Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘lunchrestaurang’

Ett inlägg om en bok.


 

Dödligt dubbelspelÄntligen kom boken ut! Det uppstod lite mankemang vid tryckningen, men den 23 maj hittade Susanne Ahlenius bok Dödligt dubbelspel ner i min postbox. Tack Hoi förlag! Detta är den andra delen i en planerad trilogi i genren erotisk deckare. Den första delen, Dödlig åtrå, läste jag i augusti förra året. Då kändes författaren lovande och jag lyfte henne till en ny svensk deckardrottning. Frågan är om jag tror att hon fortfarande aspirerar på den titeln efter att ha läst uppföljaren…

Svenska polisen Alice Wikander har tillsammans med Tyler Rimes vid Scotland Yard avslutat en mordutredning. Alice blev nästan seriemördarens sjunde offer, men till sist åkte han fast. Självklart blev upplevelsen ett trauma för Alice och hon undrar om ondska kan gå i arv. När hon får kontakt med mördarens tvillingbror är tanken att hon ska få svar. Ungefär samtidigt hittas ett barnskelett i brödernas barndomshem och en strypt kvinna i ett badkar…

När jag skriver ner de stora dragen i berättelsen här har jag medvetet exkluderat 50 procent av genren – jag har skrivit om deckardelen, inte om den erotiska delen. I denna den andra delen om Alice Wikander tycker jag att erotiken tar överhanden, åtminstone i början. Då är det inte helt optimalt att läsa den här boken på en lunchrestaurang på jobbet… Men liksom i den första delen kommer spänningen mot slutet. Då blir det ruskigt spännande. I morse, när jag slog ihop pärmarna, kände jag mig inte säker på att Alice Wikander är i säkerhet. Så snälla Susanne, skynda dig att skriva den tredje delen, Dödlig hämnd!

I min text om Dödlig åtrå associerade jag till Maria Langs debutdeckare Mördaren ljuger inte ensam. Den här gången är det inte mycket som får mig att associera till Maria Lang mer än möjligen bokens titel – allitterationen i den skulle ha kunnat vara Langs. Susanne Ahlenius är emellertid en högst levande och modern författare. Hennes erotiska skildringar i boken fick mig att rodna åtskilliga gånger. Jag är inte van vid alla dessa heterosexuella parövningar… Men som en lisa för min homo-själ får jag som bonus i boken novellen Gåvan där det visserligen fortsätter att vara heterosexuellt, men där det även finns ett homo-tema. Hurra!

Nästa år, hoppas jag, kommer den tredje och avslutande delen om Alice Wikander. Då vill jag se Susanne Ahlenius knipa fem rosa tofflor. Den här gången blir det, precis som förra gången, fyra.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Annonser

Read Full Post »

Ett inlägg om money money money.


 

Nä, man kan inte beskylla mig för att vara rik. Jag hoppas och tror att det är därför den där mannen i Nora inte har ringt igen. Du kanske minns puckot som försökte få mig att stoppa in mitt betalkort i hans kortapparat en andra gång. Jag undslapp mig att jag var arbetslös, det kanske gjorde susen. Om det är nåt jag ångrar är det att jag gav honom mitt visitkort, men jag ville ju vara ärlig. Naturligtvis har jag kollat med min bank och mitt konto och pengarna gick in på lunchrestaurangens konto i måndags. För mig är 150 kronor mycket pengar. Jag hade ingen lust att betala summan två gånger.

Det är märkligt så folk försöker sko sig på andra och sno deras pengar. Jag kan nämligen inte tolka mannens agerande på annat sätt. Det läskiga var att jag från flera olika håll (inte bara två) fick veta att det inte var första gången hans kortapparat

krånglade.

Jag tror faktiskt att det mest handlade om att han blev irriterad på mig för att jag inte gav mig, för att jag sa emot, för att mitt dåliga pokerface antagligen sa att

det finns nån gammal devis om att kunden alltid har rätt.

I vart fall tycker jag att gäster på en restaurang ska visas respekt. Om han inte gillade mig hade han ju kunnat köra ut mig. Men det var mina pengar han ville ha. Tills han – troligen – insåg att jag inte har så mycket mer än de 150 spänn jag redan hade betalat…

Kortterminaler


Häromdan läste jag
om några andra skummisar som bar sig väldigt ruttet åt. De skulle råna en snubbe en natt i Visby. När mannen sa att han inte hade några kontanter på sig tvingade rånarna honom att swisha över pengar. Det blev 80 kronor. Inte var det särskilt svårt för polisen att se till vems konto pengarna swishats. Det finns alltså en mycket misstänkt gärningsman. Han är för övrigt inte bara anmäld för rån utan också för misshandel och olaga hot. Hur korkad får man vara..?

Swish loggaI övrigt vidhåller jag att Swish är bra. Självklart har jag knutit mitt Swish till ett konto där det inte finns särskilt mycket pengar. Lite försiktig får man vara. Kanske lite klok också. Inte för att jag är äldst i syskonskaran. Det sägs ju att såna är intelligentare än sina yngre syskon. Jag har inga syskon alls, så jag måste ju bara vara smartast och en lyckträff för mina föräldrar redan för början. Jag menar, det blev ju inga fler barn. Eller också insåg de sitt misstag och la band på sig i fortsättningen…

Har DU råkat ut för nåt liknande som jag med nån som vill att du ska stoppa in ditt betalkort flera gånger för att man påstår att köpet inte registrerats??? Skriv gärna och berätta i en kommentar nedan!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om ett byte.


Kurre på ”min” lunchrestaurang
på Södergatan tycker nog att kunderna ska äta nyttigare. Som om hans salladsportioner till lunchpajen inte vore nog, har han bytt ut pepparkakorna till kaffet på maten mot… clementiner… Visserligen orange och snigga, men att få saften under naglarna när man skalar ger mig rysningar!

clementiner till kaffe på maten

Pepparkakorna är utbytta mot clementiner.


Undras förresten
vad jag ska äta idag..? Fetaost- och spenatpaj igår, kanske… kycklingfoccaccia idag..? Spelar ingen roll. Jag går dit för att jag får så fin lunchmat och för att Kurre alltid är så glad och trevlig. Och så kan jag läsa en stund.


Livet är kort. Kurres luncher är finfina!

Read Full Post »

Eller vad sägs om detta… ”husdjur” som ”Lisbeth” och jag såg igår på Lunchrestaurangen..?

Råtta på logen
En råtta på Logen!


Men inte nog med detta.
När jag gick tillbaka till jobbet efter lunchen tyckte jag att det var rätt skönt att det var ljust. Hade det varit mörkt ute när jag passerade dessa ”figurer” skulle jag nog tro att jag var med i en skräckfim, ungefär…

säckar
Läskiga figurer…


Men det var igår.
Idag är en ny dag och det gäller att hitta motivation att ta sig igenom den. Vilken tur att jag ska göra roliga saker på jobbet!


Livet är kort.

Read Full Post »

Så  blev det helg igen. Den här veckan har verkligen gått fort och det tror jag beror på att jag har fått fortsätta att göra roliga saker på jobbet. Jag har till exempel haft one-to-one-kurser i webbverktyget. IT-teknikerna fick ju så småningom ordning på webbplatsen jag bygger. Igår förmiddag hade jag avstämningsmöte med min uppdragsgivare. Vi gick igenom sida för sida och det känns som om Lille M blev väldigt nöjd. Vi har bestämt vad jag ska fortsätta med och Lille M har också fått uppdrag: att ta fram diverse underlag åt mig. Igår eftermiddag var jag runt i huset och fotade för de nya undersidorna, men jag hann inte göra mer än en ingångssida om säkerhet på både svenska och engelska och en undersida om brand på båda språken. Idag ska jag fortsätta med hjärtstartare och mer säkerhetsprylar samt sånt som lunchrum och liknande. På måndag ska jag försöka få till en intervju nere i vaktmästeriet med H och Johan. Så jag fortsätter att bygga mitt Hus webbplats.

Huset
Huset fotat i morse  i tiogradig kyla och lite Photoshoppat.


Igår kväll hann jag ta en dusch och en macka innan jag såg på Monika i När livet vänder på SvT Play. Det var ett riktigt jobbigt avsnitt, för det var så otroligt sorgligt med sjukdom, död och småbarn som inte fick ha sin pappa i livet. Fästmön jobbade till klockan 20 och jag åkte in på de ishala, knöliga gatorna för att hämta hem henne. Resten av kvällen tillbringade vi med spel och läsning. Antikrundan ska jag glo på i kväll.

I kväll ska jag också utnyttja det tack jag fick av lokalblaskan för att jag har deltagit i cirka 150 (etthundrafemtio) läsarundersökningar. Eftersom jag inte ville förlänga min prenumeration med en endaste månad valde jag detta:

trisslotter
Två trisslotter blev tacken för att jag har deltagit i cirka 150 läsarundersökningar.


Som du förstår blir jag jämrans grinig om det inte är nån BRA vinst på åtminstone en av trisslotterna. JÄMRANS grinig.

Idag lunchar jag med Johan, mitt sätt att uppmärksamma internationella kvinnodagen (kvinna bjuder man på lunchrestaurang). Ilona hade lite andra förslag på aktiviteter i en kommentar här igår.

Sen är det helg. Gissningsvis är jag uppe med tuppen i morgon och det vore bra. Min intention är att skriva Den Bästa Jobbansökan Ever Done By Me, eftersom jag ju har sett ett jobb jag verkligen, verkligen vill ha – och tänker få. Anna kommer in för att storhandla och jag plockar förstås upp henne när hon är klar och följer med ut till Himlen. Där stannar jag för att fira helg med en decimerad familjeskara (en jobbar, en är kattvakt och en ska på evenemang). Roligast av alla får nog Lillebror som ska få se finalen i Melodifestivalen 2013 live tillsammans med sin pappa. Även om jag personligen tycker att det har varit riktiga skitlåtar i år är det säkert en jätteupplevelse att få vara på plats och se Louise och YOHIO live (när de andra artisterna och programledarna kommer upp på scenen kan man ju blunda 😉 )

Men först ska jag jobba mig igenom den här fredagen. Det är ett fantastiskt privilegium att få jobba just här, men eftersom min anställning bara förlängs med två – tre månader åt gången blir det ganska ohållbart i längden. Jag vill ju kunna planera lite för framtiden också. Det finns ju en sån nu.


Livet är kort.

Read Full Post »

Lite matfixerade är vi väl alla lite till mans. Tofflan undrade vad/var du helst äter.

Så här fördelade sig de 32 inkomna svaren:

78,13 procent (25 personer) svarade: Hemlagat!

12,5 procent (fyra personer) svarade: Fina restaurangen. 

6 procent (två personer) svarade: Pizzerian. 

3,13 procent (en person) svarade: Korvkiosken.

Ingen svarade: Lunchrestaurangen på jobbet/i skolan. eller Hamburgerstället. 

Tofflan kommenterade:

Hemlagat är bäst för det får jag så sällan! Notera: jag räknar inte in min egen matlagning. Den har ett och annat att önska…

Cattis kommenterade:

Måste jag välja blir det pizza! Skulle förmodligen kunna glufsa i mig dessa kaloribomber sju dagar i veckan trots att jag sällan äter kött och därmed har ett något begränsat urval från menyn. En jobbarkompis har döpt vegetarisk pizza med bea till pizza Cattis! 😉

Stort TACK till dig som klickade ett svar och särskilt till Cattis som lämnade en kommentar! Kolla gärna in den nya frågan som du hittar här intill i högerspalten, under rubriken Tofflan undrar.


Livet är kort.

Read Full Post »

Varning för snusk!!!


Kärt barn har många namn

sägs det. Jag vet inte om det stämmer, men i morse fick jag ett nytt av Fästmön:

Brööövlåda.

Jaa, du som har samma typ av humor som vi har förstår säkert vad det handlar om. Brööövlåda = brevlåda, det vill säga skåran där bak på människor. I detta fall gäller det förstås min skåra. Jag kände flera gånger i morse hur Anna tittade på mig – även om jag inte såg det. Till sist var jag tvungen att fråga vad hon glodde på. Det var förstås min brevlåda. Den där skåran där bak.

Den exponeras ju ständigt, så det är liiite svårt att låta bli att glo!

sa Anna.

Nu är det så att jag, enligt vissas utsago, har en bullig rumpa. Dessutom är jag rätt bullig framtill, på magen, alltså (inte nån annanstans, snuskhummer!). Det gör att alla mina jeans åker ner. Endast baktill, tack och lov, får man väl säga… Men det är jobbigt, för jag får gå och dra i byxlinningen hela tiden. (Ja, min Alien ska ju bort snart, jag fick ju ett första brev om detta igår, som jag skrev om…) Hemma glömmer jag bort det – och därför exponeras brevlådan.

Men en gång visade jag den på jobbet! Det var såå pinsamt, fast samtidigt ett under att jag inte gjorde mig illa. Jag halkade nämligen på väg in till lunchrestaurangen och gick nästan ner i spagat. Tur att jag är vig. Däremot kunde jag ju inte dra upp jeansen i fallet eftersom jag var tvungen att ta emot mig i golvet. Naturligtvis hade jag två manliga kollegor med mig. På väg tillbaka till jobbet fick jag ta udden av det pinsamma och jag sa nåt i stil med:

Nu, grabbar, när ni har sett min brevlåda, kan vi ju inte längre ha några som helst hemligheter för varandra!

De skrattade gott och sen dess är just dessa båda herrar ett lunchsällskap som jag estimerar i allra högsta grad!

Och nu tror förstås du att du också ska få se min brööövlåda, men det får du inte! Den är reserverad för Anna och vissa karlar på jobbet. Skämt åsido, glo på nånting vackert och låtsas känna väldoften (nåt sånt är INTE förknippat med min bakdel!) av denna lilja som jag fotade i morse.

En vacker och väldoftande sak – till skillnad från min Brööövlåda…

Read Full Post »

Older Posts »