor. Den senare ska vara hos mig. Det är så roligt och mysigt att ha sällskap av nån som viftar på svansen, nån som är glad att se mig och nån som pratar lite med mig. Eller kanske mest att han lyssnar.

Elliot har gått runt i mitt hem och spanat lite, men det var till köket han gick först. Han tror att det är där det händer saker. Ha! Ja, ibland, som igår, slår ju matmor till. Andra dar står hon still. Det var tur att morfar hade med sig lite mat i en påse så att Elliot slipper svälta. Men tyvärr, tyckte Elliot, la ju hon, den däringa Tofflan, påsen på en bänk i köket, dit han inte når. Och så ställde hon bara fram en skål med vanligt kranvatten… Hmpfff!.. Dålig meny på det här stället…

Sin egen säng har killen med sig också. Jag ställde den i mitt arbetsrum framför hörnbokhyllan, nära annonspärmarna från Corren (som innehåller anteckningar från mina universitetsstudier).

Elliot i sin korg

Elliot slappar före vår stundande långpromme.


Det har hittills inte varit nån gråt och tandagnisslan. 
Men Elliot är ju faktiskt stor kille och bara nio år yngre än jag räknat i människoår. I höst ska han börja på dagis för nu har han fått plats, berättade mormor i telefonen igår. Tofflan får vara lite back up då och då. Som idag. Och det gör hon så gärna, tvåsamhet är extra mycket bättre än ensamhet vissa dar.

Jag klev upp lite tidigare än vanligt idag för att hinna jobba undan en del innan mitt killbesök. Men somligt måste jag ändå göra lite mer av. Då är det gott att ha ett fyrbent sällskap, som just i denna stund snusar i sin korg, i ett hörn av mitt arbetsrum… Så skönt att han trivs här!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg i vilket Fästmön och Tofflan är på ett rätt grisigt färgäventyr.


 

Fästmön och Tofflan

Anna och jag. Man kan ju inte påstå att vi ser så seriösa ut. Notera min irriterande hårfjöpp som sticker upp ur solbrillorna.

Fästmön hade aviserat att hon behövde köpa färg idag och jag lovade skjutsa. Alltså åkte vi… till en zooaffär. Ja, det är en lång historia och den får faktiskt Anna berätta sin del av själv. Jag tjatar på henne nästan varje dag att hon ska blogga, bara så du vet. Hur som helst, att köpa färg med Anna är en typisk sån där grej som utmynnar i ett litet äventyr där vi skrattar gott tillsammans.

Anna och jag bor inte tillsammans. Och på zooaffären gick vi skilda vägar. Medan Anna tittade på kattgrejor, strosade jag runt bland hundsakerna. Till skillnad från Anna shoppade jag emellertid inget. Anna handlade desto mer. Hon handlade faktiskt så mycket att hon behövde bärhjälp med lavendeldoftande (maj gadd!) grus. Det var där jag kom in i bilden – och senare även äldsta bonusdottern.

Man kan väl säga att Anna är en kattmänniska medan jag är en hundmänniska. Om jag kunde, skulle jag ha hund. OM det nu blir så att jag får ha en liten hundkille hos mig tre dar i veckan så behöver han ju ha matskålar, leksaker, godis, en egen filt… eh ja, du fattar. Katter däremot, är inte min grej. De är rovdjur och jag är lite rädd för dem, en rädsla jag har ärvt från min mamma. Fast nu heter det att hon är allergisk mot katter. Anna har inget emot hundar, men eftersom hon jobbar som hon gör passar katter bättre. Det var därför vi valde olika delar av affären.

Katter är ju, som ovan nämnt rovdjur. Därför ska de uppenbarligen skrämmas med monsterleksaker. Hundar, däremot, ska leka med… gummiråttor?! Nja, detta stämmer inte riktigt i mitt fördomsfulla huvud…

Detta bildspel kräver JavaScript.


Det fanns ganska många
 roliga och knäppa saker, allt från katthalsband med bling-bling till kattleksaker som såg ut som sexleksaker för människor. Jag skrattade så att bilderna blev oskarpa. Sen undrar jag också vem som köper leksaker av märket RIP (Rest In Peace) till sin hundälsking…

Detta bildspel kräver JavaScript.


När Anna betalat
för det hon skulle handla släpade packåsnan ut varorna i bilen. Det var lite sol och vi strosade över en livlig parkeringsplats till nästa affär. Där fanns det också konstiga saker. Nedanstående pryl är en barnlampa med blå mössa. Jag tycker att den ser ut som nåt helt annat, nåt mer åt… vuxenhållet till igen. Vad tycker DU???

Barnlampa

Barnlampa med blå mössa. Fast jag tycker ju att det ser ut som nåt heeelt annat, jag…


Det fanns emellertid också ganska snygga lampor
i affären. Denna, till exempel, hade jag kunnat tänka mig hemma i salen:

Kristallkrona

Denna skulle passa hemma i salen.


En sista affär besöktes
och då ringde mamma på mobilen. Hon skulle kolla sitt saldo, men hamnade hos mig. Ja, ja, det är inte lätt. Hon försöker i alla fall.

Tanken var att vi skulle avsluta med en fika. Där vi hade tänkt att fika serverades mest mat och några små kakor som inte så lockande ut. Vi for ut till Gamlis i stället och tog glass och kaffe. Två slick på glassen gjorde jag utomhus, sen fick vi gå in för att regnet kom. Där tvingades vi lyssna på skrikande barn och övertydlig personal, men vi överlevde.

Storstrutglass

Två slick på denna, sen fick vi gå in.


Om vi köpte nån färg?
Ja det gjorde Anna. Hon köpte vit färg. Själv passade jag på att spela in en grisigt bra smalfilm. Det är Anna som provar grisar medan jag regisserar och filmar.


Det blev ett grisigt äventyr idag.
Och vi som bara skulle köpa färg… Om DU påstår att DIN dag har varit mer händelserik än min, skriv några rader i en kommentar här nedan och berätta!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett upplysande inlägg om såna och sånt som är bra.


 

Lampa hos mamma

I sann upplysande anda… (Denna lampa finns hos mamma.)

Tänk, jag är utvecklingsbar! Eller i vart fall kan jag lära mig nya saker. Igår lärde jag mig ett nytt ord tack vare vännen M. Självklart vill jag sprida min nya kunskap vidare i sann upplysande anda.

Det finns en sak jag är rädd för och det är att uppfattas som en loser. För en loser undviker man – man kan ju bli smittad! Nja, så tänker jag väl inte riktigt, men en person som hela tiden misslyckas och som aldrig når sina mål… Inte ger den människan mig nåt? Eller..?

Jag uppfattar dessvärre mig själv som en loser. Jag ser på andra människor underifrån. De ständiga misslyckandena och måluppfyllelserna som aldrig blir har satt sina spår. Det gäller att komma ur detta tänk och låta tankarna flöda i andra, mer positiva banor. Lätt är det inte. Det är så mycket enklare att trilla ner i gamla tankebanor. Men jag hade lite flyt i onsdags och igår fick jag ett nytt och bra ord att snaska på:

energikarameller


Inte vet jag exakt 
vad M lägger för värden i ordet, men jag adopterade ordet i sig och ger det mina värden. Så… energikarameller för mig kan till exempel vara…

med mera…


Men det jag kan klara mig utan
är såna där riktigt sura bitar som…

  • människor som bara är ute efter att såra
  • medvetna elakingar
  • förföljare
  • människor som hånar den som har det svårt
  • människor som uttalar sig om saker de inte känner till och som hävdar att det de säger/skriver är i all välmening
  • människor som väljer bort andra utan att ta reda på vilka de är först

med flera…


>>> Och nu vill jag förstås veta vad DU har för energikarameller! Skriv några rader i en kommentar och berätta så blir jag glad. Om du vill får du även nämna de sura godisbitarna…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om den resande Toffelfoten.


 

Onsdag och resdag. Jag hade tusen saker (liten överdrift, bara!) att göra hemmavid först, men jag hade tack och lov kommit ihåg att jag är glömsk och därför skrivit listor. Listor av varierande slag. Så faktum är att jag ännu inte kommit på nåt jag glömt hemma. Fast… jag hade kört ut bilen från garaget när jag kom på att jag hade mitt fula, fläckiga hemmalinne på. En extra tur tillbaka till lägenheten blev det.

Väldigt glad blev jag att bokpaketet från cdon kom idag. Jag köpte ju två böcker för namnsdagspengen jag fick av mamma. Beställningen gick iväg i söndags, fakturan kom igår och böckerna idag. Snabbt jobbat! Lustigt nog lät böckernas titlar tillsammans som nån sorts bokpoesi…

Väster om friheten och Deckarnas svenska landskap

Väster om friheten och Deckarnas svenska landskap – det låter nästan som bokpoesi, eller hur?


När jag rullade ut från New Village 
hade det börjat regna. Sen fortsatte det att regna, mer och mer och mer… Bitvis gick det som max att köra i 70 trots att det var 120. Dålig sikt, hala vägbanor, stor risk för vattenplaning och väldigt mycket trafik. Ja, jag var rädd. Nej, jag är inte rädd för att dö, jag är rädd för att bli skadad och för att skada andra. Men mitt förnämliga sällskap under en och en halv timme av resan var Hédi Fried som sommarpratade i P1. Stundtals när jag lyssnade till hennes berättelse föll mina tårar lika ymnigt som regnet utanför. Rädd var jag för körningen i det här vädret, men när jag tänkte på vad Hédi Fried hade överlevt skämdes jag. Vilken historia, vilket livsöde!

Tre mil innan jag nått mitt mål sprack himlen upp och blev blå. Min resa tog fyra timmar i stället för tre idag, men jag kom fram helskinnad och det är jag tacksam för! Mamma bjöd på kaffe, macka och kaka och trots att jag fikat vid Brändåsen var jag riktigt sugen. Det bästa med Brändåsen är nämligen inte deras plastade mackor och kaffe utan deras toaletter och att de har gratis wi-fi. Sen smakar macka utan plast bättre än macka med plast också…

Mamma blev glad för den gula blomman och pysslade med den medan jag åkte och storhandlade. Vid halv sju-tiden var jag klar och varorna inplockade. Molnen började hopa sig, men vi tog en promenad nere vid sjön. Det var skönt med lite luft och att få röra på benen. Hemma igen lagade jag mat, det vill säga ställde fram inköpt kall mat. Kvällen avslutades med prat och umgänge. Jag märker att vi är så lika – när vi är ensamma och plötsligt får en åhörare pratar vi på, både mamma och jag.

Godis köpte jag till oss, för här skiter vi i att det inte är lördag. Men det lustiga var att ingen av oss tog en enda bit – vi orkade inte. Så de som spar de har – lördagsgodis till torsdag kväll. Prislappen på påsen är för övrigt för två påsar. Nog för att godis är gott, men även jag har en botten…

En snabb surfrunda är vad jag orkar med när jag har publicerat detta. I morgon ska vi ut på diverse ärenden och mammas huvudpresent ska inköpas, förhoppningsvis. Jag hoppas att din onsdag var bra och önskar dig en god natt!

Här är några bilder från min dag:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett radiotiskt inlägg.


 

Idag bär det av. Jag tar vägen söderut och åker ner till mamma för att fira 80-årsdag. Men var inte orolig, jag tänker administrera och försöka blogga varje dag – dator och router är med. Det är lite trist att åka bil långt ensam. Eller långt och långt… I vanliga fall tar resan mellan tre och tre och en halv timme – det beror lite på trafiken i övrigt och om jag stannar på vägen och hur länge. På somrarna brukar det ta längre tid. Det händer också att jag passerar ett och annat vägarbete och då måste även Toffelfoten lätta på gasen.

Det är två måsten som gäller när jag åker till och från mamma på somrarna. Dels har jag alltid en påse bilar med mig, alltså ätbara såna, dels lyssnar jag på dagens sommarpratare. Jag brukar inte ta reda på i förväg vem som pratar, men i år kunde jag inte låta bli. Jag insåg liksom häromdan att sommarpratarna har pratat på ett bra tag – och jag har inte lyssnat på en enda av dem! Inte behöver jag köra bil, egentligen, för att lyssna på radio. Det går alldeles utmärkt att sträcka ut sig på gästsängen här hemma och lyssna på prat och musik, till exempel. Men jag har alltså missat alla sommarpratare hittills i år. Tills jag snubblade över en alldeles förträfflig liten (!) lista över dem som jag hittade på nätet.

För att jag nu inte ska missa fler sommarpratare har jag skrivit ut listan – eller affischen – som jag för övrigt har lånat med tillstånd från Helpling – och smockat upp den på en tråkig garderobssida. Vidare är jag en snäll Toffla ibland och delar gärna med mig till mina läsare av sånt jag tycker är bra. Därför får även du bilden här ifall du vill skriva ut den och sätta upp den nånstans hemma, du också.

 

sommarpratare (1)


Och naturligtvis kunde jag inte låta bli 
att kolla vem som pratar idag när jag kör. Det är årets äldsta sommarpratare, har jag tjuvläst på affischen, Hédi Fried. Hédi Fried är inte bara den äldsta, hon är författare också, passande nog för en boktok som jag. Men viktigast av allt är att hon är en överlevare från både Auschwitz (i Polen, Åsa Romson!) och Bergen-Belsen (i Tyskland). Vi måste höra alla dessa människor berätta innan deras röster tystnar!

Vilken sommarpratare vill DU inte missa??? Skriv gärna några rader i en kommentar här nedan, så jag har nåt spännande att läsa sen när jag sparkar igång datorn och flyger ut på cyberspace!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om tekniska prylar på gång.


 

radioskjorta

Äntligen får jag användning av bilden på min radioskjorta!

I tisdags kunde vi läsa om att regeringen stoppar övergången till DAB-radio. Redan nästa år skulle digitaliseringen av vår radio påbörjas, så att FM-sändningarna kan släckas senast 2024. Men nu skjuts planerna på ett utbyggt nät för radio på framtiden. Ja, det här med DAB har diskuterats i många år, inte bara bland radiomänniskor utan också bland taltidningsredaktörer, en skara jag tillhörde fram till för några år sen. (Som kommunikatör jobbar man brett, bara så du, som inte har nån erfarenhet av det, fattar.)

Debatten om DAB har pågått väldigt länge. Den förra regeringen tillsatte en utredning som skulle komma med ett förslag. Men den utredningen har fått mycket kritik av flera remissinstanser som har varnat för att totalförsvaret skulle riskeras om radion blev digital. I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver vår kulturminister Alice Bah Kuhnke om detta. (Jag har ingen lust att länka till SvD-artikeln, eftersom SvD har begränsat antal artiklar man får läsa gratis. Jag har redan överskridit månadens gräns.) Hon menar att vi ska snegla på Norge, där man har beslutat att släcka ner FM-nätet och där det digitala tar över redan 2017. Vi ska alltså snegla på Norge och se hur det blir. SEN ska vi bestämma oss.

Det finns ett par problem, för det här med teknik ska uppenbarligen inte vara enkelt. Det ena är att det är väldigt trångt på FM-nätet, det finns liksom inga lediga ställen kvar. Men om vi byter till DAB blir en massa radioapparater – enligt kulturministern tio miljoner, faktiskt – oanvändbara. Ska man kunna lyssna på radio då måste man köpa ny radio, alltså. Men störst är förstås oron för totalförsvaret och radions roll i svensk krisberedskap. Täckningsgraden är en annan oklarhet.

Idag används DAB, digitala sändningar, sen 1980-talet ute i världen, såväl i den så kallade västvärlden som i Indien, Kina och Sydafrika. Det Sveriges regering har tittat på är DAB+, som är en vidareutveckling av DAB och där ljudkvaliteten bibehålls samtidigt som en mindre mängd data överförs.

Nä, det är ingen enkel fråga detta, men helt klart måste nåt göras. Frågan är ”bara” när, var och hur…

arg_tant

Eh… jag var nog lite arg när jag skrev det där…

Inom två veckor ungefär är det i alla fall klart att Google inför en teknisk lösning som gör att du med g-mail kan ångra mejl som du har skickat iväg. Ibland skriver man ju saker i stundens hetta eller man kanske råkar mejla fel mottagare. Genom att aktivera en ångra-tjänst i mejlen (du går in under Inställningar – kugghjulet, sedan Allmänt och därefter Ångra skicka. Där kryssar du i Aktivera Ångra Skicka. Välj tidsperiod. Glöm inte att klicka på Spara ändringar!) kan man välja om man vill ha fem, tio eller 30 sekunder på sig att ångra ett mejl man har sänt iväg. Man kan inte ångra gamla mejl och man har bara 30 sekunder som max på sig att ångra sig. Tjänsten har testats sen 2009, men nu ska den komma alla g-mailare till del.

Nu har jag avhandlat radio och mejl och det är dags för lite TV. Jag såg till min fasa att tionde och sista delen av Frikänd inte finns i TV-tablån på söndag. GAH! Har jag missat den eller vad? Nej då! Av oklar anledning – säkerligen sport eller nån sån skit – sänds sista delen inte förrän söndagen den 5 juli. MEN… den som vill kan använda Playtekniken och se Frikänd som vanligt klockan 21 på söndag – fast via datorn. Det sista avsnittet sänds nämligen på SvT Play då. Jag ar inte bestämt mig för hur jag ska göra, men troligen sätter jag mig med lap topen i knäet i bästefåtöljen och glor. Känner jag mig själv rätt kan jag inte vänta en vecka…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om tiggeri och politik.


 

Vi ser dem utanför nästan alla livsmedelsaffärer. Jag har också sett dem utanför second hand-affärer och Systembolaget. De sitter på dynor eller stolar, skramlar med en pappersmugg med några mynt i och när de inte pratar i sina mobiler ber de mig och de förbipasserande om pengar.

Please money, please!

Jag ska erkänna, jag har aldrig lämnat en spänn. Jag går förbi dem, har svårt att möta deras blickar. Vet inte var jag ska titta. Känner mig osäker, det är obehagligt för mig. Naturligtvis pratar jag om tiggarna, som jag har skrivit om här förr. Idag skulle våra politiker berätta hur de tänker hantera tiggeriet, för nånstans verkar det som om även politikerna anser att det är ett problem.

Det var presskonferens, men jag hade inte möjlighet att följa den – jag satt och skrev jobbansökningar. Nu har jag försökt läsa mig till vad som sades. Några filmklipp från presskonferensen vill jag inte glo på, jag vill fortfarande läsa mig till information, inte höra den.

Min spontana känsla är den vanliga när det gäller sossarna:

Nja!..

Det är sällan det blir nåt annat än varken bu eller bä, menar jag, när sossarna är inblandade. Det blir i vart fall inget förbud mot tiggeriet. Däremot vill regeringen se över lagarna kring när folk tjänar pengar på andras tiggeri. Det är nämligen inte förbjudet idag. Och det är väl bra att se över dessa lagar.

Det är tre saker kring tiggeriet som regeringen inte kan acceptera:

  1. om de människor som tigger utnyttjas och exploateras
  2. om det växer upp hundratals spontana bosättningar på allmän, privat eller kommunal mark
  3. trakasserier och våld mot de människor som ber om pengar
politiker

Regeringen vill se lagar mot att utnyttja andra människor för tiggeri, men också göra det lättare för markägare att avhysa tiggare.

Men hur vill man komma tillrätta med detta, eftersom man uppenbarligen tror eller vet att det förekommer? Förutom att se över lagarna kring att utnyttja andra som tiggare vill regeringen göra det lättare för markägare att avhysa tiggare. OK… ja det löser ju många problem… (<== ironi). Vidare vill regeringen samarbeta med frivilligorganisationer och kyrkan. Fint, men… det låter som gratisjobbande i mina öron. Då tycker jag att det låter bättre att jobba tillsammans med Rumäniens och Bulgariens (från dessa länder kommer de flesta tiggare) regeringar och bland annat se till att de använder de fondpengar de har fått från EU bättre.

Efter sommaren ska det komma ett förslag från regeringen. Moderaterna vill införa ett förbud mot tiggeri, men vill också stoppa organiserat tiggeri. Centern vill att vår regering hjälper Rumäniens regering på plats i stället för att lita på att den senare gör nåt. Folkpartiet vill att det ska bli tydligare att vi ger akut hjälp här, men inte vidta åtgärder som lockar hit fler tiggare.

Som sagt, ingen lätt fråga. Men… än så länge inga riktigt konkreta förslag från regeringen, tycker jag. Det känns som om sossarna viftar i luften, liksom. Jag hoppas att det blir mer tydligt

efter sommaren

men jag är långt ifrån säker på att det blir det… Vad har DU för tankar kring tiggeriet??? Skriv gärna några rader i en kommentar, men jag vill inte ha några rasistiska utspel! 

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett repeterande inlägg om böcker och moms. Idag är det sista dan att ta ställning via kampanjen!



Ja till sänkt moms på digitala böckerDen som läser min blogg
vet att jag gillar att läsa böcker. Jag älskar känslan av att hålla i en bok, att stoppa näsan i den och dra in dess doft i näsborrarna, att prasslande vända blad etc. Jag har aldrig läst böcker på annat sätt än det vanliga. Men i mitt jobb bland synskadade insåg jag vilken betydelse talböcker och ljudböcker har. Att kunna lyssna på en bok när man inte kan se att läsa.

Sen dess har e-böcker, digitala böcker, gjort sin entré. Böcker med lika villkor. E-böcker som vi alla kan läsa, var och en på sitt sätt (synskadade och personer som har svårt av andra skäl eller bara föredrar att läsa audiellt via talsyntes och andra hjälpmedel; andra läser på vanligt sätt) via datorer, paddor och till och med mobiler.

Fast det jag inte visste var det här med momsen. För fysiska böcker är momsen sex procent. För digitala böcker är den 25 procent. WHAT??? Jaa, du läste rätt. Inga lika villkor här, inte.

Pin Ja till lika villkor för alla böckerDärför stödjer jag kampanjen #bokvalet. Olika moms för exakt samma innehåll är inte lika villkor. Jag är med och kräver att alla böcker, oavsett format, ska ha samma låga moms.

Vill du också ha lika villkor för alla böcker? Gå in på #bokvalets kampanjsida och klicka i ett ja! 

På kampanjsidan kan du också se vilka författare som stödjer #bokvalet. I kampanjen medverkar också förläggare, inläsare, skådespelare och andra kulturpersonligheter. Bokläsningen har minskat mycket de senaste 20 åren. Med samma moms kanske den rentav ökar? Låt oss hoppas det! Att läsa är ju det bästa!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett vinnande inlägg.


 

Midsommardagens eftermiddag utlovade jag dragning och presentation av vinnaren av ett stycke sommarläsning. Jag har gått noga tillväga, men fann snart att jag inte kunde välja en av de nio som samtliga hade motiverat så bra varför just de skulle vinna De fyra yttersta tingenAlla är ni värdiga vinnare!

Därför fick jag ta till lappar-i-OS-kepsen-knepet samt min kära Fästmö, som var den som plockade upp vinnarens namn ur kepsen.

För att du nu ska se att allt har gått rätt till – och för att dra ut på eländet spänningen – får du här en serie bilder från dragningen:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Irene Sjöberg motiverade
varför just hon skulle vinna boken så här:

Hej Tofflan! Jag har länge läst/lyssnat på böcker. Nu har jag återigen tagit upp läsning av ”riktiga” pappersböcker. Jag har noterat att det finns en hel del nyutkomna böcker som jag skulle vilja läsa, men kontot säger nej. Därför skulle jag hemskt gärna vara med i denna tävling. Tänk att få bläddra och läsa i en riktig bok som dessutom är en deckare.
Jag önskar dig en riktigt bra onsdag.
Kram från en boklängtande boknörd!


Stort GRATTIS till Irene! Boken kommer med snigelposten, för jag har din adress!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »