Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘löv’

Ett inlägg om dagens walkabout. Eller… nåja…


Dagens promenad
var sju mil lång och jag slog nytt hastighetsrekord – och TÄNK att jag är så fruktansvärt dålig på att ljuga…

Jag erkänner! Jag gick bara över rondellen till Arge Kaj och Tokerian!

Fick ju lite nålpengar a-kassa igår och bestämde mig för att gå och köpa en påse prästostbågar, kaffe och ost på Tokerian. Under Den Långa Marschen (fem minuter) kom jag på att Fästmön hade sagt nåt om att Arge Kaj har billiga underkläder just nu. Hoppade därför in där på vägen och kom ut med två par benkläder/småbyxor/underbyxor/trosor av favoritmärket Zentför halva priset! Tänkte att jag skulle slippa frysa såväl frammen som baken av mig nu när det snart är vinter. Ligga steget före, var det ju…

Eftersom jag dessutom kände mig så otroligt rik idag, följde även en kylskåpsmagnet med hem. Den kostade nästan lika mycket som ett par benkläder/småbyxor/underbyxor/trosor.

Värja o gåspenna

Den här fick följa med hem idag.


På Tokerian skedde inga missöden
av nåt slag idag. Jag kunde betala kontant med jämna pengar – intresseklubben antecknar, ser jag.

________________________________________


Lite sorgligt,
men idag gick de fina blommorna jag fick från Inger i komposten…

rosa gerbera

Gerbera från Inger.


Kvar i mitt hjärta
finns dock Ingers omtanke. Och på mitt kylskåp, under min nya kylskåpsmagnet, sitter Ingers kort – som en påminnelse när det kommer mindre ljusa dagar…

Kortet från Inger

Kortet från Inger finns kvar.


Inger faller helt klart
inom den kategori vänner som är diamanter och inte löv!

________________________________________


Strålande sol idag
och när du läser det här är jag och hämtar Anna efter jobbet – idag enbart av själviska skäl, inte några jeans inblandade: jag vill ha en puss. Anna jobbar i helgen, så vi ska tyvärr inte ses. Däremot får jag sällskap på tisdagens utflykt, när jag ska på anställningsintervju nånstans i Gamla Stan…

En helg som ser ut att bli ensam, men ändå ganska OK ligger framför mig. Jag ska göra lite research inför tisdag (och onsdag) och så finns det en strykhög som ligger respektive hänger på uppblåsbara galgar och väntar på mig.

Och alldeles nyss har jag mejlat till mitt favoritförlag för att beställa ett recensionsexemplar av en bok med Uppsalaanknytning som kommer ut i januari nästa år.

Vad händer hos DIG i helgen??? Skriv gärna nån rad och berätta, du vet ju att jag är nyfiken!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om dagens promenad.


Att jag är både blåst och humorbefriad,
såväl mytoman som elak, har jag fått höra så det räcker de senaste dagarna. Det gör ont, men det är väl också syftet? (Retorisk fråga.) Fast jag har förstås också fått höra att jag är värdefull och snäll, kompetent och en kämpe. Såna ord om mig väger lite tyngre. Idag kan jag komplettera omdömena om min person med

genomblåst.

Det blåser som 17 idag och jag har just varit ute på en promenad om ungefär 4,3 kilometer. Jag kan ärligt säga att jag höll på att vända tillbaka hemåt flera gånger. Men jag trotsade blåsten och egentligen var det inte särskilt kallt…

Björkar i blåsten

Björkarna stod pall i blåsten och så även jag.


Jag hade inte tänkt gå så långt,
bara få lite frisk luft efter intervjun när jag talade om sånt som är sjukt. Det var en frilansande journalist som intervjuade mig och vi får se om h*n kan sälja in sin artikel till nån veckotidning.

Lövlöst träd

Bortblåsta löv.


Visst passerade jag Den Hemliga Trädgården,
men idag var dörren stängd. Jag tror att budskapet var att jag ska lämna den lite ifred ett tag. I stället kollade jag lite vad folk har i sina trädgårdar. Häromdan hittade jag ju till exempel en alternativ sovplats…

Madrass i träd

En alternativ sovplats?


Idag hittade jag lite annat.
Många har solstolar ute fortfarande, medan andra har samlat ihop sina utemöbler och lagt presenningar över. Visst kan det komma soliga, fina dagar, men nog är väl i alla fall badvädret över..?

Badboll i ett träd

Redo för nästa sommar?


En fantastisk… sak,
som jag har gått förbi många gånger men också tänkt plåta lika många gånger är detta sjöodjur. Visst är det väl häftigt?! (Retorisk fråga.)

Sjöodjur

Det är nog inte alla som har ett sjöodjur i sin trädgård…


Medan jag tar en stunds tankepaus
och gör lite annat hoppas jag att du får en fin eftermiddag.

Det var en gång en gubbe, som satt på en stubbe…

Gubbe på en stubbe

Gubbe på en stubbe.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om den Tofflianska veckans höjdpunkter och dalar.


Torsdag och som vanligt dags
att lyfta fram bra prylar (Bulle) respektive mindre bra prylar (Balle som i… inte balkong). Det är faktiskt inte svårare än så här:

Bulle

  • Vännen som hade tid att prata och som fick mig att lyssna (Du vet själv vem du är!)
  • Cattis, FEM, Gunilla och alla andra härliga snuskor!
  • Vännen Inger (som skickade så fina blommor när jag verkligen behövde få känna mig lite uppskattad!)
  • Ett herrans liv (Fasen vad jag skrattar åt prällen!!!)
  • Augustpriset (Spännande nomineringar!)


Balle


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett både tankfullt och snuskigt inlägg.


Idag har jag plötsligt fått
lite mycket att tänka på. Det var nämligen inte bara kvinnan som sökte Berit som ringde. Det kom ett samtal från nån som tänker förorda mig som kandidat för intervju på ett jobb – ett jobb jag sökte så sent som i morse. Snacka om att självkänslan steg. Samtidigt vet jag att det är långt från en första kontakt till ett slutgiltigt kontrakt…

Tog en promenad på lite mer än tre kilometer och en halvtimme. Det regnade väldigt blött, så det nytvättade håret är nu fullt av vågor där det inte ska vara vågor. Ser komplett galen ut – som jag brukar, med andra ord.

På tal om ord funderade jag på nånting jag läste på förmiddagen, ungefär:

Äkta vänner är som diamanter, falska vänner finns det lika gott om som löv.

Ja, det är säkert inte korrekt återgivet. Eller också existerar det inte nåt sånt här talesätt. Skit samma, jag tyckte att det lät väldigt rätt i min öron. Därmed inte sagt att jag inte älskar löv, för det gör jag! Falska vänner, däremot, älskar jag förstås inte.

Lönnlöv och eklöv höst

Falska vänner? Nja, vackra höstlöv.


På min vandring idag
var det som sagt väldigt blött. Jag tog faktiskt bara två bilder, ville inte blöta ner iPhonen.

Den här bilden är till Cattis, FEM, Gunilla och alla andra snuskor på nätet. Här ser ni att jag talade sanning, minsann!

Snorrevägen

Snorrevägen finns i Uppsala, faktiskt väldigt nära där jag bor.


Nu ska jag skärpa till mig,
för om en timme ska jag bli intervjuad av en journalist som ska skriva nåt seriöst i en veckotidning. Och nej. Det handlar inte om handarbeten eller recept, sånt som somliga snackar om på fikarasterna. Det handlar om mer allvarliga prylar som inte alls är särskilt roliga.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om utomhus och inombords.


Kylan har trängt sig in.
Hur jag än gör hittar den mina innersta vrår. Att gråta hjälper inte. Det gör bara ont när tårarna fryser på kinderna. Jag suger i mig värmen från min älskade och från dem som vill mig väl. Men jag är så rädd att jag ska ta deras krafter också. Bli en energislukare. Bättre då att dra sig undan lite, hålla sig på sin kant.

Natten var fylld av märkliga drömmar. I en av dem var Anna och jag på min förra arbetsplats. Jag skulle sluta och hade massor att avsluta; Anna var där för att hjälpa till. Men jag blev så ledsen när jag inte hittade alla dem jag ville säga hej då till. Faktum är att jag blev så ledsen att jag hoppade upp ur sängen och ställde mig på golvet – och grät. Även i sömnen.

Det var skönt att få sova lite längre idag också. Mitt personliga batteri visar på low och jag gör vad som helst för att ladda det. Äter till och med grönsaker. Men just mackan på bilden nedan är Annas frukostmacka!

Macka med mycket tomat

Macka med mycket tomat…


Ljus och sol och frisk luft
är också bra för att ladda batterierna och få mer energi. Vi gick ut i den halvfrusna oktobersöndagen.

Eklöv

Eklöven har antagit en orange ton.


Det är ännu vackert ute.
Det är fortfarande liv. Men frosten äter sig in i buskar, gräs och löv.

Frostnupna gröna små blad

Frostnupna gröna små blad.


Om det är nånting vi alla måste
så är det att dö. Döden kan vara en befriare, den kan vara vacker.

Frostnupet brunt löv och gräs

Det är dött. Men vackert.


Vi gick till kolonilotterna.
Nån hade eldat där. Inte en människa fanns där. Frosten låg som ett vitt täcke.

Frostiga små gröna blad

Frosten låg som ett vitt täcke.


Till och med vattnet
 i pölarna hade stillat sig.

Frusen vattenpöl

Stillat vatten.


Vi gick mot kvarnen,
men det går inte längre att gå fram till bron och fallet. Husen är uthyrda. Närmaste ladan, dock, har blivit hunddagis. En alldeles lysande idé! Verkligen fin natur för hundarna! Så du som finns på Fejan, hoppa in och gilla Hunderbart Dagis!

 Hunderbart Dagis

Hunderbart Dagis.


På väg tillbaka
mötte jag en före detta kollega, upptagen med nån banderoll. Jag fanns inte för honom, han fanns inte för mig. Jag bara noterade.

Marken var full av fallna löv, fallna hjältar. De har fullgjort sitt uppdrag, nu behövs de inte mer.

Bruna löv på marken

De behövs inte mer.


Kaffe och äppelkaka
efter över fyra kilometers trampade satt fint! Lite inköp av mat och så hem till stan för min del. Här är som igår.

Gul björk

Björken är kvar.


I morgon har jag städdag.
På tisdag ska jag på en mässa, inte för att jag vill, bara för att jag borde. Om jag inte har frusit helt och hållet till is innan dess. Det finns en viss risk. För varje kallt ord fryser en kubikmilliliter av jag. Snart känner jag ingenting, för det går undan.


Livet är kort. Vi måste alla leva ett tag innan vi kan dö.

Read Full Post »

Ett inlägg om torsdagens promenad.


Fyra kilometer
blev det idag. Prick. Inget hastighetsrekord, men jag är nöjd att jag klarade att gå så långt. För mig är det långt.

En underbar höstdag. Solen värmde så gott att jag kunde gå iklädd enbart luvatröja.

Solen genom höstgrenverk

Höstsolen värmde.


Färgerna i naturen
går alltmer mot rött

Röd buske

Mot rött.


Varje dag
försöker jag hitta nya vägar att gå. Men ibland passerar jag gamla ställen. Den Hemliga Trädgården fascinerar mig, till exempel. Idag fångade jag en del av ett av boningshusen.

Boningshus Den Hemliga Trädgården

Ett av boningshusen, sett från vägen, i Den Hemliga Trädgården.


Allt fler löv hamnar på marken.
Där ligger de, platta, tryckta mot asfalten, fortfarande färggranna, men lite sorgliga.

Lönnlöv på marken

Lönnlöv mot asfalten.


Jag såg roliga prylar!
Cykeln sa

Rasta!

och jag tog den på orden, stannade en stund och fotade.

Rastacykel

Jag tog cykeln på orden och rastade.


På vägen tillbaka
hade nån kompletterat varningsmärket…

Varning för skateboardåkare

Varning för skateboardåkare!


Om man ska tänka nåt positivt
om farthinder, så håller jag med skyltkompletteraren att hindren kan användas till skateboardåkning. I övrigt är hindren bara irriterande – och farliga för nacke och bil. Nää, jag föredrar det ulliga, gulliga…

Ullig växt

Ullig och gullig växt.


Vid ödetomten tjuvade jag!
Jag pallade fallfrukt. Fyra stycken härligt röda äpplen fick följa med hem. De sköljdes av och hamnade i en skål. Ett är uppätet.

Fyra röda äpplen

Fyra röda, pallade äpplen.


Dagens värsta timme,
den mellan 14 och 15, har passerat. Jag har överlevt. Tack för att du orkade läsa ända hit!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en promenad vid lunchtid en septemberdag som denna.


En promenad i det vackra höstvädret
var det rätta att göra idag. Att bli totalt genomblåst. Att lämna det trygga hemmet ett tag. Att låta höstvindarna torka upp eventuella tårar som vill falla nerför en i förtid fårad kind. (Vaknar jag i morgon med alldeles vitt hår, tro???)

En bänk under en björk

En bänk för samtal, kontemplation eller bara vila.


Nej jag vill inte gråta mer utanpå!
Jag gråter inuti så syns det mindre! Stoppade iPhonens lurar i öronen, men klarade bara två minuter radio. Ändå fortsatte jag att gå med öronpropparna i öronen! Eventuella människor som närmar sig tilltalar en nämligen inte då. Jag fokuserade på att höra mina andetag. Jag insåg att jag lever.

2 Löv på marken

Vackert på marken!


Träden är så vackra nu!
Tyvärr gör inte iPhonens kamera dem rättvisa.

Ett träd m röda löv blå himmel skymtar

Många.


Ibland är det skönt
att vara många, ibland är det OK att vara en.

Rött lönnlöv på asfalt

En.


Idag kom jag till flera insikter.
En av dem är att löv är som människor: de är svåra att få grepp om när det blåser.

Terrakottafärgade löv i ett träd

Svåra att få grepp om.


När det blåser
är det lätt att bli ensam. Bortglömd. För det är, som sagt, svårt att fånga både människor och löv när vinden blåser. På bild blir det baske mig aldrig bra…

Terrakottafärgade löv i ett träd

Svåra att fota.


Nä, jag håller mig till stora stenar.
De ligger där de ligger lagda. Stelnade jättar, trygga i sin tyngd.

Stenparti

Stenar som trygga jättar.


Men också stenar
som utmaning att nå toppen. Befrielsen. Den blåa himlen. Evigheten.

Stor sten underifrån o blå himmel

En glimt av evigheten där uppe.


Min promenad
förde mig till en plats där ett mord en gång skedde. Mina onda fötter förde mig därifrån och hem igen. Levande. Och jag kunde verkligen konstatera att hälsenan i friska foten gör ondare än hälsporren i den onda. Det tror jag är bra.


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om dagen innanför och utanför mina väggar.


Det som har hänt innanför
mina väggar är att jag har strukit, sökt jobb, uppdaterat iPhonen till iOS 7.0 samt gjort en sallad. Utanför har jag gjort höst på ballen*. Mera utanför tar jag en tur i cyberspace för! Häng med om du har lust, stå kvar om du hellre vill det!

spår

Kärlek går inte alltid som på räls.


Många nya namn i årets ”På spåret”.
Det sägs i media att de gamla paren har pensionerats och att de inte vågar vara med. Men jag råkar veta att de ju har skilt sig – eller är på väg att göra det. Så kan det gå. Inte alltid som på räls, alltså.


IT-attack slog ut SJ:s biljettsystem.
Då undrar jag vad SJ tänker skylla på den här gången! Elfel? Olyckor? Löv på spåren? Nej, inte ens SJ går på räls. Fast det vet ju många av oss sen länge.


Di Leva: ”Har minnen av att jag var i ett ufo”.
Eh… är det inte en liten vokal som ska bort mellan citattecknen? Du fattar väl vilken jag menar..?

toapoesi

Supertoa gör papper onödigt.


Japansk supertoa gör toalettpapper onödigt.
För endast 44 000 pix slipper du släpa hem toapapper från affären i fortsättningen. Det är nämligen vad den japanska supertoan kostar. Toaletten gör toapapper onödigt. Riktigt hur framgår inte av Dagens Nyheters lilla artikel, men det sägs att toan torkar dig. Utan papper, dårå, eller?


Rödgröna och SD stoppar en av regeringens skattesänkningar.
Alltså jag tar mig för min panna och undrar vad ”Röran” samarbetar kring härnäst… Först är det ett lillfinger, sen… hela handen..? Otäckt!


Staten kan ta homosexuellas barn.
I Ryssland. 2013. Fruktansvärt!!! Och varför får de inte asyl i Sverige?

secondColumn

Så här kan det se ut på iPhonen nu. Fast jag har ju inte gul bakgrund. Gurt är furt!


Experter om Apples nya system.
Som sagt, även jag har uppgraderat min iPhone till iOS 7.0. Det ser väldigt annorlunda ut, det är rätt annorlunda. Sämre? Jag vet inte. Bara det att apparna uppdateras automatiskt känns rätt bra, tycker jag.


Fritt trådlöst internet i Uppsala.
Nu har det plötsligt börja hände, det jag bloggade om för ett tag sen: Wi-Fi i Uppsala. Uppsala Citysamverkan ska tillsammans med Telia bygga ett  nätverk i centrala stan. Ett nätverk som är gratis för oss som går omkring där. Uppsala blir en av de första svenska städerna som erbjuder invånarna gratis surf. Redan i vår ska det vara klart. Sägs det. Vi får hoppas på det, för det här är en riktigt kanonbra grej!


Diskrimineringsdom kan få flera att anmäla.
En trafikskola har dömts av Arbetsdomstolen att betala ersättning för diskriminering till en kvinna som blev utsatt för sexuella trakasserier. Kvinnan anmälde att chefen på trafikskolan vid flera tillfällen kommit med ovälkomna förslag och tafsat – trots att hon sa ifrån. Så jajamens… Detta kan definitivt få flera att anmäla… Och förhoppningsvis ger det en och annan arbetsgivare en tankeställare så att man till exempel inte anställer person som chef över en grupp av motsatt kön när chefen fick sluta på sin förra tjänst på grund av denne sexuellt kränkt medarbetare. Jajamens… jajamens… Och ja. Jag menar en specifik person.


*ballen = balkongen


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om uppvaknande och dagen som plötsligt blev så inbokad.


I morse…
ja, morse och morse, förresten… Klockan var över nio när jag slog upp mina blå! Inte bra! Men det berodde på att vi satt och såg Tom Alandhs dokumentär om Anna Lindh i efterhand. Klockan var över midnatt innan vi kom i säng. Hur som helst, i morse vaknade jag med huvudvärk. Igen. Andra dan i rad jag fick ta en tablett. Misstänker starkt att jag borde fundera över mina ögon, min syn och bättre styrkor på de hjälpmedel jag har (linser och brillor). Operera går ju inte, enligt optikern. Dels är jag nämligen närsynt, dels har jag ett knepigt brytningsfel. När h*n sa så kände jag mig som en Picassotavla… Typ en sån här:

Picassoporträtt av Dora Maar

Picassoporträtt föreställande Dora Maar, om jag minns rätt. Den målades i alla fall 1938.


Jag ringde i alla fall Märkesverkstaden
och det är drop in (utom vid lunchtid) för att få lampor bytta. Vi har bestämt att åka runt klockan 13. Lampbytet brukar gå snabbt och därefter blir det en tur till ett par affärer som ligger åt verkstadens håll för att bland inhandla fisk till middag. Fästmön har erbjudit sig att laga önskemiddag idag eftersom hon är ledig. Vi bestämde… torsk. Och ja, det kanske inte låter så roligt och önskansvärt, men Anna har ett thairecept i huvudet som lät väldigt gott. Men förts blev det frukost – när vi rensat matbordet på sin… dekoration…

Skott från ampellilja i vas

Bordsdekoration hemsläpad av Anna. Fast vasen är min, vill jag ha till protokollet.


Anna påminde mig om
att jag har ett viktigt möte som jag borde gå på i kväll. Det hade jag förträngt glömt bort, så det var bra att hon påminde mig. Tyvärr är det vid dum tid, klockan 18. Så antingen får vi äta önskemiddag före eller efter. Dessa möten har emellertid en tendens att dra ut på tiden, så det vete 17… Bara jag är hemma till klockan 21 för då är det Broadchurch på TV. Det börjar bli riktigt spännande nu.

Igår hittade jag flera intressanta jobb att söka. Ett av dem är jag särskilt intresserad av. Det gjorde liksom inte heller ont när en av ägarna mejlade igår kväll och sa att h*n skulle lägga in ett gott ord för mig hos den person som sköter rekryteringen. Vi får se! Det är inte riktigt min typ av… yrke, men delvis. Och det vore inte alls fel att anta nya utmaningar i denna form. Jag är spänd och hoppfull, förstås!

Det går inte att missa att det är höst nu. Idag är det lite mulet och björken utanför mitt arbetsrumsfönster har fått en del gula löv. Vissa löv har till och med fallit till marken…

Bänkar på gräsmatta vid björk och fallna löv

”När löven faller ner…”


Det är dags för mig
att, mycket försenad idag, söka några jobb. Jag brukar vara färdig vid den här tiden, men nu sov jag för länge idag. Dessbättre har huvudvärken gått över och jag har fått energipåfyllning av både kaffe och frukost. Jag är redo att sätta fart, denna dag som plötsligt blev lite fulltecknad…

Anna sitter vid Lapdancen och utför storverk. Jag är så nyfiken på vad hon åstadkommer. Misstänker starkt att bilden på mig, trapped between the bottom of the bed and the bed frame dyker upp på hennes blogg idag… Men man måste nog ändå säga att som man (jag) sår, får man (jag) skörda. Jag har väl lagt ut ett antal… lustiga bilder på Anna och nu kommer straffet med all säkerhet…

Blir du straffad idag också för nånting? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta! Och spela inte oskyldig nu!..


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg som visar resultaten av den gångna veckans fråga.


Det är faktiskt lite höst nu,
även om man har svårt att tro det. I skrivande stund visar min kökstermometer en utetemperatur närmare 36 grader på solsidan. På skuggsidan är det 22 grader. Och björkarnas löv har börjat bli gula och falla till marken…

Den gångna veckan undrade Tofflan vad du tycker om höstens antågande.

Så här fördelade sig de 28 inkomna svaren:

54 procent (15 personer) svarade: Det är ganska skönt. 

21 procent (sex personer) svarade: Nej fy för mörker, regn och rusk – som jag tycker att hösten är. 

18 procent (fem personer) svarade: Jättehärligt! Bästa årstiden, juh!

Sju procent (två personer) svarade: Other: 
har inget emot hösten, men ville ha liite mer sommar först
Blandade känslor, lite av alla alternativ.

Stort TACK till dig som klickade och skrev egna svarsalternativ. Jag hoppas att du kollar in den nya frågan här intill i högerspalten, under rubriken Tofflan undrar!


Livet är kort.

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »