Posted in Böcker, Personligt, tagged 90-åring, acceptera, amerikansk TV-serie, Anders de la Motte, andra världskriget, Anna Jansson, avsäga sig prinstiteln, Älvdalen, äktenskap, bakficka, Baltikum, barn, behändig, bilolycka, Blå koral, blivande hustru, bröllopsförberedelser, Carl Philip, död, Drottningen, dyslexi, Ett liv för lite, fångar, föds som kronprins, föräldrar, förälskelse, författare, förlora minnet, ficka, filmbolag, Folk av en främmande stam, gå under, gå vidare, gifta sig, gilla, Gotland, Högre än alla himlar, höstas, hot, informatörshanterare, Johan T Lindwall, juni, koncentrationsläger, konflikt, konsekvens, krigssjukhus, kriminell hierarki, Kristofer Ahlström, kungen, Kungliga slottet, lätt, litteratur, livet, Louise Boije af Gennäs, lovligt byte, lysande start, maj, manipulation, Månpocket, MemoRandum, mord, muta, nyfiken, pappa, parallella liv, patienter, pocketbok, polis, prins Carl Philip, psykisk sjukdom, rampljus, sammanförd, särskilt band, serie, singel, självförtroende, sköterskor, skjuten, skydda, Skymningens barfotabarn, Slottskyrkan, Sofia Hellqvist, sommarkollo, sorg, spökbrigad, Stockholm, Stockholmsanknytning, storasyster, stränga order, strid, svårigheter att få kompisar, Sverige, syskon, teatern, topphemlig, trilogi, Tsunami, tyska soldater, utreda, vantrivas, variation, vår, vuxenvärlden on 15 april 2015|
Ett litterärt inlägg i fickformat (pocket).
Pocketböcker är lätta och behändiga att ta med. Det är gissningsvis därför de kallas just pocket(fick)böcker. Och nog finns det alltid plats i min bakficka för en sån bok! Månpocket ger dessutom ut väldigt bra pocketböcker. Här kommer därför några av de böcker Månpocket släpper i maj och som jag är nyfiken på eller bara råkar gilla (jag kan konstatera att det är väldigt många böcker med Stockholmsanknytning och undrar om det inte finns lite mer variation..?):
Kristofer Ahlström: Ett liv för lite
Kristofer Ahlström fick en lysande start på sitt författarskap. Det här är hans andra bok och den handlar om syskonen David och Caroline i Stockholm. Syskonen har ett särskilt band mellan sig, men när David mer och mer tar sorgen till sig kan Caroline inte längre skydda honom. David glider in i psykisk sjukdom, medan Caroline börjar ett nytt liv och banden klipps. De lever parallella liv under många år, men så blir de sammanförda igen.
Så här skrev jag om boken i höstas!
Louise Boije af Gennäs: Folk av en främmande stam
Det har nu blivit 2007 i den sista delen av författarens trilogi om ett gäng vänner i Stockholm. Victor försöker hitta en vardag efter tsunamin och dess fruktansvärda konsekvenser, Pella och Stefan lappar ihop sitt äktenskap och Tessan och Philip närmar sig vuxenvärlden. Den evige singeln Jalle drabbas av den stora förälskelsen och Liv kämpar vidare med sina frågeställningar kring livet och teatern. Döden överskuggar fortfarande gänget, men alla inser att man måste gå vidare för att inte gå under. Livet stannar inte upp, inte ens när älskade ryckts ifrån en.
Jag har läst hela trilogin. Så här tycker jag om…
Högre än alla himlar
Blå koral
Folk av en främmande stam
Anna Jansson: Skymningens barfotabarn
Den 90-årige Heinz Meyer hittas skjuten i Ronehamn. Heinz Meyer var en av de tyska soldater som kom till Gotland efter andra världskriget, skadad i strider vid Baltikum. Vid samma tid kom 500 koncentrationslägerfångar till ön för att få vård på Lärbro krigssjukhus. Det var en spökbrigad av utmärglade, svårt psykiskt och fysiskt skadade fångar som placerades på samma sjukhus som de tyska soldaterna. Sköterskorna fick stränga order att inte tala med patienterna från koncentrationslägren och hade ingen aning om vad de hade varit med om. Maria Wern utreder mordet på Heinz Meyer, samtidigt som det pågår bröllopsförberedelser. Och vad händer på hennes barns sommarkollo?
Så här skrev jag om boken förra våren!
Johan T Lindwall: Carl Philip
Den 13 juni 2015 gifter sig prins Carl Philip och Sofia Hellqvist i Slottskyrkan på Kungliga slottet. Detta är den första boken någonsin om prins Carl Philip och den handlar om prinsens liv från födseln fram till idag.
Carl Philip föds som kronprins och framtida kung av Sverige. Men mindre än ett år senare blir han fråntagen rätten att ärva tronen, något som pappa kungen fortfarande har svårt att acceptera. Carl Philip själv är lättad över att det är storasyster Victoria som en dag blir drottning. Han är den i familjen som vantrivs mest i rampljuset och har dessutom fått kämpa med dyslexi och svårigheter att få kompisar.
Genom åren har Carl Philip haft flera konflikter med sina föräldrar, främst om blivande hustrun Sofia Hellqvist. Till sist hotar han att avsäga sig prinstiteln om de inte accepterar Sofia. Även kungen och drottningen inser att tjejen från Älvdalen hjälpt deras son att få ett självförtroende han alltid saknat.
Den här boken har jag inte läst, men jag är nyfiken på Carl Philip, så det kanske jag gör!
Anders de la Motte: MemoRandum
David Sarac är informatörshanterare vid Stockholmspolisen. Hans jobb är att rekrytera och sköta topphemliga källor. Manipulation, mutor och hot – så länge han levererar resultat ställer ingen några frågor. Men efter en bilolycka förlorar han minnet. Plötsligt är han lovligt byte för alla som vill åt hans hemligheter. För att skydda sig själv och sina källor måste han återupprätta kontakten med den försvunne infiltratören ”Janus”, som befinner sig högt upp i den kriminella hierarkin. Flera personer, på båda sidor om lagen, verkar vara beredda att gå över lik för att avslöja ”Janus” rätta identitet. Eller kanske för att skydda den?
MemoRandom är den första boken i en serie. Den är såld till över 20 länder och ett filmbolag ska producera en amerikansk TV-serie baserad böckerna.
Den här boken har jag inte heller läst. Jag har inte läst nåt av Anders de la Motte, så… det kanske är dags nu..?
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Familj, Personligt, tagged 2007, 2009, agera, berätta, blandning, Blå koral, ett lyckligt slut, födelsedagspresent, förklara varför, förlora allt av värde, Folk av en främmande stam, frukostbord, gång, ge bort, gräla, gråta, Högre än alla himlar, hundraprocentigt, hur de känner, inte imponerad, karaktärslösa typer, katharsis, köpas för pengar, klara livhanken, komma igen, läsa, låna, leva, litteratur, livet, Louise Boije af Gennäs, medelålders, nyår, nyckfull, orättvisa, pengar, plöja, rädda, rättvisa, segrare, servera, shoppa, skonas, smart, sniket, sommar, Stockholmsgäng, tjatigt, trilogi, uppgörelser, välbeställd kompisklubb, värld, vår on 16 februari 2015|
Ett inlägg om en bok.
Jag kör på i samma stil: köper böcker till andra och ger bort – för att sen låna dem (böckerna, alltså…) själv. Sniket, men smart, eller hur?! För snart ett år sen gav jag Fästmön Louise Boije af Gennäs bok Folk av en främmande stam i födelsedagspresent. Därmed är trilogin om det medelåldriga Stockholmsgänget avslutad nu. Dessutom läst av både Anna och mig.
Den tredje och sista delen om den rätt välbeställda kompisklubben börjar våren 2007 och avslutas kring nyår 2009/2010. Det finns inte mycket hos nån i gänget som jag kan identifiera mig med. De lever i en annan värld än jag, en värld där pengar liksom bara finns och inte är nåt man grälar om vid frukostbordet. Men det som är gemensamt för oss är livet. Livet, med sin egen nyckfulla blandning av bra och dåligt, rättvisor och orättvisor. Ingen skonas från det, allra minst Victor i den här trilogin. Victor Segraren som förlorar allt av värde som inte går att köpas för pengar, men som genom katharsis klarar livhanken och kommer igen. Frågan är om det blir som segrare även denna gång.
Naturligtvis händer det mycket mer i boken och framför allt i alla karaktärernas liv. När jag hade plöjt den första delen i boken var jag inte särskilt imponerad. Jag tyckte att författaren bara beskrev karaktärslösa typer. I somras läste jag andra delen – och grät mig igenom läsningen. Denna den tredje och avslutande delen ägnas till stor del åt uppgörelser. Alla, men framför allt Victor och Jalle, ska berätta precis exakt hur de känner och förklara precis på pricken varför de känner så och varför de agerar som de gör. Det blir lite… tjatigt. Det som räddar boken är att den faktiskt inte serverar ett hundraprocentigt lyckligt slut…
Toffelomdömet blir högt.
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Familj, HBTQ, Krämpor, Personligt, tagged allt kan gå itu, älskad, överklass, barn, bebis, Blå koral, Folk av en främmande stam, framfart, gå bort, gå bra för, gråta, Högre än alla himlar, höst, hej då, hinna, homofobi, i kras, ilska, inledning, julen 2012, julklapp, katastrof, känslor, kärlek, kompisgäng, kortare tidsrymd, litteratur, livet, Louise Boije af Gennäs, mina sorger, nedtonad, oerhört tagen, omedvetet, oundviklig, pappa, sängkant, shopping, skoningslös, slut, sommar, stoppa undan, svamla, svart, ta farväl, tegelsten, trilogi, uppleva, vind on 11 augusti 2014|
Ett inlägg om en bok.
För några minuter sen slog jag ihop en riktig tegelsten till bok. Det var den enda julklapp som jag hann köpa till Fästmön inför julen 2012. När jag köpte boken visste jag inte ens om jag skulle få vara med och uppleva den julen. Kanske var det därför jag blev så oerhört tagen när jag läste Louise Boije af Gennäs bok Blå koral, den andra delen av en planerad trilogi. Det var så många känslor som kom över mig och jag tror inte att jag har gråtit så mycket på länge. Märkligt var det, för den första delen, Högre än alla himlar, gav jag inte särskilt högt betyg…
Blå koral börjar sommaren 2004 och slutar 2006. Den omspänner alltså en kortare tidsrymd än den första delen i trilogin. Ändå känns den fylligare och tyngre. Tyvärr börjar den väldigt svamlande. Inledningen är fyra sidor lång och beskriver en vinds framfart. Sen kommer själva historien igång. Det är samma kompisgäng från överklassen sen sist: Victor och Sanna, Pella och Stefan, Liv och Jalle. Det går bra för de flesta av dem. Det går så bra att jag omedvetet tänker att allt ju faktiskt kan gå itu, i kras, när som helst. Det är när jag läser att en bebis är på gång som jag förstår att katastrofen kommer. Oundvikligen. Skoningslöst.
Jag grät över ”alla” mina sorger de senaste åren – och då ska du veta att allt inte har varit sorgligt och svart i mitt liv. Mycket av min sorg kommer från 2006 när min pappa oväntat gick bort. Då var jag tvungen att stoppa undan min sorg och mina tårar. Visst har dessa tu kommit fram vid enstaka tillfällen då och då. Men när jag läser om en älskad pappas slut med sitt barn vid sängkanten kan jag känna sån… nästan ilska att jag inte fick ta samma farväl av min pappa. Att jag inte hann säga hej då och att jag älskade min pappa till honom.
Ett litet HBTQ-tema finns i boken, men är inte så framträdande. Samtidigt är homofobin där också. Väldigt nedtonat, dock.
Det här är ingen litteratur i Nobelprisklass. Men den här boken grep mig på ett alldeles särskilt sätt. Därför får den högsta Toffelbetyg.
Den tredje och avslutande delen heter Folk av en främmande stam och ska komma ut i höst.
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Personligt, tagged Blå koral, dagens citat, ensam promenad, fönster, ingen ljusning, kännas, litteratur, Louise Boije af Gennäs, mörk, svart, tom, tyst on 07 augusti 2014|
6 Comments »
Ett citerande inlägg.
Såsom Jalle i Blå koral av Louise Boije af Gennäs känner kan det kännas ibland:
[…] han fortsatte sin ensamma promenad. Det var mörkt och tyst överallt och alla fönster såg svarta och tomma ut. Det fanns ingen ljusning alls, inte någonstans omkring honom. […]
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Diskutabelt, Familj, Personligt, Trams, Vänner, tagged Alexander Bard, Astrid Lindgren, award, öl, barnhem i södra Finland, Birgittta Blondie Andersson, Elsie Johansson, författare, fika, gymnasiet, humor, kaffe, kändissanningar, konditori, Lasse Stjernis Stjernkvist, Louise Boije af Gennäs, Mona Sahlin, mormor, pappas farfar, partisekreterare, räkmacka, skola, sossar, Stockholm, styvmoster, toakö on 12 maj 2011|
14 Comments »
För ett tag sen fick jag en award av min goa bloggkompis Kloppan. Just då hade jag inte möjlighet att göra mig förtjänt av awarden, men nu gör jag ett nytt försök!
Mina åtta kändissanningar med tema kort och lång:
- Jag har gått i gymnasiet samtidigt och på samma skola som Alexander Bard. Han hade INTE kortbyxor då.
- Jag har stått i samma toakö som Louise Boije af Gennäs. Hon är kort!
- Författaren Birgitta Blondie Andersson har bjudit mig på kaffe och räkmacka. Birgitta är… inte så lång… (Vill ses IGEN, Biba, SNART!)
- Jag har hängt med en öl vid samma bord som Mona Sahlin. Hon är kort!
- Det finns ett konditori i Stockholm och ett barnhem i södra Finland som bär samma efternamn som jag. Konditoriet har inget med mig och min släkt att göra mer än att jag älskar att fika där, men barnhemmet instiftades av min pappas farfar. För LÅNG tid sen.
- Min mormor (ja man får ta till släkten, hoppas jag?!) bodde granne med Astrid Lindgren som barn. Länge sen…
- Min Fästmös styvmoster är Elsie Johansson på väg att bli. Långsökt, jag erkänner…
- På gymnasiet umgicks jag mycket med sossarnas förre partisekreterare, Lasse Stjernis Stjernkvist. Ja, mycket länge sen…
Awarden, med tillhörande utmaning, skickar jag vidare till Fru Hatt, Jennypennysen, Jonas, Nurse Rached, Bokoholisten, Anna, Lumummagumman och Reb.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Personligt, tagged come back, Högre än alla himlar, litteratur, Louise Boije af Gennäs, nyårsafton, skriva, skrivövning, snäll, träna på personbeskrivningar, vacker titel on 25 april 2011|
10 Comments »
Högre än alla himlar… Det är en vacker titel på Louise Boije af Gennäs ”come-back”-bok från 2010. Men det är nästan det enda positiva jag kan säga om den. Tyvärr.
En vacker titel.
Boken börjar på nyårsafton. Det ska skiftas millennium och ett kompisgäng är samlat i en våning på Norr Mälarstrand. Det är människorna i detta gäng läsaren sen får följa under knappa fyra år. Fyra år under vilka det händer mycket i världen runt omkring.
Tanken är väl att det ska hända mycket med personerna i boken också. Men tyvärr blir det här en enda lång skrivövning där författaren ägnar sig åt att träna på personbeskrivningar. Och det är så synd! För Louise Boije af Gennäs KAN verkligen skriva, jag har sett många prov på det. Men dessa 526 sidor, som ska följas av ytterligare två delar, är verkligen inte nåt av det bästa jag har läst. Jag är snäll när jag ger boken två tofflor.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Epikuréiskt, Familj, Personligt, tagged balkong, frissan, glad påsk, godis, Högre än alla himlar, humor, litteratur, Louise Boije af Gennäs, mamma, mys, orange och lila penséer, påskfint, personporträtt, recension, slutomdöme, städning, toapapper, trasa, Vintervit on 21 april 2011|
4 Comments »
Ägnade eftermiddagen åt att hämta upp källarprylar och städa på mammas balle*. Tooorka, tooorka, tooorka möbler – men inte med det fina toapappret utan med trasa, vatten och diskmedel. Sooopa, sooop också. Och planteeera, planteeera. Det blev ORANGE penséer och lila dito i en kruka.
Eskorterade sen mamma ner till frissan för att säga glad påsk. Sen skyndade jag mig tillbaka för en stunds mys i min ensamhet på ballen. Läste (en lättläst sak på 500 sidor eller nåt, men den innehåller bara personporträtt… Recension med slutomdöme kommer när jag är färdig!) och åt Vintervit och somnade nästan i ett skuggigt, men varmt hörn av balkongen…
Påskfint #2 på mammas balle slutade med mys.
mammas balle = mammas balkong
Read Full Post »
Posted in Böcker, Diskutabelt, HBTQ, Personligt, Trams, TV, tagged accepterad, Babel, biografi, Bob Hansson, boktips, Daniel Sjölin, dödsskjutning, Eva Franckell, författare, frisk, Gävle, gift, handplockad, humor, Kejsaren av Portugallien, Kristian Lundberg, Lena Andersson, liksom-sjukan, litteratur, Liv Strömquist, Louise Boije af Gennäs, lycka, lysande talare, Maria och Jan Berglin, marknadsföra, media, mordutredning, Olof Palme, Peter Settman, pjäs, politik, politiker, politisk satir, portad, programledare, riksdagen, roman, Selma Lagerlöf, seriesatiriker, skriva, statsminister, stornäsor, Sveriges Television, trilogi, tvåbarnsmor, valår, Väninnan, Yarden on 02 september 2010|
Efter Daniel Sjölins som vanligt förnumstiga inledning ihöstens första Babel på SvT 2, blev det så äntligen dags för porträttet av Louise Boije af Gennäs – Sveriges mest utskällda författare. Hon har bland annat blivit portad i riksdagen och fått kritik för att hon är var öppen om sitt förhållande med en annan kvinna. På 1990-talet ”fräste” hon ur sig böcker, enligt programledaren. Men nu är det dags för både roman (en planerad trilogi) och pjäs. Skillnaden är att nu, tio år senare, är hon accepterad – gift med en man och tvåbarnsmor.
Tio år sen sist… Louise Boije af Gennäs har kommit ut med första delen i en trilogi.
Valår är det i år – och val och politiker var det också i kvällens Babel. Olof Palme lyfts fram, naturligtvis med anledningen av den nya biografin om honom. Ett intressant porträtt av en spännande man, lysande talare och som mycket ung handplockad som assistent till dåvarande statsministern… Och så dödsskjutningen 1986 och den därpå oändliga mordutredningen.
Därpå blev det satirdags. Då dyker tramsiga Peter Settman upp i studion tillsammans med serieskaparen Liv Strömquist. MEH!.. (Bara PS:s uppdykande i ett litteraturprogram är… satir… Men så var han ju egentligen enbart i studion för att marknadsföra en kommande TV-serie där han ska vara programledare.) De båda diskuterade politisk satir med programledaren och jag insåg att triangelns kvinna har samma sjukdom som jag: liksom-sjukan… Författaren Lena Andersson anslöt sedan och hon har skrivit satirer som inte nödvändigtvis är HUMORISTISKA satirer… Hängeru me? Det gör knappt jag…
Nästa reportage handlade om paret Maria och Jan Berglin, två mediaskygga seriesatiriker. Berglins stornäsor hittar alltid sina läsare! Mycket kommer från det Berglinska hemmet i Gävle.
Veckans boktips blev:
Louise Boije af Gennäs: Väninnan av Eva Franckell
Liv Strömquist: Yarden av Kristian Lundberg
Lena Andersson: Kejsaren av Portugallien av Selma Lagerlöf
Tyvärr skymtade Bob Hansson förbi mot slutet… Suck… Den här säsongen ska han tramsa kring lycka, men jag orkade inte lyssna hur. Nästa vecka besvaras frågan om man kan skriva sig frisk! Intressant…
Read Full Post »
Posted in Böcker, Personligt, Trams, TV, tagged Babel, favoritfåtölj, författare, humor, kanal, Lena Andersson, litteratur, Louise Boije af Gennäs, marknadsföring, media, nya böcker, Peter Settman, roman, serietecknare, tramsare, utgivning on 02 september 2010|
Å! Läste i TV-tidningen att det är säsongspremiär i afton på programmet jag älskar att hata, Babel! Eller nej, jag hatar det inte alls, tro inte det! Jag tycker att det är ett bra och seriöst program om litteratur, men ibland har jag vissa synpunkter på… tja, en del av det redaktionella, kan man säga. Babel lockar i vart fall många intressanta författare, även om jag gissar att det har att göra med utgivningen av nya böcker. Babel är ju då en lämplig kanal för marknadsföring.
Trots allt lyckas Babel få många intressanta författare till studion. Gissningsvis har det att göra med att många kommer ut med nya böcker och då är Babel en lämplig kanal för marknadsföring.
I vart fall är det Babel på SvT 2 klockan 20 i afton och då tänker jag förstås krypa upp i favoritfåtöljen! Bland gästerna märks Louise Boije af Gennäs, som efter en hel del års litterär tystnad har kommit ut med en ny roman. Vidare finns i studion också författaren Lena Andersson och så blir det reportage om serietecknare. Fast vad tramasaren Peter Settman har i Babel att göra det vete fåglarna – och det får vara dolt i dunkel tills i afton…
Read Full Post »
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 