Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘lyktstolpe’

Ett omvärldsspanande inlägg.


 

I hörnet där jag sitter händer inte mycket. Om jag inte hade haft möjligheten att spana på omvärlden via nätet hade jag dött av leda för länge sen. Här inne pysslar vi i våra små fyrkanter. Där ute, in The Real World… Det är där saker och ting händer på riktigt. Häng med på min runda – eller sitt kvar.

tågräls

♦Störningar i tågtrafiken. Ja, ja vi har hört det förr. För att alla ska slippa jobba och skriva så mycket kanske det är enklare om vi skriver när tågtrafiken går som den ska. Och ja, det låter luttrat, men nu får det snart för höge Farao vara nog. Tycker jag. Vad är problemet? Och trots all ny teknik – var det faktiskt bättre förr???

♦Bankomater utslagna. Men vaff… Idag var det andra gången på kort tid som även bankomaterna drabbades av… störningar och inte fungerade. Det skedde naturligtvis också timmarna runt lunch. Har bankomaterna möjligen drabbats av tågsjukan?

trosor

♦Kalsongattack i Enköping. Troschocker har vi hört talas om. Nu kontrar männen med kalsongattacker. En polis i Enköping utsattes av en sådan när han skulle avvisitera en man och arrestera honom. Den omhändertagne kastade alltså sina kalsonger på polismannen.

Lyktstolpe♦Berusad man i lyktstolpe. Egentligen är det tragiskt, men… Kanske är en av lyktstolparna på Stora torget i Uppsala bättre som Speaker’s corner än den officiella platsen för att tala i stan? (Var det officiella Speaker’s corner finns idag är lite oklart. Tidigare var Speaker’s corner beläget på Vaksala torg, utanför Uppsala Konsert & Kongress, men har flyttats eller ska flyttas mer centralt.) Den berusade mannen fick i alla fall uppmärksamhet i lokalblaskan – som också länkades till från Tofflans blogg.

roliga strumpor svarta m ögon

♦Dagens vardagskomplimang. En av gästerna på restaurangen till personalen som tog beställningen och betalt för maten:

 

Du har fina ögon.

Vi var flera som liksom kom av oss i det vi gjorde just då… Men visst var det gulligt?

♦Slutligen… Tack, alla besökare! I skrivande stund har den här bloggen fått så många besök av er att det bara fattas 85 400 till miljonen. När miljonen uppnås blir det fest – och ridå!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

En dag i Stan – den Gamla och den lite yngre…

Ett inlägg om en virvlande, omvälvande tisdag.


Om gårdagen var en lugn och gäspig dag,
så blev tisdagen desto livligare. Den liksom vivrvade, som den bekanta Simone. Men som tur var blev vi inte så hårt drabbade här i trakterna.

Jag skulle ta tåget in till Stan (= Stockholm). (Mitt huvudärende skriver jag om senare i ett lösenskyddat inlägg.) Uppsala hade gjort höst. På centralen var parasollerna ihopfällda och av uteserveringarnas möbler fanns inte ett spår.

Parasoll vid Uppsala central

Ihopfällt och höstgjort.


Fick trevligt sällskap av Fästmön
, vilket naturligtvis förgyllde dan. Och tog bort en himla massa nervositet. Så till den grad att jag glömde byta skor… (Mer om detta i det kommande lösenskyddade inlägget!)

Anna på tåget

Anna var med på tåget.


Fast nu för tiden
är hon ju så nyttig och ska ha fruktstund jämt och samt…

Clementin

Anna har fruktstund. Jag bistod med våtservetter som enligt Anna luktade… utedass… Hmpfff…


Vi travade i blåsten
och fotade ett och annat.

 Lyktstolpe

En häftig lyktstolpe.


Jag tog en bild
av mitt favoritförlag! Det är nämligen på Norstedts jag ska ge ut min första bok!

Norstedts förlag

Här ska jag ge ut min första bok.


På ett hus
hittade vi de mest hiskeliga figurer. Hade kunnat fota allihopa, men sanden rann på i timglaset…

Hiskelig figur på hus

Hiskelig figur!


Somliga nyttiga
hade ju inte ätit så mycket frukost. Därför stegade vi in på Café Kladdkakan och tog kaffe och scones. Sconesen var smuliga, men underbart goda!

 Scones o kaffe på Café Kladdkakan

Scones och kaffe på Café Kladdkakan.


Efter den lilla (nåja…) munsbiten
var det dags för mig att gå iväg en stund. Anna roade sig själv för en stund.

Själva sammanstrålningen senare skulle ske på Chokladkoppen. Chokladkoppen ligger vid Stortorget, inte Järntorget, har jag lärt mig…

Chokladkoppen vid Stortorget

Chokladkoppen ligger vid Stortorget.


Chokladkoppen är hur litet som helst.
Anna hade väntat på att få gå på toa en bra stund. Jag själv passade på att byta skor och sno senaste QX. Gossarne på Chokladkoppen ville ta upp beställning, men det hoppade jag. Hade svårt att stå ut i detta klaustrofobins näste. När man är en flodhäst, så…

Det var skönt att byta skor. Jag hade nämligen halkat upp och nerför brinkarna på kullerstensbelagda trottoarer… Men Gamla Stan är så häftigt!!!

 En gränd i Gamla Stan

En gränd i Gamla Stan.


Innan vi lämnade Gamla Stan
hann vi med ett besök på Sci-fi-bokhandeln. Där hängde en läskig figur i taket. Ett monster av nåt slag, eller?

Ett monster i taket på SciFibokhandeln

Ett monster i taket?


På ett annat ställe
hängde en arg snubbe. Han blängde antagligen för att jag snavade på en matta…

 En arg snubbe

En arg snubbe.


Vi vände näsorna
mot den yngre delen av Stockholm. Men medan jag köpte ett vykort till mamma passade Anna på att prova en snigg hatt. Eller..?

Anna provar hatt

Anna provar hatt. Visst är hon en riktig BEJB?!


Jag brukar inte vara så förtjust i väggord
och sånt, men det här fotade jag och tog på så vis med mig. Det hängde utanför ett kafé. Somliga borde läsa och lära.

Den som får kärlek ger kärlek

Tänkvärda ord som en och annan borde läsa och lära sig.


När vi passerade slottet
utbrast Anna:

Här bor KNUUUGEN!

Jag svarade:

Neej, det gör han inte alls, han bara jobbar här.

Strax därpå mötte vi en dam med en hund. Anna skulle just till att säga nåt om var voffsingar brukar gilla att nosa på andra voffsingar när jag stötte till henne, livrädd att hon skulle säga nåt mer om kungen. Det var nämligen en av hans systrar som var på promenad med sin hund…

Vi klarade oss in till mer civiliserade trakter utan fler nästan-incidenter. Vi passerade FLERA godisaffärer, men stannade BARA för att fota!!!

Godis

Så mycket gott…


Utanför Buttericks
på Drottninggatan hängde ett gigantiskt spöke.

Spöke på Drottninggatan

Ett gigantiskt spöke.


Nästa mål
var mitt favoritantikvariat Alfa. Jag brukar alltid leta efter en viss bok åt vännen FEM och en annan speciell bok åt min sister. Dessvärre fanns ingen av dem i nån hylla. Men som vanligt fanns där en massa andra böcker…

Ett hörn hos Alfa

Det här är bara ett hörn inne på Alfa…


Jag gjorde två fynd
åt mig själv. Två böcker, som kommit ut i år för 90 respektive 80 kronor, inbundna förstås. Den ena boken var läst typ en gång, den andra verkade inte vara läst alls…

Populisten o Hennes iskalla ögon

Dagens bokfynd för 90 respektive 80 kronor.


Det gjorde ont
att behöva lämna kvar alla andra böcker, men som snälla kickor vinkade vi adjö till Humpty Dumpty och gick för att äta en mycket försenad lunch.

Humpty Dumpty

Vi ses snart igen, Humpty Dumpty!


Vi hamnade på BarbeQue Steakhouse
där killen bakom disken verkade en aaaning förvirrad/stressad/förälskad. Men vad gjorde det när vi fick var sin ljuvlig grillad laxfjäril med potatisklyftor och mycket grönsaker?! (Fast själva fjärilen ser ju verkligen ut som nånting annat… 😳 )

Lax

Grillad laxfjäril, potatisklyftor under, såser och goda grönsaker bredvid.


Vi kom hem i bra tid,
men det kändes konstigt att skiljas åt på centralen i Uppsala. Samtidigt vet vi ju att vi ses på fredag igen om inte förr.

På bussen hem förfasade jag över att vuxna människor inte har bättre vett än att sätta upp sina gympadojor på sätet mitt emot, där andra människor ska parkera sina rena rumpor. Det här är rent puckat!!!

Sko på bussätet

Dålig uppfostran, slöhet eller bara puckat?


Hemma igen
har jag suttit och granskat en artikel om mig som kommer i en veckotidning framöver. Nu väntar jag på att det ska sluta regna, för jag måste en tur till Tokerian...

Vad har du gjort idag då??? 


Livet är kort.

Read Full Post »

Tro nu inte att jag tycker illa om kossor. Kossor är bra djur för de ser till att jag får mjölk i magen. Jag älskar mjölk. Röd mjölk, förstås. Nån annan mjölk finns ju inte. Möjligen i nödfall grön. Kossor är emellertid inte så smarta alla gånger. Eller, som C förklarade för mig när vi var ute på försöksanläggningen en gång, kossor är vanedjur. Så snart de vänjer sig vid nånting brukar de klara av det. Kanske inte klättra upp i en lyktstolpe, dock…

World of cow

Detta klarar nog inte en kossa.


Dagen går trögt framåt.
 Jag är inte riktigt ko-van med jobbet än. M sa nyss att jag kan jobba kortare dar om jag vill och sen jobba igen vid senare tillfällen. Det kanske jag gör. Nån gång.

Det känns som om jag är mer behövd på en institution än en annan. Jag har börjat rådda i ett projekt som jag trodde löpte på trots min sjukfrånvaro. Men icke! Bland annat på grund av att externa producenten har mejlat till Fel Person. Och Fel Person har inte reagerat. Inte rätt heller, för den delen, men ändå… För övrigt har Somliga plockat bort alla nyheter från en institutions startsida. Det var nog inte helt genomtänkt, för även om det var nyheter från november förra året var det i alla fall inte tomt. Ser inte klokt ut nu… Och förslaget till ny startsida ligger fortfarande på koll hos prefekten. Där det har legat sen i juli. Nej, det går inte undan här, alla gånger, det kan man inte påstå att det gör.

På förmiddagen tog jag ett samtal med Lisbeth. Vi ska ses nästa vecka och lunchbubbla. Men vi sågs faktiskt idag ändå eftersom hon och hennes lunchdejt var på samma ställe som jag. Jag åte kyckling tikka masala med ris. Dels kunde jag konstatera snabbt att Fästmöns dito rätt är tusen gånger godare, dels att portionen jag fick som såg så liten ut räckte och blev över. Jaa, jag erkänner: jag orkade inte äta upp. Jag lämnade, jag kastade mat.

Hann med att slå en kort signal till en vän på lunchen. Ibland anar och känner jag på mig saker och då måste jag bara fråga hur det är. Genast. Annars är det inte mycket bevänt med min människokännedom. Fy te rackarns vilka nitar jag har gått på de senaste åren…

Just nu sitter jag och sippar cappuccino vid datorn. Fikarast. Bara det att vi inte har nåt fikarum på en av institutionerna jag jobbar vid. Därför blir det bloggfika dessa dar i stället. För det mesta. Inte jämt. Ibland blir det arbetsfika.

På fredag eftermiddag ska jag delta i en workshop med titeln Vetande i Wikipedia. Jag använder Wikipedia rätt ofta, särskilt här på bloggen. Jag gillar när jag kan länka till en sida som inte är alltigenom kommersiell. Men frågan är om sidan är korrekt. Och huvudfrågan på fredagens workshop är hur vi ska få uppgifterna, själva vetandet, på Wikipedia att bli så korrekta som möjligt. På ett universitet som vårt känner vi nämligen ett visst ansvar…

Men DU då… Brukar DU söka information på Wikipedia och hur använder du den??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!


Livet är kort.

Read Full Post »

Här har skurats och här har tänkts. Jag ringde mamma och avgav rapport och i vissa lägen är hon onekligen en pärla att diskutera med. På torsdag får vi veta vilken tid riksfärdtjänstens taxi avgår från Metropolen Byhålan på lördag. Jag tror att vi båda ser fram emot att träffas. Mamma tvättar och grejar och jag städar och fejar.

Tog också en liten tur ut till garaget där jag glömt en sak i bilen. Snön gnistrade så där fantastiskt diamantlikt, men tyvärr blir det inga bra nattbilder… Det gula natriumljuset från lyktstolpen gjorde också sitt negativa till. Gult är ju, som bekant, fult.


Bara att böja sig ner och plocka diamanter, eller..?

                                                                                                                                                       Jag terroriserar omgivningen med att kräma Absolute Christmas på stereon i vardagsrummet. Jag fick den dubbel-CD:n av Fästmön i julklapp förra året och den är helt underbar, tycker jag. En häftig grej med den är att det ligger en DVD med en härlig brasa i fodralet också! Innan jag skjutsade Anna till jobbet i eftermiddags tog jag upp frågan om vi skulle byta var sin julklapp FÖRE jul, så där på tu-kvinna-hand, som vi gjorde förra året (det var då jag fick Absolute Christmas att lyssna på när jag bilade ner till mamma). Det blev inget bestämt, men kanske att vi gör det på fredag..?

Men jag fejar, som sagt. Badrummet är skurat, toalett- och duschrummet likaså. I morgon står det dammning och dammsugning på agendan och om jag hinner blir det julpyntning då också. Naturligtvis ackompanjerad av nån julig musik, allt för att reta omgivningen.

Jag känner mig extra julig i år, kanske för att jag tror, nej jag VET att detta blir sista julen, på sätt och vis. Så i morgon, dårå, eller senare i veckan, åker miljoner tomtej***ar fram – i porslin, lera, tyg och plast. Min oanvända röda sidenjulduk i siden ska läggas på matsalsbordet – fast det blir nog först till julaftonssupén. Där brukar jag annars ha min stora, gröna drällduk, men den tänkte jag ha på köksbordet i år.

Tro nu inte att jag är helt bortkollrad i juligheten. Det blev lite tomatsoppa till middag vid 18-tiden och ett par mackor till. Stackars Anna fick fixa sina soppa själv i eftermiddags, värdinnan (=Tofflan) for omkring med strykning och dukar och jag vet inte vad. Ingen ordning på nånting. Rena natta, med betoning på RENA


Mer snö med diamanter… och en varg?

                                                                                                                                                                 I morgon eftermiddag, efter städning och välbehövlig dusch och hårtvätt, blir det sen julklappsjakt. Om inte snövargen tar oss i natt, förstås… 😉

Read Full Post »

Fästmön och jag tog våra (mobil)kameror och stack ut i afton. Det blev några bilder, men som alltid gör bilderna inte verkligheten rättvisa. Håll till godo ändå!


En snöig gran intill lyktstolpen som gav den ett märkligt ljus.

                                                                                                                                                        Några steg till…


Hade nån fallit som en fura här? Nej, det var en fallen fura.

                                                                                                                                                              I skogen träffar man på de mest märkliga figurer. Som denna, till exempel.


A cone head?

                                                                                                                                                             Snön ligger överallt. Kvistarna hänger nedtyngda av det vita.


Små kvistar, nedtyngda av det vita.

                                                                                                                                                            Och tittar man neråt ser marken ut som ett månlandskap, nästan.


Månlandskap?

                                                                                                                                                              I lyktskenet ser alla snöiga träds kvistar ut som vita, spretiga fingrar.


Vita, spretiga fingrar och istappar i lyktan.

                                                                                                                                                              Träden och grenarna ser ut som om de är omlindade av bomull.


Träd omlindat av bomull?

                                                                                                                                                             Just träd ser så otroligt vackra ut med snö på.


Snöiga träd är vackra.

                                                                                                                                                               Till och med ett litet spetigt träd är fint i vinterskrud.


Ett litet spetigt träd i vinterskrud.

                                                                                                                                                     Grannarna har fått en trädkramare. Är det ormen i paradiset, månntro?


Trädkramare? Orm?

                                                                                                                                                        Nu ska vi förbereda inför morgondagens uppvaktning av 18-åring. Tjolahopp!

Read Full Post »

Det går så sakta, men det går framåt. Jag var helt slut när jag fått på mig jeansen och skulle gå iväg till Tokerian, men lämpligt nog ringde mamma. Jag la mig på gästsängen och pratade en halvtimma med henne – och passade på att samla lite krafter samtidigt till min lilla promenad.

När jag kom till soprummet var jag helt slut, men travade på tills jag kunde vila vid en lyktstolpe. Kände mig onekligen lite som en hund. MEN, jag LOVAR, jag lyfte INTE på nåt ben!


Inget kiss vid lyktstolpe här, inte!

                                                                                                                                                      Färden gick sen vidare till Tokerian. Inte helt klar i skallen var jag, men jag tror att jag fick fatt i allt jag behöver för några dar. Jag var så sugen på frukt och köpte plommon, gröna druvor och persikor. Tog ett plommon förut, det var surt och hårt – inte alls som våra hemma på gården, söta och mjuka… Blev i vart fall väldigt GLAD över att fru A hälsade GLATT på mig, såg mig i ögonen och kallade mig vid mitt förnamn! Jag har alltså inte förgrymmat alla här i världen…

Två kassar kom jag hem med och ansiktet randigt av tårar. Det var tungt och tufft, men nu är det gjort och jag har vilat en stund på gästsängen.

Har haft lite sms-kontakt med både Anna och Jerry. Det är skönt att veta att man kan få hjälp om man behöver! Och utan att man behöver betala för den.

Nu har jag slängt på en maskin tvätt och medan den går ska jag vila mig lite till så att jag sen orkar hänga upp den rena tvätten på tork. Jag är trött och känner det som om jag går i en bubbla, lite ”spejsad”, så där. Men jag lovar, jag är INTE påverkad av några rusdrycker eller droger!

Read Full Post »