Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘lösenskyddat inlägg’

Ett inlägg om min söndag.


 

Gula höstträd

Höstträd i Gamla Uppsala.

Igår var det en fantastisk höstdag, med sol, blå himmel och hög luft. Idag var det… lite mindre fantastiskt och en aning grått. Men… jag ville ändå på en av veckans två lediga dar passa på att skutta ut och kika på hösten och ta några bilder. Som tur var fick jag samtidigt en dejt med Fästmön. Målet var Gamla Uppsala, detta magiska ställe där en kan

  1. strosa i timmar och prata
    eller
  2. nicka pick när det är varmt
    eller
  3. fika.

Vi gjorde nr 1 och nr 3. Ja, massor av timmar strosade vi inte, men en, kanske. Lite planerade vi framåt, lite funderade vi över den kommande veckans övningar och prövningar. En familjemedlem är utsatt för en prövning, jag själv för en annan. Och så pratade vi om sånt som ska firas framöver och tänkbara scenarier kring framtiden. Ja, ursäkta om jag är kryptisk, men jag har goda skäl att vara det och nej, jag tänker inte skriva om det i nåt låst inlägg, för bland de nyfikna finns en och annan som inte är vänligt nyfiken. Därför får du titta på några av de bilder jag tog idag i stället:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Promenaden rundades av med en fika på Odinsborg. 
Vi var inte alls ensamma där, utan det var riktigt svårt att få bord. Jag behövde fylla på med snabb energi, för jag hade inte ätit sen äggröran och det rostade brödet i morse.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Trappa och grävarbeten i Gamla Uppsala

Dags att trappa upp inför den kommande arbetsveckan! (Bilden är från Gamla Uppsala där det grävs väldigt mycket…)

Mamma har fått sitt helgsamtal och jag skrapade fram 30 kronors vinst på vår Trisslott. Det börjar bli dags att koka potatis och värma lax. Och trappa upp inför en ny, härlig arbetsvecka! Jag är så glad och tacksam att jag har ett jobb att gå till – åtminstone ett tag till. Men jag blir väldigt irriterad på alla som klagar över sina fasta jobb. Gå på a-kassa och var arbetslös en stund så får du se hur kul – NOT! – det är! Gör nåt åt saken i stället – vare sig det handlar om att prata med chefen eller facket om den dåliga arbetsmiljön eller sök nytt jobb!

Nån söndagsångest var det länge sen jag hade. Jag njuter av Bron och sen går jag och lägger mig och kan knappt vänta tills det blir måndagsmorgon och jag får åka till jobbet igen.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om sömn och om vissa insikter.


 

Mörkläggningsgardiner

I mitt sovrum används mörkläggningsgardiner året runt.

Det är fredag idag. Jag sov extra gott i natt och i morse på grund av regnet. Det gör underverk för min sömn! Ljudet av regndroppar mot fönsterrutor och tak och mörkret som regnmoln för med sig gör mig trygg, jag vågar både somna och sova. Sommartid kan det annars vara lite si och så med sömnen, eftersom jag är ljuskänslig. Min pappa var likadan. I pappas sovrum var det persienner, gardiner och ett lakan för fönstret som gällde den ljusa årstiden. Han var kvällstrött och morgonpigg – och det är jag också.

Jag hörde nånstans att antalet sjukskrivningar ökar igen. Många sjukdomar är stressrelaterade och svårt att somna och sova är ett tydligt symtom på just stress. Det förvånar mig inte ett dugg, jag behöver bara se mig omkring. De som har jobb sliter ihjäl sig när de är på jobbet och sen jobbar de hemifrån på lediga dar men sover för lite om nätterna. Vi som inte har jobb går hemma och blir sjuka av den stressen och oron det innebär. Sen vill politikerna att alla ska ha möjlighet att jobba heltid. Det låter ju fint och bra, allra helst om man jobbar i låglöneyrken som i vården, där man behöver varje krona. Men kroppen pallar ju inte! Det är oerhört tungt och slitsamt att gå flera mil om dan och jonglera med xxx kilo människor. Nej, livet är inte rättvist.

Blött löv med droppar på marken

Jag är inte ensam och skulden är inte enbart min.

Idag har jag gjort nåt som går emot mina principer. Mer om detta kommer i ett lösenskyddat inlägg! Jag fick en plötslig insikt om att en viss skuld inte är min och att det är ett vedertaget sätt att skapa förändring där man inte ser till människors bästa utan till annat. Jag är inte ensam! Det får mig inte att må bättre, för jag har blivit svårt skuldbelagd av delar av min omgivning men mest av mig själv. Däremot ger det mig en förklaring som jag skulle kunna lära mig att leva med eftersom mina frågor i ärendet förblir obesvarade.

Fästmön ska hem till Himlen idag efter jobbet. Jag skjutsar, men tillbringar fredagskvällen i New Village och ansluter sen i morgon. Anna är långledig lördag till och med tisdag. Kanske gör vi nån utflykt med yngste bonussonen. Det fina sommarvädret ska ju komma nu och mina smalben är inte bara håriga, de är skrämmande blekfeta också. Nästa vecka ska jag försöka träffa vännen jag hela tiden lyckas försumma. Med fint väder och två hundflickor passar det kanske den vännen att promenera i Gamla Uppsala. Promenader är ju gratis. Kaffe kan jag perkolera hemma och ta med.

Gamla Uppsala högar

Här är gratis att gå.


Igår läste jag
om en nyutkommen bok som handlar om minnen från ett utflyktsmål strax utanför Uppsala. Jag har bett att få ett recce-ex och det har jag blivit lovad! Vidare har jag gjort ytterligare en boktabbe – jag har tagit emot en bok som redan fanns i mitt bibliotek här hemma. Därför kan du som läsare se fram emot ytterligare en utlottning av en pocketbok snart, även denna gång en deckare! Håll ett öga på en blogg nära dig!


Vad har DU för planer i helgen? Är du i Uppsala på lördag eftermiddag kanske Galenfestivalen kan vara nåt. Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta vad du har för dig!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om att hålla masken och om att drömma – det är gratis!


 

Afrikansk mask på Återbruket pris strax över 100 kr

Ibland får man försöka hålla masken. Just den här masken finns på Återbruket igår och kostade endast strax över 100 kronor.

Igår hade Fästmön ledig dag efter sin långa jobbarhelg. Vädret var kasst och ingen av oss var på solskenshumör heller. Jag funderade mycket på allt det jag skrev i gårdagens lösenskyddade inlägg. Det är svårt att göra nåt åt vissa saker. Ja, inte bara svårt, omöjligt.

Därför gällde det att få tankarna på bättre och mer positiva spår. Vi åkte till Jysk där Anna hade sett en puff som hon övervägde att köpa till sin nyligen inköpta bästefåtölj, den som kostade en hundring på Myrorna i Boländerna. Vi var ju en tur på diverse ärenden – privata såväl som tjänste – i fredags och det var då hon såg den. Tanken är att hon vill använda som fotpall, men förvaringsutrymme är heller aldrig fel. Och nu hade hon mer tur – det var reapris på puffen så den blev ännu billigare än den faktiskt redan var från början!

I fredags hade jag sett och provat världens bästa kontorsstol också på Jysk. Ja, den var världens bästa för mig och min dumma rygg. Tyvärr hade den inte världens bästa pris utan var verkligen svindyr – den kostade 2 500 2 499 kronor. Men å så bekväm den var och som sagt, rätt för min rygg. Titta bara så fin!

Kontorsstol

Världens bästa kontorsstol. Men svindyr…


Den här stolen 
skulle jag kunna skriva textmässiga underverk i. Men… är den svindyr, så är den och det är bara att slå den ur hågen. Priset var alldeles för högt. MEN IGEN… Naturligtvis hade ju även denna nedsatt pris igår…

Kontorsstol halva priset på Jysk

Världens bästa kontorsstol nedsatt till halva priset.


Ja, hade jag jobbat och uppburit lön 
skulle jag inte ha tvekat en sekund! Jag tillbringar så mycket tid med att skriva vid datorn att jag verkligen skulle utnyttja stolen mycket och bra. MEN IGENIGEN… Har man ingen inkomst så har man inte. Stolen fick stå kvar. Men lite grann finns den i mina drömmar, tillsammans med den där kattlampan jag såg på Chilli i fredags. Fina grejor, men tyvärr inte för mig. Det är bra träning för självet att inte falla för frestelser och handla på kredit. Drömmar, däremot, är ju gratis…

Läsande katt lampa

Jättefin – och svindyr den med! – läsande katt-lampa på Chilli.


Efter Jysk tog vi en kortare loppistur,
men jag såg ingen lämplig hylla att försöka baxa hem. I stället la jag mina pengar på en kasse mat, en roll on-deo för tio kronor och… jaa, en kaka med choklad och kokos. Den smakade som en dröm, men den var förstås inte helt gratis den heller…

Kaka med choklad o kokos

Kakan, med smak av choklad och kokos, var naturligtvis inte gratis. Men god!


Tack Vännen för samtalet i förmiddags!!!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en händelserik dag som jag känner mig nöjd med.


 

Gardinstrykning

Gardinstrykning idag igen.

Ryggalainen ÄR inte OK. Så snart jag har suttit en stund bråkar den med mig. Därför blev morgonens administration som den blev. Men vilken tur att nån ändå tyckte att jag administrerade bra, för jag blev raskt inbjuden på en träff på fredag med anledning av det jag författade i morse! DET känner jag mig rätt nöjd med, för det har jag åstadkommit på egen hand. Sen får somliga tycka att det är skryt, för mig är det ett konstaterande. En viss skillnad. Mer om detta kommer i ett lösenskyddat inlägg senare!

Så snart jag visade mig med putsmedel, trasa och skrapa lyste aprilsolen genom sovrumsfönstret. Till sist struntade jag i att man inte ska putsa fönster i solsken och putsade ändå. Det blev helt OK resultat, faktiskt. Mörkläggningsgardinerna och lite annat smått och gott tvättade jag tidigt. Detta förde med sig att jag nu på tidiga kvällen kunde stryka dem (och lite annat) och hänga upp. Det doftar ljuvligt rent och fräscht i sovrummet!

Men resten av dan då? Jo, att bära in sommardäcken i bilen krävde sin kvinna. Eftersom ryggen är som den är förlitade jag mig på armar och ben, det vill säga starka och böjda. Jag bar nära kroppen. Det gick bra.

Efter att ha tvättat händerna deklarerade jag. Det ser mycket lovande ut. Jag bestämde mig för att strunta i att försöka deklarera för resor till och från arbetet 2014, för det skulle troligen inte innebära nåt annat än en senare utbetalning av det överskjutande eftersom sånt tar tid att handlägga.

Gone girl

Jag började läsa en tjock bok igår kväll.

Jag hade tid för däckskiftning vinter till sommar klockan 14.45, men bestämde mig för att ta omvägen ner på stan för att ordna biljetter. Där var världens mest omständliga människor före mig. Samtidigt förstår jag somligas tårar, för i den här världen av byråkrati förutsätts att man inte bara har tekniska kunskaper, man ska ha modern teknisk utrustning också. Byråkraten var dock tålmodig och hjälpte fint. Men sanden i timglaset rann neråt och jag kunde knappt fokusera på min tjocka bok som jag hade med mig att läsa i samt som portfölj för underlag. När det blev min tur saknades ett organisationsnummer på inbjudningskortet. Byråkraten lovade att ombesörja saker och ting samt messa mig när allt var klart för mig att ringa. Nu är det kväll och jag har fortfarande inte fått nåt sms… Huuuuummmmmmm…

Till bilverkstan FLÖG jag efter att ha trasslat mig ut från stan som var en enda stor byggarbetsplats. Med andan i halsen anlände jag fem minuter före utsatt tid. Trodde jag. Det visade sig att jag hade tid först klockan 15.45… Vilken tur att jag hade min tjocka bok med mig, som sagt… Fast ärligt talat hade jag svårt att koncentrera mig. Trött var jag också. Så jag läste bara lite och twittrade om en chipsätande pojke med flera i stället – allt för att hålla mig vaken. Nåja, det är ju bättre att vara tidig till ett möte än försenad.

Clark Kent* glider nu omkring i sina sommartofflor. Vintertofflornas saga är all. Mönsterdjupet är inte tillräckligt för nån mer vinterkörning och dessutom har däcken fått torrsprickor. Sommardäcken, däremot, är i fint skick. Nu hoppas jag kunna skrapa ihop 4 x 800 kronor till servicen i november då jag också brukar skifta till vinterdäck. Det ska nog gå, jag har över ett halvår på mig.

I mitt spännande liv har det varit en synnerligen händelserik dag. Men hur har DIN dag varit? Skriv gärna några rader och berätta!


*Clark Kent = min lille bilman

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett tu-kvinna-hand-inlägg.


 

En man som heter OveGårdagen började som en helt vanlig tisdag, det vill säga inte nån favoritdag för min del. Men just som jag var ute en tur för att handla mat fick jag ett sms som gladde mig mycket. I slutet av förra året gav jag bort en bok i present till en kär gammal vän. Nu hade hon börjat läsa den – och både grät och skrattade under läsningen. DET är en riktigt bra bok, eller hur?! Vilken bok det handlar om? En man som heter Ove.

Jag hade flera ärenden inne i stan igår. Tog därför bussen in. Det gick bra, inte många passagerare ombord och bara en person som envisades med att skrika i sin mobiltelefon. H*n fick tre samtal under den tio minuter långa resan. Jag fick inget.

Mitt första ärende var att få håret trimmat. (Selfie kommer i lösenskyddat inlägg under eftermiddagen – jag är för ful för att visas upp offentligt.) M fick också glo lite i min rygga och hittade en bok som passade. Resten lämnade jag in hos Myrorna på Kungsängsgatan. Men däremellan stämde jag träff med Fästmön. Det gick inte så bra att ses utanför Åhléns, för Åhléns är sig inte likt numera. Vi möttes därför i en busskur på Stora torget. En kopp kaffe behövde arbeterskan (<== Anna) och jag (<== bokbäraren), så vi skuttade uppför trapporna till min vän greken på Kafferummet Storken. Där noterade jag till min förtjusning (?) att vi satt i likadana stolar som jag har en av, fast i annan färg, hemma!

Anna och jag behövde ha en stund utanför hemmet med bara oss själva. Och inte ens på Myrorna träffade vi nån vi kände. Vi såg bara ett och annat hiskeligt troll. Detta ville Myrorna ha 35 kronor för. Det fick stå kvar.

Troll 35 kr Myrorna

Det hiskeliga trollet för 35 kronor fick stå kvar på Myrorna.

 

Night work 20 kr Myrorna

Fynd!!!

Trots att jag har köpstopp på böcker kunde jag inte stå emot frestelsen. Men alltså, jag gjorde ett riktigt fynd och hittade Laurie R Kings bok Night work för bara 20 kronor. Jämför det med Bokus som vill ha 87 spänn för boken! Då gjorde jag ett fynd, ingen tvekan. Sen tror jag att det blir kanon att läsa en skönlitterär bok på engelska igen, det var ett tag sen.

På väg mot ett ärende som Anna hade stannade vi till på Cervera. Märkligt nog mötte vi en av före detta kollegorna som jag spände ögonen i i lördags utanför affären. Igår fnös jag bara, knyckte på nacken och svepte in i affären. Till skillnad från vissa andra vet jag när jag inte är önskvärd. Men självklart gjorde det ont inuti. Självklart! Tur att jag fick annat att tänka på inne i affären. Jisses, vem betalar till exempel 1 500 spänn för en stekpanna? Eller ens 169 spänn för en minimal Hello Kitty-dito? Falska kakor, häftiga prylar med ögonfransar och att orange rules såg vi också. Det förbättrade min attityd något.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Anna utförde ett ärende och även hon gjorde ett riktigt fynd. Jag är glad för hennes skull, för det var ett välbehövligt inköp som hon får berätta om själv om hon vill. Även jag skulle behöva fynda inom samma område, för jag hasar fram som en trashank numera. Men det skiter jag i – det var länge sen jag trodde att livet var en bal på slottet.

Under Annas andra ärende träffade jag en gammal flamsmaja från förr i tiden. Det är synd att vi har tappat kontakten, tycker jag numera. Ibland, i alla fall. Men var sak – och person! – har väl sin tid.

Vi gick till Soul Food där jag dränkte mina sorger i en öl och åt ett gudomligt gott och välgrillat kycklingspett. Sen pratade vi lite heart to heart om då och nu, om drömmar, förhoppningar och om annat som har gått i kras. Då är det gott att känna att kärleken inte går sönder utan står pall och finns kvar – trots att många har gjort sitt bästa för att sabba. Avundsjuka, kanske?

Heart

Heart to heart…


När vi kom ut hade solen gått ner. 
Marshimlen var full av små moln och gatlyktorna lyste. Bussen körde inte förbi oss vid hållplatsen utan vi åkte med till en författargata och fick sen en skön lite promenad hem. Kvällen avslutades med Veckans brott, läsning och selfieflams där vi inte behövde göra så mycket för att se ut som jag vet inte vad. Dessa bilder är dock strikt konfidentiella, så du får se på gårdagskvällens himmel i stället.

Marshimmel och gatlykta

Marshimmel och gatlykta.


Och du… Glöm inte bort att det är När livet vänder klockan 20 i kväll på SvT 2!!!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett grått inlägg.


 

Grå himmel

Grått…

Fy vilken trist dag att vakna till! Det är grått, grått, grått ute och vinden blåser svagt och gör säkert att plusgraden känns som minusgrader. Flera minusgrader. Det är Alla Hjärtans Dag och den borde kännas röd, varm och kärleksfull. Men livet är inte rättvist, som bekant.

Min intention var att sova lite längre. Det satte ryggen stopp för. OK, jag har inte mer ont än igår, men heller inte mindre ont. Jag gör mina övningar. Sent ska syndaren vakna. Jag borde ha gjort övningarna varje dag. Det är en till som har ont i ryggen i familjen. Det är värre, det, för då går det inte att hantera människor. Jag ska ta en tur och kolla läget, kanske behövs det handlas nåt. En blind leder en blind, du vet.

Citroner sv v

Till och med sura citroner kan vara gråa…

Den Sura Mannens företag, han som blev så störd över att jag skickade ett sms en lördag förmiddag efter klockan tio för ett tag sen, skickade ett uppdrag till mig per sms mellan halv två och två i natt. Dessutom var det ett uppdrag av arten jag särskilt har angett att jag inte vill ha. Jag tackade nej i morse. Jag funderar på att sluta. Det känns som om det orsakar problem snarare än ger mig nåt, ärligt talat. Min situation är trängd, jag sitter mellan två som klämmer mig: å ena sidan Myndigheten som kräver intyg för fem arbetade timmar på sex månader (Jag har efter varje uppdrag ärligt uppgett att jag utfört uppdrag mot betalning, jag har inte undanhållit något. Dessutom har jag skattat för de fem timmarnas inkomster.), å andra sidan en snudd på oförskämd arbetsgivare (det är inte första gången jag får höra att mina sms utanför kontorstid stör. Hört (!) talas om ljudlöst..? Det är för övrigt dåligt med uppdrag. Dåligt med uppdrag som känns seriösa. Och igen: vill man ha missnöjda arbetstagare är man otrevlig och inkonsekvent. Sur som en citron, en grå sådan.

En annan person, från en myndighet här i stan, en person som jag själv har varit lite sur på, ringde mig igår. En och en halv månad försent, men jag fick i alla fall en ursäkt. En del byråkrater är inte genombyråkratiska. Jag själv var inte det när jag arbetade som byråkrat. Det vinner man på i längden – det vill säga med enkla och humana medel få nöjda kunder. Jag avgav dessutom rapport till ”min” byråkrat och kände att jag skulle kunna få viss lättnad i uppdraget om jag behöver. Vidare blev jag lite lugnare efter att ha fått klart för mig – på ett ungefär – vad som händer om ett par, tre månader. I värsta fall. I värsta gråa scenariot. Om jag överlever så länge ska jag väl klara av det också.

Idag är det sista dagen i Vänliga veckan. Den började ju alltså i söndags och räcker i sju dagar. Jag har försökt vara lite vänlig och i början av veckan skrev jag om det här också. Den senare delen av veckans vänligheter från min sida har bestått av…

Men idag, på vänliga veckans sista dag, vill jag lyfta fram alla de människor som visar sån omtanke och som bryr sig. De människor som har läst och kommenterat gårdagens lösenskyddade inlägg. Det var länge sen jag fick sån respons. Ni är dessutom modiga, ska ni veta! TACK!

I eftermiddag åker jag ut till min kära för ❤ ligt fika. Utöver det är min helg blank. Jag ska läsa (jag har ju lite att bita i nu…) och jag ska naturligtvis se på Melodifestivalens andra deltävling från Malmö. Förra lördagen var det så fruktansvärt dåligt, så i kväll måste det väl bli bättre, eller? Denna gråa lördag till trots..?

Jag hoppas att du får en fin helg! Som vanligt gillar jag om du skriver några rader och berättar vad du gör eller ska göra!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om att göra det man vill innan man dör.


 

Inspirerad av vännen Jerry ville jag också skriva några ord om min bucketlist. Du vet, en sån där lista med saker man vill göra innan man sparkar till den där hinken och lämnar det jordiska. Tidigare har jag skrivit om min och Fästmöns 100-lista i ett lösenskyddat inlägg. Tanken var att det skulle bli nån sorts bucketlista. Fast vi kom bara till ett fåtal punkter… Vi har väl inte så stora önskningar… Här kommer sex av våra punkter:

  1. Äta ostron. Det är nåt jag skulle vilja göra även om jag tycker att det verkar rätt vidrigt. Men jag kan ju inte veta att det är vidrigt innan jag har provat, eller hur?
  2. Dansa med varandra. Vi brukar trams-dansa i armkrok här hemma och låtsas att vi har knätofsar på våra mysbyxor. Att dansa på riktigt vore kul!
  3. Venedig

    Venedig fotad av Oliver Bonjoch.

    Resa till Venedig. Tidigare gick min drömresa till Kairo, men efter alla oroligheter där har jag ändrat mig. Venedig låter romantiskt och bra och dit skulle jag vilja resa med Anna. Eller egentligen… jag skulle vilja resa utomlands nästan vart som helst med Anna – bara för att det är omöjligt i skrivande stund.

  4. Fira jul tillsammans. Det har vi aldrig gjort trots att åtta jular har passerat sen vi träffades.
  5. Bo tillsammans. Det är en dröm som kräver att vissa saker förändras först. Men bo tillsammans med Anna vill jag göra innan jag går hädan.
  6. Ha en hund. Och om vi bor tillsammans skulle vi kunna ha en hund tillsammans. Jag längtar jättemycket efter ett fyrfota sällskap, men även det är tyvärr omöjligt just nu.

Och nu vill jag förstås veta om DU har en bucketlist! Blogga gärna om det och länka hit till min blogg.


Här kan du läsa om Jerrys bucketlist!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »