Dagens jävlar anamma

Ett inlägg om dagens promenad.

Inte nåt skönt väder idag. Grått, blåsigt och kyligt. Men jag gick inte ut för att njuta av nån jäkla sol, jag gick ut för att ladda mitt jävlar anamma. Det där som vissa tror att jag har oooändligt av, medan andra tycker att jag klär mig i offerkofta. Nåja, jag är inte på den här jorden för att tilltala andra, mina uppgifter är annorlunda.

Grått…

Även en bitsk Toffla kan ha riktigt svarta dar. Det har varit ett par såna nu. Det räcker och blir över. Dags att vända och bli jävlar anammig i stället. (Det syns fortfarande inte utanpå hur jag gråter.)

Idag hade jag min första dejt med Runkeeper. Vännen Agneta hade varnat mig för den peppande tjejen som tilltalar en var femte minut. Därför hade jag tryckt i headsetet. Jag fick veta hur fort jag gick och hur långt jag gick. Inga maratonlopp, precis, men det blev tre kilometer. Efter två kilometer gjorde hål-foten (= foten jag trampade ner i ett hål på Kulturnatten och ramlade) ont, så jag fick sakta farten. Sen stannade jag åtta gånger för att fota och en gång för att slänga soppåsen. Typ 13 minuter per kilometer anser jag därför vara hyfsat för Vår Fallna Hjältinna (= Petite Moi).

En annan fallen hjälte.

Medan jag gick och funderade såg jag en tant med keps och gåstavar, en kvinna med hund och en en tjej med en dramaten. Var är alla gubbar/män/killaridag, tro?

Passerade det som kunde ha varit min egen taxiplats. Men jag skulle ju ALDRIG göra en sån förskräcklig isärskrivning!!!

Taxi plats… Förskräcklig isärskrivning!!!

Funderade på det där med ålder… När man söker jobb ska man tydligen vara mellan 30 och 35 och ha 25 års erfarenheter och kompetenser. Det går liksom inte ihop för mig…

Rönnbär kommer när året åldras går mot höst. Röda, vackra… Varför är det bara människor som anses fula och värdelösa när de åldras?

Det är som att människor som är lite äldre, men ännu inte pensionsmässiga *pekar med hela handen på mig själv*, både anses fula och värdelösa. I naturen är det tvärtom, tycker jag. Åldrandet är vackert! Som röda rönnbär, eller bara utblommade blommor…

Vackert och utblommat på bredden.

Å andra sidan…

Utblommat på höjden.

Får mig att undra om vad som är värdefullt här i livet och vilka människor som är värdefulla. Funderar vidare på när Den Rätta Arbetsgivaren ska se att det röda lönnlövet till och med är lite vackrare än de gröna. För de gröna är ju så många och vanliga…

Vem är vackrast i det här trädet?

Planerna för eftermiddagen har ändrats lite. Jag är bortbjuden på fika. Värdinnan hade tänkt baka, men messade nyss för att hon inser att det inte går att baka: ugnen är upptagen hela dan. Jag föreslog att vi skulle åka till ICA och sno nåt fikabröd. SJÄLVKLART skämtade jag! Här snos ingenting, här görs det rätt för sig!

Har du gjort nån rätt för dig idag???

Livet är kort.

Read Full Post »

En midsommardagspromenad

Inte så bra väder idag, så vi beslutade oss för att vara hemma. Men en tur till Tokerian fick det bli på eftermiddagen eftersom vi behövde både middagsmat och lördagsgodis. Mamma ringde precis innan vi skulle gå, så jag pratade en stund med henne innan vi klafsade iväg till soprummet. Där luktade det värre än värst, jag undrade om nån hade dött där inne för nån månad sen, eller så.

På Tokerian såg vi som vanligt en del som vi skrattade åt, men där var ganska sömnigt idag. Folk låg väl hemma och var bakis..? Roligast var det fina kortspelet som man fick om man köpte två burkar Lohmanders sås. Jag nappade förstås på erbjudandet, men när jag kom hem och kollade vad det var för frågor på korten skrattade både Fästmön och jag rått. Det är nämligen sportfrågor och man ska tävla mot varandra. Först till 15 poäng vinner. Anna och jag insåg att det kan bli eeevighetslånga spel om vi skulle spela…

Ett eeevighetsspel om Anna och jag skulle spela. Ingen av oss skulle nämligen nånsin komma upp i 15 poäng…

Vi slängde in varorna hemma och tog sen en promenad. Vi gick i det lilla skogspartiet på andra sidan gatan där kommunen nu börjat göra fint. Vid en av dammarna mötte oss entusiastiska, halvstora andungar – de trodde väl att vi skulle mata dem. Men se bullarna hade vi ju lämnat hemma! När fågelhjärnorna insåg det, vände de oss ryggen. Matvrak!

Entusiastiska andungar kom emot oss för att de trodde att vi hade bröd. 

Inte en käft såg vi i skogen heller – mer än mygg. (Det kliar överallt nu.) Jag fotade ett träd med tvinnade grenar.

Träd med tvinnade grenar.

Det lyste vackert av blommor här och var. Den här ängen var fantastiskt fin!

Fantastisk fin äng. 

Naturen var riktigt svenskt blågul på sina håll.

Svenskt blågult i naturen.

Naturligtvis fanns där andra färger på vår promenad också. Grönt var en dominerande sådan.

Grönt var helt klart en dominerande färg på vår promenad.

Trädens kronor växte lummiga och på sina håll kändes det som om stigen vi gick på hade ett tak – av träd och löv.

Träd som tak. 

Här och var fanns det bänkar och bord, alldeles nytillverkade. Vi hittade ett på stället jag kallar Grillplatsen. Hade det varit soligt och varmt skulle vi ha kunnat haft picknick med oss.

Perfekt för picknick.

När myggen blev för envisa stolpade vi ut ur skogen och in bland husen. Här fanns många vackra blommor. Jag fotade denna nyponros medan Anna berättade hur hon hade använt de hårda knopparna som örhängen när hon var barn.

En alldeles cerise nyponros.

Flädern blommade också, även om den inte är lika färggrann som nyponrosen är den vacker.

Flädern blommade. 

Nån hade satt upp frågor till en frågesport. Den här frågan var den enda jag kunde av dem vi passerade. Kan du???

Vad kan en hippolog?

Anna var som ovan nämnt ganska fantasifull som barn. Men när hon gjorde örhängen av nyponknoppar, lekte jag och mina kompisar korvkiosk (!) med vildvinet. Bladen var förstås bröd, skaften korvar och de små druvknopparna var… Bostongurka… Fast Anna kunde göra pipor också av lönnlöv!..

Anna gjorde en pipa och rökte på. 

På väg tillbaka passerade vi en iris som jag bara var tvungen att fota.

Iris.

Jag passade på att glo på de nya fönstren som har monterats i ett par tre av bostadsrättsföreningens hus. Man vippöppnar dem. Mest nyfiken var jag att se hur de nya köksfönstren såg ut eftersom jag inte har nåt vädringsfönster där. I stället för två stora rutor är fönstret delat i tre nu och samtliga delar – tror jag! – går att vippöppna.

Kaffesugna var vi när vi kom hem – och bullsugna. Påstå inte att du INTE blir sugen du också när du ser dessa Tokerians fantastiska kanelbullar…

Tokerians fantastiska kanelbullar och några citronmuffins. Gott!
Nu ska jag ta en liten surfrunda innan jag lagar till kvällens middag som blir tunna kycklingfiléer, potatisklyftor och hot béarnaisessås samt små gula tomater till. Till förrätt kan det bli en silltallrik med en knapp Östgöta sädes och till dessert serverar huset jordgubbar. Maten sköljs ner med öl alternativt ett kraftigt rödvin.

BTW, min förkylning verkar ha avstannat. Jag låter bara täppt i näsan, men har inte ont i halsen. Tror att ingefärskaramellerna och spriten dödade bacillerna på riktigt!!! Så vi fortsätter med lite alkohol idag också. Annars är vi mycket måttliga med det, ska du veta!

Read Full Post »

Så illa är det inte!

Nog lever jag fortfarande! Föregående inlägg ska inte tas på alltför stort allvar. Jag tror inte jag varken avlider av magsår eller tarvar Sjukstugan i Backens intensivvård för detsamma. Du vet, ont krut förgås inte så lätt… Jag använder bara bloggen för att gnälla över mina småkrämpor, så där som tanter och andra gör ibland.

Nej, jag gläds idag åt den gemenskap och det utbyte jag har av kollegor! Som novis på området stapplar jag fram, men får god ledsagning av kompetenta personer i varma kläder. Det är väl spenderad tid, mina morgonpromenader måndag till torsdag…

En bild från min soliga morgonpromenad.

                                                                                                                                                            Och även om jag darrar nervöst välkomnar jag L och J som läsare här på bloggen! Det var fint att ni delgav mig att ni läser mina enkla ord och långa och allt för många inlägg. Men kom ihåg att det går att kommentera – anonymt, det är bara bloggägaren (=jag) som vet den riktiga identiteten, om man vill det, öppet om man vill det.

Det var verkligen skitkallt i morse! Frosten låg långt in på förmiddagen som ett vitt täcke över gräsmattorna här. I morse kunde jag inte låta bli att kräla i förnan och fota ett frostigt, vackert lönnlöv. Bara för att…

Det var verkligen skitkallt i morse…

                                                                                                                                                          Förmiddagen har gått i ett rasande tempo, med möte, ett och annat webbpilleri samt en textbearbetning. Den senare planerar jag att färdigställa i eftermiddag. Jag jobbar med stängd dörr, men för att ingen ska få för sig att jag är ett Asocialt Element har jag skrivit några förhoppningsvis vänliga rader på dörren om att jag jobbar intensivt, men att det går bra att knacka på och att jag inte bits…

Read Full Post »

Höstfärger medan jag tänker

Medan jag tänker ut en smart och tilltalande och lockande och spännande rubrik till nyhetsbrevets huvudartikel kommer här några bilder på hösten. Säsongen går onekligen i brunt och gult…

Eklöven som fallit till marken har redan blivit bruna.

                                                                                                                                                                                                                                                Gott om svamp är det, trots att det har regnat så. Men den här är nog inte så god att äta…

Småtttingar i brunt. Men de smakar nog inte så gott.

                                                                                                                                                                                                                                                Vad är höstbilder utan lönnlöv? Trots att gult är fult är detta löv väldigt vackert, tycker jag.

Gult är inte alltid fult…

Read Full Post »

Bildgåta #9 Juni 2011

Självklart var det både höstlöv och lönnlöv som visades i bildgåta nummer åtta. Fröken Moa och UnderCover klurade ut det hela samtidigt och jag ser fram emot att få goffa i mig vinsten – en fet och kladdig chokladkaka! Bilden i sin helhet kan du se här!

Nu kör vi en nionde bildgåta! Och vinnaren får då ge mig… tusen smultron på ett strå, inspirerad som jag blev av Nurse Rached(s sons upptåg) .

Vem är det som transar här och i vilket sammanhang?

Små spiror men vem transar här?

Read Full Post »

Frisk luft och fina färger

Det är en vacker dag. Dagen är kall. Dagen är solig. Strålarna gick nästan att röra vid. Luften är hög och frisk. Färgerna är fantastiska. Jag tog en tur med mobilkameran. Den gör naturligtvis inte rättvisa åt naturen idag, men…

Så många färger! Och solens strålar är nästan möjliga röra vid…

                                                                                                                                                       Lönnlöv är bland det vackraste jag vet på hösten, även sen de fallit till marken.  

Även det fallna är vackert.

                                                                                                                                                          Några kliv över vägen, in bland det gula.

Gult så långt ögat kan se.

                                                                                                                                                          Solen nådde in mellan löven, ända in i skogen.

Solen nådde in.

                                                                                                                                                         En underlig figur på stigen. (Varning för fjortisbild – men Inna säger att såna är OK!)

En skogstoffla som har lite svårt att le idag.

                                                                                                                                                             Träden och grenarna trängde sig nästan på. Jag fick svårt att se skarpt och tydligt.

Svårt att se skarpt…

                                                                                                                                                          Vissa vrår i den här skogen är som gjorda för en Halloween-skräckis… Men det gäller att se skogen för alla träden. Eller att se träden, ett och ett…

Det gäller att se skogen. Eller träden.

                                                                                                                                                              På vägen ut såg jag denna fantastiska buske. Färgen är otrolig, kameran kan inte riktigt hitta den rätta, men jag har INTE Photoshopat denna mer än ändrat bildstorleken!

Fantastisk röd buske!

                                                                                                                                                               En tur in till Tokerian tog mig ur drömvärlden till verkligheten igen. Tyvärr. Jag köpte pålägg, mera kycklingfärs och kycklingkorv till nästa vecka, kvällsblaska med tillhörande TV-bilaga och svindyrt naturgodis. Bara för att i nästa stund få dåligt samvete över att jag köper sånt. Borde spara varje krona.

Read Full Post »

Andra halvan av Tacksägelsedagen

Förmiddagen gick ganska fort. Jag hann med att slå mamma en pling och diskutera en resa neråt landet. Troligen åker jag ner söndagen den 24 oktober och tillbaka hem torsdagen den 28 oktober. På så vis kan jag hjälpa mamma med en del praktiska saker där det krävs att det är vardag och samtidigt hinner jag hem till min klipptid på fredagsförmiddagen. Mamma verkade nöjd med det! Och så hinner jag ju upp till graven före Allhelgona för att göra fint. Pappas födelsedag missar jag däremot, men det kan inte hjälpas.

Anna slutade klockan 13 och jag var lycklig som en ONGE när hon kom ut genom jobbporten och jag kunde räcka henne mobilen som mina magiska fingrar fått igång. Men frågan är om vi inte i alla fall ska lämna in mobilen för service i morgon, den känns verkligen inte stabil…

Jag skulle ta en bild på alla färggranna lönnlöv som fallit till marken utanför Annas jobb, men de löv jag fångade med mobilkameran var rätt grådaskiga…

Inte alls de vackra färger mitt öga såg…

                                                                                                                                                            Vi mellanlandade hemma hos mig en stund för kaffe och macka innan vi tog en runda med pansarvagnen varuvagnen på Kvantum. Ute i Himlen i Förorten var det tämligen god ordning. Jag hittade till och med en chipspåse som inte var tom… Vi åt riktig fin söndagsmiddag idag – korv med bröd och räksallad. Mina korvar var av kalkonkött, så lite Thanksgiving var det ändå!

Som vanligt hade vi glömt ett par saker så vi stannade till vid ICA Solen innan vi landade på Morgonen. Första mottagningskommittén bestod av Maxi som är fullkomligt gaaalen i mig. När jag ropade:

Älskling!

till honom JAMADE han trånande. Men sen såg han att Anna var med och då snodde han åt sig lite gos från henne i stället. Ja se karlar kan man ju inte lita på! 😉

I fönstret stod Elias och vinkade. Pappa Jerry bjöd in oss eftersom vi för en gångs skull var tidiga. Fick samtidigt veta att det inte var vem som helst som bjöd mig att sitta ner vid köksbordet utan en riktig mediakändis! Den som köpte Pravdas Hemma-bilaga igår eller idag kunde nämligen läsa om Jerry där.

Jerry, numera inte bara känd från lokalpressen utan även från stormedia som Pravda!

                                                                                                                                                           Lite besviken var jag allt att ”gubben” inte kläckt ur sig detta INNAN vi besökte nån av dagens TVÅ ICA-affärer… 😉

Kvällen har nu snart nått fram till läggdags. Vi har suttit vid TV:n en stund med Elias och vid Annas gigantiska tekoppar med tjejerna. Anna har haft en personlig gymnastikuppvisning som jag tyvärr inte fick filma. Den utfördes i bland annat svarta långkalsonger, tajta och micket sexiga. Men jag förstod inte riktigt sambandet med Elias låtsasbajskorv som även den deltog i uppvisningen. Fast kul var det, uj uj uj…

Per sms har jag också diskuterat ett projekt med en mycket god vän. Vi planerar en telefonkonferens på onsdag för att diskutera saken närmare.

Jag har varit ganska seg i roten i kväll och näsan är både snorig och täppt. Hostan börjar bli rätt jobbig och tyvärr tog jag inte med nån hostmedicin, så jag kanske får sova på soffan i natt. Men ALLRA ALLRA VÄRST är nog en fruktansvärt irriterande liten blåsa på tungspetsen. Jag kan ju liksom inte låta bli att känna på den med tänderna typ HELA TIDEN…

Så vi får se, kära läsare, om jag överlever natten…

Read Full Post »