Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘lyhört’

Ett inlägg skrivet mellan värkarna.


 

Lampa

Smärtan är som starkt ljus…

En ska inte skjuta upp till morgondagen vad en kan göra idag. Jag förbannar mig själv för att jag är så… mañana ibland. Fästmön har skaffat ett nät till sin balle* med syfte att katterna inte ska trilla ner. Ja alltså nätet ska förhindra detta. Och nätet skulle vi sätta upp igår. Sen tyckte jag att det var lite dåligt väder, en aning kyligt och kunde vi inte bara göra några ärenden och sen åka hem och äta god mat och dricka svindyrt vin? Jodå. Så blev det. Bara det att jag har haft ont i magen igen sen i fredags kväll… Under lördagskvällen och natten blev det värre. Nu på söndagen får jag ta allt jag ska göra i etapper.

Det är INTE gallan den här gången. Det här handlar om min vanliga, krånglande mage som bestämde sig för att sluta fungera. Fettfri kost funkar inte för mig. Följden har blivit att magen är svullen och öm och att tarmen krampar. Av och till går/sitter/ligger jag som en fällkniv. Av detta har jag nu lärt mig att inte lyssna på andras så kallade goda råd utan följa mina egna som jag vet fungerar. (Det enda vettiga rådet var det jag fick av FEM om mineralvatten, för vätska måste jag få i mig.) Min dietist har sagt att jag ska ta tre matskedar olivolja varje dag. Det skulle jag aldrig kunna göra. Men jag måste ha fett annars blir det… proppar. Smärtan är understundom skarp. Ungefär som att få ett starkt ljus i ljuskänsliga ögon.

 Lampa

Smärtan är… skarp.


Jag kan skrika

Jag har inte tid att vara sjuk!!!

och dunka nävarna i kudden, förbanna livets orättvisa. Men jag kommer inte undan. Jag vet bara tusen andra ting jag borde göra och skulle vilja göra. Nu lyckades jag i alla fall skjutsa hem Anna med stege. Jag hoppas äldste bonussonen håller i den när hon klättrar. Anna skaffade medicin åt mig IGEN, denna gång från apoteket. Jag orkade inte gå ur bilen.

Kristallkrona

Smärtan är som ett skarpt ljussken, men tillvaron i övrigt är svartvit idag.

Mamma har fått sitt söndagssamtal och det blev ju som det blev med det. Hon har lite svårt att förstå om och när nån annan är dålig. Vidare blir det ett stressmoment för mig när hon ena dan säger att hon ska ordna en sak, för att nästa dag undra om jag kan ordna den. Men faktum är att jag just idag bad min lilla mamma ordna en viss del, för jag har så ont.

Idag har tillvaron runt smärtan mest varit suddigt svartvit. Det lättar lite att skriva, det lättar när ingen lägger sig i och tycker saker och undrar och… Fast jag hade gärna haft Anna här hos mig. Hon är inte som ”alla andra”. Men jag vet att hon förbereder sig för en ny jobbvecka som bland annat innebär intensiva kursdagar.

Jag går här, mellan datorn, gästsängen och kökssoffan. Ser på golven som behöver dammsugas, strykhögen som är som ett utropstecken. I morgon hoppas jag att magen är bättre och kroppen inte för svag, så att jag orkar

  1. förbereda mig inför tisdag eftermiddag
  2. fälla sätena i bilen och få in sommardäcken
  3. duscha.
Mugg Det lutar åt ett åk till

”Det lutar åt ett åk till!” stod det på en mugg jag såg igår. Jag hoppas jag mäktar med morgondagens tre ting.

Tre saker som jag bara måste fixa i morgon. På tisdag klockan nio ska jag och Clark Kent** till bilverkstan. Då ska han få på sig sommartofflorna och så ska det göras två garantiåtgärder. Vidare har jag bett att de ska kolla bromsarna också inför besiktningen i maj.

Nu har jag tagit medicinen. Det kan ta timmar innan den verkar, men jag orkar inte sitta uppe och vänta. Jag har bäddat upp i min vanlig säng och fällt ner persiennen. Kan bara hoppas att folk i huset slutar gräla och misshandla en fiol. Det är förstås alltid bättre än att de misshandlar varandra fysiskt. Som boende i samma hus är det ändå rätt jobbigt att det är så lyhört.

Jag fryser, jag fryser! Får nog leta fram morgonrocken och ta med mig pläden in till sovrummet. Går och lägger mig en stund, väntar på att medicinen ska verka. Mellan värkarna har jag skrivit det här inlägget. Jag hoppas att morgondagen blir bättre.


*balle = balkong

**Clark Kent = min lille bilman

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett glättigt inlägg.


 

Glad Påsk från I

Glad Påsk önskar jag alla som läser här via det enda påskkortet jag fick i år – från vännen I. TACK!

Vilken underbar dag jag vaknade till! Jag lät mig få sovmorgon ända till klockan åtta. Då vaknade jag av att solen lyste underbart utanför – och grannarna kissade så jag trodde att jag befann mig i närheten av Niagara. Ja, mammas hus är ännu mer lyhört än mitt. Vem vill höra vad grannarna gör på toa? DET är jag glad att jag slipper hemma. Men förutom det ser dagen ut att bli fin. Dessutom var det skönt att få sova lite längre. Piskan jag håller i är tung att använda.

Idag ska jag snabbt upp en tur till stan för att köpa mig en födelsedagspresent från mamma. Jag har sagt att det inte är nödvändigt, men… Därefter ska det kokas ägg till ägghalvor med räkor och rom på. Sen blir det en mammapromenad om solen fortsätter att hålla sig framme.

Matpratet påminner mig om att jag inte rapporterade vad vi åt igår. Här kommer det: jag for till Rimini (det är extra roligt att säga på östgötska: Owimini!) och hämtade två Milanopizzor med räkor och gorgonzola. Det har vi ätit förut och vi hade sån tur att stämpelkortet blev fullt och vi fick en pizza gratis! Vi åt och vräkte i oss – och sen törstade vi hela kvällen. Fästmön har berättat att om det är nåt som höjer blodsockret (och i sin tur bland annat ger törst) så är det pizza. Tur att Vättervatten är så gott att dricka.

Pizzakanter

Bara kanterna blev kvar efter att jag hade gnagt på min pizza.


Bestick ska man använda 
när man äter mat, men jag äter pizza mycket med händerna. Läste nyss om en kvinna hemmavid som misshandlade en man med en gaffel. Men hallå! Sluta vara dumma mot varandra! Sen kunde jag förstås inte låta bli att vara lite dum själv, för jag undrar vid vilken högskola/vilket universitet journalisten på Radio Uppland har gått sin utbildning. Läs texten i skärmdumpen nedan högt så fattar du vad jag menar.

Ska ha

Ska ha och ska ha och ska ha…

 

Nä, det är dags att sätta lite fart nu, så att det händer nåt den här påskafton 2015. Jag önskar dig en fortsatt skön och vilsam – eller hur du nu vill ha den – påskhelg och hoppas att du inte är ensam denna lååånga helg.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg där Tofflan svingar sig ut i cyberspace – för att finna de mest märkliga nyheter.


Ingen papperstidning
från och med nu, så ut i cyberspace far jag. Häng med – om du har lust.

Varannan riksdagskvinna blir hotad. Ja, du läser rätt! Förra året hotades varannan kvinnlig riksdagsledamot i samband med att hon utförde politiskt arbete. Svenska Dagbladet har gjort en undersökning och 128 av 150 ledamöter besvarade enkäten. Mejl var ett exempel på hot-kanal. Film en annan. Och vad består hoten av? Tja, riskdags… förlåt, riksdagskvinnorna ska halshuggas, våldtas, familjen ska dödas och så vidare. Dessutom kallas de saker som rugguggla, blåst hagga som borde spärras in, stolpskott som ska malas till köttfärs, nolla, idiot med mera. För att de gör sitt jobb. Kommentarer och hot handlar om klädsel, hur de uttrycker sig och så vidare. Därför känns denna tweet från @PolBlogg EXTRA smaklös:

Politikerbloggen tweet

Sveriges farligaste kommun. Vi snackar Hultsfred. Ingen annanstans i Sverige har nämligen ryckt ut så många gånger under förra året – totalt 23,47 stycken per 1 000 invånare. Minst utryckningar gjordes i Östhammar i Uppsala län, bara 2,58/1 000 invånare.

handskakningSnälla mår bättre. En ny amerikansk studie visar att goda relationer med sina medmänniskor är lika viktigt för hälsan som att inte röka och att passa sig för övervikt. Och det viktiga i sammanhanget är vagusnerven. Min vagusnerv är det nog sisådär med. Snäll är jag inte precis känd för att vara.

Chers mamma har skivdebuterat. I förra veckan gav Chers mamma Georgia Holt ut sin första skiva, en countryhistoria. Georgia Holt är 86 bast, men skivan spelades in 1980. Chermamman hamnade genast på 43:e plats på Billboardlistan.

Tomten i glaskupanPsykiatrins hus – Lustiga huset? Tja, jag har ju bara sett det från utsidan och det ser ju allt annat än inbjudande ut med allt glas. Jag skulle känna mig uttittad om jag vore patient där. Kritiken från dem som varit inomhus är inte nådig… Opersonligt, för mycket insyn, inget för höjdrädda, lyhört, kalt, ogästvänligt, trädgård på taket (suicidrisk?) för att nämna en del av kritiken.

Systemet stoppade Iron Maidens öl. Ölet Trooper skulle börja säljas den 2 maj på Systemet. Etiketten säg vara oförenlig med alkohollagen. Men Systembolaget vill inte förklara på vilket sätt. Ska man förbjuda Blue Nun-vinet också? Nunnor är ju ena riktiga knarksmugglare, det vet ju alla…

GuldpengarSnart kommer skattepengarna! Ja, till dem som har deklarerat elektroniskt och angett bankkonto, vill säga. Den 7 juni kan dessa räkna med att få sin återbäring. Andra får vänta till augusti.

Fick ögonbrynet bortbitet. En man i Kalmar fick sitt ögonbryn bortbitet av en annan man i samband med ett bråk. Tofflan rekommenderar silvertejp till ögonbrynen i stället. Galningar!

Frusna hallonHallonsaft skadade öra. Och i Metropolen Byhålan har man insett att hallonsaft kan vara farligt. Troligen har det bildats knallgas som sen gjorde att en flaska av sagda dryck exploderade. Den törstige fick uppsöka akutmottagning efter att ha skadat sitt öra.


Livet är kort.

Read Full Post »

Idag har vi bestämt att vara inne hela dan och läsa böcker och spela spel och bara vara. Det passar perfekt, för utomhus regnar det. Jag är trött efter gårdagens utflykt till Stormarknaden, även om jag förstås är stolt över att jag klarade av trippen. Men resten av eftermiddagen och kvällen var jag som en trasa. Fästmön lagade mat och diskade, jag åt och drack och sen låg jag mest i fåtöljen.

Vi spelade en hel del Wordfeud igår, men glodde också på TV. Först var det ju säsongsstart av Stjärnorna på Slottet.

Stjärnorna på slottet samlas

Stjärnorna samlas och dricker bubbel.


Efter Stjärnorna,
ett julspecial av Downton Abbey – med löfte om att det finns en ny säsong med program! Men jag undrar hur det blir med tanke på hur gårdagkvällens avsnitt slutade…

Downton Abbey

Min favorit till vänster, Dame Maggie Smith som spelar farmor Crawley Grantham.


Jag har fått betydligt bättre aptit.
Det kan väl dels bero på att det är godare mat nu än Findus och ICA:s frysta rätter eller nyponsoppa, men framför allt på att jag har sällskap. Till och med godis smakar gott! Igår kväll öppnade jag julklappen från Linn och vi smockade i oss en hel del bitar.

godis

Det ser ut som om det är köttbullar i påsen, men det är belgiska tryfflar. Otroligt söta, så man kan inte äta många åt gången.


Idag vaknade jag
av att den ena grannen skrällhostade och den andra grannen gallskrek. Jag fattar inte att det är så lyhört här! Det är så oerhört trist att höra allt som grannarna säger i telefonen och till sina barn, sina gäster och till varandra! För att inte tala om när det hörs vad de gör på toaletten… Naturligtvis måste förhållandet vara det motsatta, de hör allt jag gör också. Men med tanke på ljudnivån i flera av lägenheterna är det inte så troligt. Och sen jag kom hem från sjukhuset behöver jag ju inte gå upp om nätterna flera gånger så det slipper höra vad som händer på toaletten här uppe! Det är nog den bästa förändringen efter operationen! Jag har emellertid ont på vänster sida om operationsärret och det plågar mig framför allt när jag rör på mig. Dessutom har den där jävla hälen börjat bråka igen. Men annars mår jag så mycket bättre än jag har gjort på länge – och det är jag väldigt tacksam över!

Vi frukosterade rätt länge idag med lokalblaskan, Wordfeud och roliga historier. Jag mår så mycket bättre när Anna är här, jag känner mig visserligen fortfarande svag och orkeslös, men jag är gladare och piggare.

IMG_0636

Mild lättyoghurt med müsli och blåbär från Djurö.


Jag har fått börja slänga
de fina blommorna jag har fått av alla snälla. Igår åkte jobbets blommor i sopen och idag åker nog tant Raffas. Men jag har julstjärnan från mammakusinen B och make A kvar samt naturligtvis de vårliga tulpanerna som kom igår från Rippe. Idag har jag slängt de blåa hyacinterna som Anna hade köpt tills jag skulle komma hem från sjukhuset, men amaryllisen står ståtlig på köksbordet och jag tror att den exploderar när som helst!

Amaryllis

Amaryllis på väg att explodera?


På min agenda idag
står dusch och hårtvätt. Det är jättejobbigt att stå upp, men sist klarade jag det under hela duschen. Snart åker pallen ut i förrådet igen! Mamma ska få ett telefonsamtal, vi hördes inte alls av igår.

I kväll blir det bordskyckling med jasminris till middag och lite senare ska vi glo på en finlandssvensk thriller på SvT. (Man kan undra vad som hände med julfreden i Åbo… Fast när jag kikar på bilderna ser det inte ut att vara juletid när thrillern har spelats in!) Jag måste säga att SvT har nog visat de bästa programmen under julhelgen och mellandagarna!

Vad händer hos dig idag???


Livet är kort.

Read Full Post »

Det var en lite märklig känsla i morse att inte svänga in till nya jobbet utan fortsätt ända ner till gamla stället. Men kul också! Jag skulle hämta ett headset – jag lyssnar en del på webbseminarier och det är mest praktiskt att lyssna i lurar då eftersom man stör minst. Om jag har nå kritik mot bygget här så är det att det är väldigt lyhört. Jag hör i princip ”allt” kollegan IS säger när det telefonpratas. Och det kanske IS inte vill egentligen..?

Jag fick mina lurar och träffade också på gamla kollegorna E och BS i huset. Innan jag lämnade byggnaden tittade jag in till den hjärtegoa Lena som har varit sjuk ända sen vi var ute och käkade. Jädra lång baksmälla, tyckte jag, men troligen var det vinterkräksjuka i kombination med nånting annat. Jag är evigt tacksam att jag inte blev smittad! Jag hade ju själv varit risig i magen helgen innan och blev rädd att jag hade smittat Lena i stället. Men min magsjuka berodde nog på C-vitaminen… ehum… 😳 Ganska typiskt mig, annars, att bli sjuk när jag var ledig – jag hade ju semester på fredagen när eländet började och sen var jag ledig ända tills onsdagen när jag började jobba på nya stället.

På vägen ut träffade jag ”Lisbeth” som verkade otroligt världsfrånvänd eller väldigt, väldigt trött, för jag tror knappt hon uppfattade att det var mig hon hälsade på när hon pep uppför trappan. Men glad blev jag för sms:et som kom nyss – vi ska ses och luncha på torsdag! Då får jag nog höra inte bara ”det senaste” utan en och annan rolighet!

En annan person som det var extraroligt att träffa igen – och det var precis innan jag skulle hoppa in i bilen och åka iväg – var BH. Hon är så snäll och glad och jag passade på att ge henne en rejäl kram och tacka för vinet (det var nämligen hon som hade skött inköpet, misstänker jag starkt). Sen kom S och H och vi växlade några ord. Avslutningsvis lyckades jag uppehålla L när hon klev ur bilen, men å andra sidan var det till 99 procent jobbsnack, så…

Ryggen känns av igen idag efter att faktiskt ha känts bättre igår kväll. Fästmön och jag mumsade på bland annat whiskyädelost som hon hade köpt på Distingsmarknaden. Tyvärr blir det en hel del sittande på jobbet. Först ska jag på en föreläsning om video- och datormöten på förmiddagen, sen ska det, enligt L

showas

kring varumärket och den nya grafiska profilen på eftermiddagen. Spännande! L ska prata om skrivande och språk, frågor som intresserar mig. På tal om skrivande fick jag bakläxa av Anna igår på en av mina bloggtexter. Hon undrade

Var du trött eller stressad när du skrev?

Texten vimlade av inte bara stavfel och grammatiska fel utan var även rent generellt dåligt skriven. Fy mig! 😳 Men jag gör inte som TT i alla fall, hittar på ord. Är det nån som vet vad det understrukna ordet i texten på fotot betyder??? Jag fotade notisen ur morgonens lokalblaska.

Uthålpåligast – nån som vet vad det betyder??? 

Read Full Post »

Idag var tanken att jag skulle ta sovmorgon, dårå. Sovmorgon för att vara utvilad och pigg inför intervjun, som för övrigt är klockan elva idag. Men inte då! Bara för att jag kunde sova ut vaknade jag i sedvanlig tid. Låg i sängen och vände och vred på mig, lyssnade på grannarnas morgonbestyr – lyhört är ordet  och gav upp vid sjutiden. Gick då och slängde på datorn för att kolla in företagets hemsida med mera. Fann mig i stället svara på ett mejl angående ett blogginlägg jag har skrivit. Det känns som om jag är dålig på att skriva, dålig på att formulera mig eftersom folk uppfattar att de blir påhoppade när de inte blir det. Jag hade ”avkodat” så mycket kring sjäva ”ärendet” att jag trodde att det var ”safe”, men ändå tog nån illa vid sig. Tråkigt och jobbigt, men modigt av personen i fråga att mejla direkt.

Såna där saker får mig att allvarligt överväga att överge bloggandet. Det är som att jag måste bestämma mig för om jag ska skriva fritt eller inte. Skriver jag fritt får jag räkna med reaktioner. Skriver jag om ofarliga och ”ytliga” företeelser blir bloggen… så jävla tråkig, för att tala klarspråk. Det blir en sån blogg jag inte vill driva. Nu tyckte jag att jag kanske inte direkt skrev fritt, snarare hypotetiskt med inslag av verklighetsstråk. Jag fick mig en tankeställare och tänker att jag är nog inte så bra på det här trots allt.


Det här borde jag fundera över…

                                                                                                                                                            Jag ska inte sitta här och älta skrivande eller bloggande eller vänskaper eller lojaliteter, jag borde förbereda mig för intervjun. Men orden gnaver och tankarna är inte där de borde vara. Ett riktigt jobb skulle kanske få mig att inte älta så mycket..? Att inte blogga så mycket..?

Read Full Post »

Nog trodde jag att det var lyhört hemma hos mig. Inte då! Där är det bara gallskrik som skär genom betongen. Hemma hos mamma är det betydligt mer… Ovanför TV-rummet, där jag sover om nätterna, verkar grannens toalett vara placerad. Jag hör både DET ENA och DET ANDRA forsa respektive ploppa i den. Hur kul är det? Nej, inte alls. (Det hörs bara liiite hemma och det är äckligt det också, i och för sig.)


Jag vill inte höra vad som händer här.

                                                                                                                                                         Jag menar, måste de kissa och bajsa ovanpå när jag ska sova? Tänk om det går hål i taket och rinner ner på mig… Fyyyyyyyy…

När man vill slippa se nåt kan man hålla för ögonen och vända sig bort, men hur gör man när man inte vill höra grannarna? Det räcker inte att stoppa fingrarna i öronen, vissa ljud tränger igenom. Jag menar, hemmavid har man ju hört ett och annat som sagts som man helst skulle ha velat slippa höra, men folk tycks ha en fäbless för att prata högt i sina mobiler när de befinner sig utomhus. (Dessutom gillar somliga att GÅ UT och prata med megafonröst. Är det för att visa att man är populär för att folk ringer till en, eller vad?) Kommunikation behöver ju liksom inte vara högljudd för att gå fram. Och den man INTE pratar med och som bara råkar befinna sig i närområdet vill ju faktiskt inte höra och veta ”allt”.


Kommunkation behöver inte alltid vara högljudd för att nå fram, men somliga tycks använda sina mobiler som megafoner.

                                                                                                                                                        Nej, nu ska jag försöka sova för nu är jag vresig. Frågan är bara om jag kan sova med allt forsande och ploppande från ovan. Urrrk… Detta är nog annars den enda nackdelen med mammas nya hem! Alla grannar hälsar och balkongen vetter mot vattnet. Bara det, liksom…

Read Full Post »