Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘lungor’

Ett gratulerande inlägg.


 

Anna tittar åt sidan

Den Mest Älskade, fångad i en ögonblicksbild i september 2013.

Idag är det Den Mest Älskade Fästmöns födelsedag. Hon har ledig dag från jobbet, men inte från oss i familjen. Jag ska säga åt rygg, näsa och lungor att sköta sig så att jag kan åka ut med mina futtiga paket. Ja, futtigt värre blir det, när man inte har framförhållning och glömmer bort att man faktiskt kan bli indisponibel. Men nånting finns det att ge i alla fall. Om inte nån liten hand har varit där och klämt och känt och rentav rivit upp..?

Hjärta sv v

Mitt hjärtas hjärta.

Anna är den bästa fästmö på denna jord. Hon är värd så mycket mer firande. Hon är den som alltid, i alla lägen, tänker på alla andra. Alla andras väl och ve.

Men idag är det mitt Hjärtas dag. Och jag hoppas att den blir fin tillsammans med barnen och kanske mamma och pappa.

 

 

 

 

Grattis, älskling!  

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Fy te rackarns! Trodde jag skulle hosta lungorna ur mig när jag klev ut från porten i morse. Ändå var jag beredd på att kvicksilvret hade sjunkit. Termometrarna hemma visade lite varierande utomhustemperaturen, men den i köket visade närmare sju minusgrader!..

fruset gräs

När får vi se grönt gräs igen, tro?


Dagarna och veckorna går så fort.
Tänk att det redan är fredag igen i morgon! Idag ska jag försöka få tid för lite avstämning med min nyaste uppdragsgivare. Jag skickade ut ett förklarande mejl igår eftermiddag till institutionens medarbetare och jag har fått feedback återkoppling på det jag gjort – trots att så många är borta på sportlov! Ibland har jag ett väldigt, väldigt tacksamt jobb.

Min lunch ska jag tillbringa framför datorn. Det är åter dags för ett webinar. Denna gång handlar det om social bilddelning och Instagram i marknadsföring. Det KAN finnas platser kvar, så är du intresserad, testa att anmäla dig här! Du kan i alla fall anmäla här att du vill titta i efterhand!

Jag hade tänkt mig tidig sänggång igår kväll. Men saker och ting drog ut på tiden. Först pratade jag med mamma, som nu har mer röst, men svårare att andas. BRA att hon ringde sin doktor och fick lite råd! Nu hoppas vi att det blir bättre snart. Jag har bjudit hit henne till påsk, vi får se hur det blir med allting, hur hon mår, min situation etc. Min tidsbegränsade anställning tar nämligen slut efter påsk. Eller i alla fall delar av den, kanske. Och 20 procent av min lön kan jag inte leva på.

Fick ett tips igår kväll på twitter av min kommunalrådskompis – som jag snart borde boka in en lunch med!!! – om ett jobb som ser ut som klippt och skuret för mig. Tills jag fick veta att en före detta kollega från ett gammalt arbetsliv ska börja jobba där, en person som högg mig i ryggen efter att jag hade pratat för personens sak. (Nej, jag har slutat att försöka rädda andra människors jobb – det brukar bara i slutänden slå tillbaka på mig själv.) Då kändes det inte lika intressant längre. Falska och fega människor vill jag inte frivilligt omge mig av längre. Såna träffar man ju på lite oförhappandes här och var ändå, men det kan man ju inte göra nånting åt. Det är små människor, mycket, mycket små. Själv är jag mest stor till formatet, mina ord är däremot små, men jag står för dem – tills jag har blivit överbevisad om motsatsen.

Nånting som gjorde att jag hade svårt att somna igår kväll var programmet När livet vänder. Om du inte tittade på det rekommenderar jag att du ägnar en halvtimma av ditt liv och gör det. Det som sägs där ger nämligen ett visst perspektiv på vad som är viktigt i livet, att det är viktigt att leva här och nu. Men också att man inte kan ge upp att livet trots att det värsta tänkbara händer en.


Livet är kort.

Read Full Post »

Igår kväll var det bara så fruktansvärt med andningen och så, men idag har det varit lite lättare. Jag är övertygad om att jag har sträckt mig på vänster sida. Muskler som aldrig har jobbat förut tycks få slita häcken av sig, så att säga. Klart det gör ont! I själva operationssåret har jag inte så mycket ont mer än att det stränar och fortfarande är ömt. Och det är ju inte så skönt att hosta och nysa, till exempel.

Fördelarna väger emellertid över! Att få sova hela nätterna är guld värt! Den som vet hur det är att vakna flera gånger per natt för att gå på toa vet precis hur det är. Det slipper jag nu. Jag är… fri! 

För att förbättra andningen har jag blåst i min pip idag. Dessutom har jag stått vid strykbrädan. Att stå är nämligen bra för då får lungorna i sig rejält med syre – om man andas, vill säga. Jag strök två plagg åt gången och kollapsade, strök två och kollapsade. Så där höll jag på till klockan 13.

Jag har legat i kökssoffan och glott på min fina adventsstjärna, jag har försökt hitta en bekväm viloställning på gästsängen och i fåtöljen. Ingetdera dög. Till sist fick det bli sängen på eftermiddagen, för då var jag så slut och hade så ont. Somnade och sov en timma.

adventsstjärna

Jag har legat och glott på adventsstjärnan i köket.


Frukosten blev sedvanlig
yoghurt med Djuröblåbär, middagen ett glas nyponsoppa, en knäckemacka och två crackers. Det är bättre att få i sig lite grann än ingenting alls.

Vid 16-tiden plingade ett blombud på. Jag fick en underbart djupröd julstjärna från Mamma-Kusinen B med man! Så gulligt!

julstjärna

En vacker julstjärna.


Jag har varit i förrådet
 (ligger utanför min ytterdörr, jag behöver inte gå ner för trappan) och klättrat rivit fram en ytterkruka. Hade inte så många fina, men nu tronar den vackra blomman på matsalsbordet i vardagsrummet.

Vid 17-tiden kom Fästmön som har jobbat lång dag idag, stackarn, ända från 7.30 – 16.30. Och sen har hon sprutpasset hos mig! Hon sticker riktigt bra, idag var det rumpan som fick känna av nålen. Låren är fulla av fula stickmärken, men snart är det över!

Anna

Anna, sticker som ett bi!


Anna tog med sig dagens post upp.
Det var tre julkort – från Irene, Kia och FEM och Antti. Sen hade Anna med sig ett i väskan från Elias O., handtextat och fint. Jag blev jätteglad!

Julkort

Dagens julkortsskörd. Kortet från Elias O. längst fram.


Jag har tragglat lite
i min bok på gång och kommit en bit på vägen. Men det verkar vara en evighetsbok. Eller rättare sagt är det väl jag som är seg och inte orkar läsa.

Laglöst land

En evighetsbok?


Det har bara blivit lite Wordfeud idag.
Jag fick starta om routern på förmiddagen för den hade hängt sig, men sen kom det trådlösa igång. Känns ju lite för svajigt än så länge för att säga upp linan…

I kväll ska jag glo på tredje och sista delen av Morden i Sandhamn: Säsong två. Jag hade så ont igår kväll så jag vet inte om jag kommer ihåg vad som hände. I kväll hoppas jag att jag kan fokusera bättre.

Vad har du gjort idag dårå??? Berätta nåt om världen utanför!!!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ja, det är sant som rubriken sammanfattar det:

I natt trodde jag att jag skulle dö

Jag fick väldigt svårt att andas på eftermiddagen och det blev inte bättre under kvällen. Dessutom fick jag väldigt, väldigt ont på vänster sida, vid revbenen.

Lungor och hjärta på väg att paja!

tänkte jag direkt.

Det var svårt att hitta en ställning som var bekväm att sitta eller ligga i. Ångestskapande bara det! Jag har aldrig haft dödsångest förut och till sist gick det över. När jag hade lagt mig i sängen tänkte jag

Om det är meningen att jag ska dö nu i natt så är det meningen, inget jag kan göra nåt åt.

Och tro det eller ej, jag somnade – OCH vaknade i morse!

Jag har fortfarande ont i vänster sida och jag har fortfarande svårt att andas, men det är lite bättre än igår kväll. Febern är nog borta också, för jag känner mig inte lika medtagen. Det jag har kommit fram till är att jag möjligen kan ha sträckt mig! Idiotiskt, men sant! Och fruktansvärt ont och ångestskapande, jag lovar!

Från sjukhuset fick jag med mig en blåspip som jag andas i då och då. Då känner jag att andningen blir lättare, att jag kan ta in mer syre. Mot den eventuella sträckningen kan jag inget göra, jag måste ju använda vissa delar av kroppen när jag reser mig etc.

TVtidning och blåspip

Blåspipen är den där röda saken till höger i bild.


Det som slog mig
var att det inte var ett dugg svårt att vara ensam mitt i allt detta. Jag hade på olika sätt talat om för ett antal personer att jag hade svårt att andas, att jag hade ont etc. Men eftersom ingen reagerade blev det inte upptrissat på nåt sätt utan jag insåg kort och gott att om jag skulle dö så skulle jag dö ensam.

Men ett tag till tänker jag kämpa på! Jag tänker försöka blunda för de ord vännen skrev igår om att det är värre när unga människor drabbas av cancer än äldre. Det tog jag som en direkt spark på mitt operationssår. Och jag blev både ledsen och arg, för även tanter på 50 år har rätt att leva. Faktiskt!

Man kan nämligen inte säga att det är värre när det drabbar en ung än en person som har levt i 50 år utan att 50-åringen känner sig riktigt jävla sårad. För även om jag mår skit just nu och trodde att jag skulle dö i natt har vissa saker och ting redan blivit så mycket bättre: till exempel att jag kan sova en hel natt utan att behöva rusa upp för att jag läcker nånstans ifrån. Det handlar om livskvalitet och överlevnad och att säga att det är värre när unga människor drabbas är som att ge oss äldre (!) rejäla sparkar där vi har som mest ont. För jag är inte färdig med mitt liv på länge än, var så säker på det.

I natt trodde jag att jag skulle dö. Men jag överlevde. Hade somliga varit med och bestämt om prioriteringar i vården hade jag väl blivit petad sparkad ur operationskön för min ålders skull (50 år). Vad är det för människosyn???

Jag har blivit av med ett monster på 13 centimeter i diameter – samt lite organ därtill. Jag är på väg att få ett helt nytt liv. Fast om jag skulle dö på vägen var detta i alla fall värt ett försök. Och när jag dör, då lovar jag att jag ska göra det ensam. Sorti. Ridå.


Livet är kort. Blanda inte äpplen och päron.

Read Full Post »

Idag är det min Sluta-röka-dag. Att ha slutat röka är bland det bästa jag har gjort. Bland det dummaste var naturligtvis att börja… Men jag var ung och dum och trodde att det gick att sluta hur lätt som helst. Jag var rökare i nästan 30 år…

Det är sex år sen jag slutade. Den första vinsten jag såg var att jag hade mer pengar över än tidigare. Första månaden jag hade sparat så mycket pengar på att inte röka att jag hade råd att köpa en ny madrass till dubbelsängen.

Sen fick jag lättare att andas och jag började uppfatta dofter och lukter allt bättre. Jag orkade röra mig mer. Hemma var det inte längre en dimridå. Hår och kläder var fräscha längre. När min tandläkare hade rengjort mina tänder kom missfärgningarna aldrig tillbaka. Tandstenen försvann.

För mig var det faktiskt ganska enkelt att sluta röka. Men det var det därför att jag hade bestämt mig. Jag hade sett en nära och kär släkting avlida i sviterna av rökning. När min mamma, rökare sen 50 år tillbaka, lyckades sluta, ville inte jag vara sämre.

Det tog ett år för mig att bestämma mig. Jag besökte min dåvarande husläkare och fick hjälp med ett läkemedel. Det tog jag under sju veckor. Första veckan fick jag röka som vanligt, sen skulle jag fimpa för gott.

Jag har inte haft nåt återfall, så jag är lyckligt lottad. Men jag har tagit ETT bloss en gång. Det smakade gott, men jag tog inget mer. Idag tycker jag att röklukt är bland de äckligaste lukter som finns. Tyvärr kan jag känna röklukt på ganska långt avstånd. Rök har en sur lukt, i min näsa. Det luktar… UFF!

Nedan kan du kolla lite av vinsterna med att sluta röka. Texten kommer från Pfizer.

                                                                                                                                                          Se hur din hälsa förbättras när du slutar röka

Att sluta röka innebär att din hälsa blir bättre dag för dag, månad för månad och år för år. Här är några av de fördelar för kroppen som du kan se fram emot – varför inte bocka av dem efter hand som du kommer dit.

  • Dag 1–7: Förberedelse
  • Dag 8: Sluta Första 20 minuterna: Blodtryck och puls återgår till normala värden. Första 12 timmarna: Halterna av nikotin och giftig kolmonoxid i blodet halveras, dina syrehalter i blodet återgår till normala.
  • Dag 9: Efter 24 timmar: Kolmonoxiden försvinner ur kroppen. Lungorna börjar rensa ut slem och andra partiklar från rökningen.
  • Dag 10: Inom 48 timmar: Det finns inget nikotin kvar i kroppen. Ditt smak- och luktsinne har blivit mycket bättre.
  • Dag 11: Inom 72 timmar: Du har lättare för att andas. Luftvägarna börjar slappna av och energin ökar.
  • Dag 14: Inom en vecka: Hjärtat pumpar omkring syrerikare blod i kroppen.
  • Dag 21: Inom två veckor: Hjärtat är mindre ansträngt. Ju längre tid det går utan att du röker, desto bättre blir hjärtat och blodkärlen.

Och det blir bara bättre och bättre och bättre…

  • Dag 35: Inom fyra veckor: Rökning gör att du åldras, huden skadas och du får mer rynkor – men nu är det slut med det.
  • Dag 49: Inom sex veckor: Ditt hjärta, din blodcirkulation,dina lungor, din hud, dina tänder, ditt smak- och luktsinne har blivit mycket bättre.
  • Dag 63: Inom åtta veckor: Ditt skelett blir starkare, tätare och mindre skört.
  • Dag 77: Inom tio veckor: Din hud blir slätare, håret friskare – du har kanske till och med ett vitare leende.
  • Dag 91: Inom tolv veckor: Ditt hjärta är friskare, dina luftvägar är renare.
  • Dag 119: Omkring fyra månader: Din andning har blivit bättre.

Och det fortsätter under resten av ditt liv…

  • Ett år: Din risk för en hjärtattack har minskat till omkring hälften av risken för en rökare.
  • Tio år: Din risk för lungcancer minskar till hälften av risken för en rökare.
  • 15 år: Din risk för en hjärtattack är nu densamma som för en person som aldrig har rökt.

Så, min vän, när ska du bestämma dig??? 

Read Full Post »

Jag har blivit förvånad över hur ofta folk stavar fel när de ska skriva ordet lugn, alltså lugn-och-ro-lugn. Till och med proffsskribenter i de stora drakarna stavar fel och eftersom tidningarna rationaliserat bort korrekturläsarna står felstavningarna kvar. Slut på föreläsningen.

Har nu varit och fått lungorna röntgade. Strax innan avfärd ringde ett av L:n från mitt förra jobb! Det var roligt att höra en pigg röst, även om L inte heller varit så pigg den sista tiden. Fick åka säng, kändes hur lyxigt som helst. Jag hade gärna gått, men jag är skittrött och matt och dessutom är jag ju lite vilse i orienteringen. En ilsken gubbe låg och svor i sin säng, han var trött på att vänta. Han hade väntat i fyra månader, sa han. Hoppas bara inte att det var på samma plats. Röntgen är inte heller nån ball upplevelse vad gäller inredningen…

Uppe på avdelningen höll tanten på att flytta ut ur mitt rum. För tillfället är jag ensamboende, men det lär väl inte bli långvarigt. Det togs lite prover och skit när jag vilat en stund och som plåster fick jag lyx-fika – inga Mariekex här, inte, utan BULLA, som de säger i Uppland.


Jag valde en stor, blå mugg till mitt kaffe som jag hämtade själv, men bullan hämtade snälla S för inga patienter får gå in i köket!

Jag var lite trött efter utflykten, men gick ett varv här i korridoren för benets skull. Fast sen blev jag jättetrött och bara låg och blundade ovanpå bädden. Den rara fru Hatt, som själv inte är kurant, roade mig med dåliga vitsar per sms. Den här tog priset, tycker jag:

Vad tuggar du på?
Socker.
Men det knastrar ju inte?
Raggsocker.

Darlingen messade på vägen hem. Tydligen är det klibbigt väder, för när hon kom hem placerade hon sig framför fläkten. Jag ser ju inte så mycket ut genom de skitiga fönstren, men jag såg en vitklädd personal som stod och rökte precis här. Trodde detta var en rökfri arbetsplats där man dessutom måste klä om när man ska ta rast och röka..? Regn hör jag av och till och solen har jag också anat en kort stund. Och nu åskar det!

Det preliminära resultatet från lungröntgen såg bra ut, enligt den snälla syrran som lånade mig en spänn till värdeskåpet. Sen kom nästa syster – och det var en bror. Eller en kille, då. Vad 17 ska man kalla dem? Inte kan man säga syster till en manlig sjuksköterska? Han påminde mig om den trevliga gyn-undersökningen som jag ska göra i morgon eftermiddag. Dessutom ska jag få lägga en ny kabel i plastkärl så snart jag kan! Urrrrrrrrrk vad de är skitfixerade här! Sen kollade han på mina ben och mätte lite med måttband. Det onda benets smalben är svullet och en centimeter tjockare än det högra. Kan bero på propparna. Hade lite förhöjd temp, men det kanske bara är nåt tillfälligt.

Nu är det väl inget att göra förrän middagen, men jag kan inte påstå att jag är så hungrig. Fast kaffet på maten är gott. Mamma skulle ringa vid 17.30-tiden igen och senare ska jag väl ringa Anna. Det är fruktansvärt långtråkigt här…

Read Full Post »

Vännen Jerry ringde nyss och det var roligt för en gammal Toffla att få prata med en frisk person utanför murarna. Jerry kom med så roliga tips på vad jag kan ägna mig åt här – jag kan traska iväg och köpa Hänt i veckan, tyckte han. Eller också kan jag blogga. Å, vilken bra idé! Att blogga, alltså. Inte att köpa Hänt i veckan. (Jag har just gjort Vänt i häcken med gigant-topzen, det får räcka.)

Det roligaste av allt var emellertid att det besked som flera av oss i familjen gått och väntat på har blivit positivt! Jag är glad och lättad och ännu mera glad! 😆

Klockan 13.20 ska jag ner på röntgen. Glömde fråga vilken kroppsdel som ska röntgas, men det kanske är hjärta och lungor då. Fast jag får inte gå utan åka säng, vilket är kanonbra. Jag har nämligen ingen aning om var jag befinner mig. Har helt tappat orienteringen. Vet bara avdelningens namn och bokstav. Kan man säga att jag är lite LOST???


Jag är nog lite med i det här gänget…

Read Full Post »

Older Posts »