I andra hand del två

Ett inlägg med andrahandsvärde.

---

 

Idag företog vi oss del två på vår loppistur i Boländerna i Uppsala. Jag hade även ett ärende in till stan som sinkade oss en hel del. Fästmön följde med och väntade medan jag väntade… Eh ja… Effektiviteten är inte alltid så hög dit jag skulle. Bara det att fyra (4) personal stod i kundmottagningen och servade en (1) och samma person ger ju en viss vink om att det inte går undan… När alla papper var påskrivna och allt ordnat ringde jag ett samtal. I andra änden var det inte särskilt effektivt heller. I vart fall verkade inte vederbörande kunna läsa innantill. Det tycker jag är ett minimikrav när man jobbar på en myndighet.

Sen blev tillvaron roligare. Vi for till Erikshjälpen genom alla snåriga gatstumpar som plötsligt är avstängda i Boländerna. Jag körde faktiskt inte fel! Erikshjälpen är nog Uppsalas fräschaste secondhandställe just nu. Gissningsvis är det därför priserna ligger lite över alla andra. Några fynd gjorde jag inte här, jag hittade mest saker att skratta åt. Det verkade som om stället har fått in grejor från nån sorts ap-fetischist, till exempel. Vidare såg jag en något modernare variant av min spretande golvlampa. Foten till min lampa är i äkta marmor, så jag gissar att min skulle betinga ett högre pris.

På Eriks kafé intog vi kaffe och cheesecake och satt ner en stund innan vi for till nästa checkpoint.

Här är bilder på några grejor hos Erikshjälpen:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Återbruket ligger ungefär rakt över gamla E4:an från Erikshjälpen, så vi tog oss dit ganska snabbt. Inga gratis böcker eller halva priser idag, men överlag mycket bra priser. Tyvärr är det ingen vidare ordning bland porslin och husgeråd och böckerna. Det är synd, konstaterade Anna, eftersom man ju då kan missa en massa fina saker. Jag gjorde emellertid ett rejält fynd – en äppelskål i grönt glas i mellanstorlek för fem (5) kronor. Nu äger jag tre såna skålar i olika storlekar, varav den äldsta och minsta var en gåva från mamma en gång för länge sen.

Här är bilder på några grejor hos Återbruket:

Detta bildspel kräver JavaScript.

På vägen hem var det bilköer som hette duga. Jag trodde att jag såg en före detta chef och var på väg att preja h*n på grund av att h*n inte klarade säkert filbyte. Lite senare träffade jag personen i fråga på ICA Solen. H*n hade inte alls åkt på Österleden idag utan nya E4:an. Så det var ju tur att jag inte lät mr Hyde ta mitt sinne i besittning vid ratten…

Men att jag är blåst skriver många under på. Man kan faktiskt inte tro att jag har haft körkort i över 35 år. För när jag körde hem från Himlen, där jag lämpat av Anna och hennes grejor, hittade jag en knapp i bilen jag tryckte på. Plötsligt fungerade fönsterhissen som hade

pajat

efter trippen till Nora. Jag hade lyckats låsa fönstret med knappen och nu låste jag upp... Eh ja… Jag känner mig som Emils föräldrar första svängen de var hos doktorn med sonens huvud i soppskålen. Nu har jag ju liksom sparat 7 000 spänn! Det är vad ett nytt kretskort skulle ha kostat. Minst. Vad ska jag göra för alla dessa tusenlappar, månntro..?

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

I andra hand

Ett inlägg om en loppistur.

---

 

I eftermiddags blev det en tur bland några av stans loppisar och second handaffärer i Boländerna här i Uppsala. Första stopp på turen var Helping Hand – och idag handlade jag faktiskt! Den som känner mig kan räkna ut bakarslet att det naturligtvis var en bok som fick följa med hem. Jag hittade nämligen boken Pardans, som är skriven av min gamla (ursäkta, Birgitta!) universitetprofessor, numera emerita, i litteraturvetenskap, Birgitta Holm. Samtliga böcker kostar tio kronor – om annat ej anges. På Pardans angavs ej annat, så en guldpeng betalade jag för den. I övrigt såg jag en riktigt fin pjäs, en burk från Rörstrand, formgiven av Marianne Westman, tror jag. (Lite osäker, för den var inlåst.) Den var dock utanför min prisklass – på prislappen stod 750 kronor.

Här är några av de saker jag såg på Helping Hand idag:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Nästan vägg i vägg med Helping Hand i Boländerna ligger Myrornas butik. Där gjorde somliga en hel del fynd, medan andra nöjde sig med en pocketbok för tio kronor. Alla pocketböcker kostar nämligen just nu tio kronor här. Tyvärr hade inte inte alla i personalen tvättat sig ordentligt, vilket gjorde det stundtals outhärdligt att strosa runt och titta utan att få kräkreflexer. Pontus i kassan var dock ett trevligt och väldoftande undantag. Roligt var det att se några av bilderna vi såg på Fotografiska i söndags som inramade affischer. Uppenbarligen har somliga ställt ut flera gånger på museet – även samma bilder.

Här är några av de saker jag såg på Myrorna i Boländerna idag:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Dagens sista loppisstopp blev Röda Korsets Kupan. Där tappade jag nästan hakan av förvåning när en karl med armbåge hade ner ett glasföremål från en hylla. Inte en min rörde han, inte en ursäkt kom, inte en ansats att hjälpa personalen att sopa upp. I stället svepte han ut tillsammans med fru och barn, efter att det sistnämnda kört, i mitt tycke, en gång för mycket över glasskärvorna med sin trampbil. Hoppas det blev punka!

Jag såg en man i rött i en provhytt. Han var mer intresserad av tidningsklippen på väggarna än att prova kläder. Jag försökte fånga honom på bild, men det var som om han hade ögon i nacken. Just som jag skulle ta bilden rörde han sig och gick ut.

Förutom detta slog jag på stort här dagen till ära och inhandlade ett visitkortsetui i trä och en läserska i gips. Etuiet kostade bara tio kronor, figuren, som jag använder som bokstöd, betalade jag 35 kronor för.

Vi intog glass och kaffe medan Fästmön funderade över ett större köp – som sen inte blev av av kostnadsskäl. Ibland önskar jag att jag kunde…

Här är några prylar från Röda Korsets Kupan:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Nu blir det en kyld Ginger Joe på ballen* innan jag börjar tillagningen av en lite senare middag.

Men vad har DU haft för dig idag??? Skriv gärna några rader och berätta i en kommentar så blir jag glad!

*ballen = balkongen

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

De flesta olyckor sker i hemmet, jajamens…

Ett olycksaligt inlägg.

---

 

Jag är ett riktigt prakt-/klantarsle.

Egentligen började dagens förtretligheter vid dammsugningen. Det kunde ha blivit en riktig katastrof som kunde ha omfattat orden

fraktur och lårbenshals

Nu blev det mera

praktarsle alt. klantarsle

utan att gå in på närmare detaljer. Men det ligger onekligen en stor mängd sanning i att de flesta olyckor sker i hemmet.

Man ska definitivt inte vända baksidan åt snabeldraken* och gå baklänges. Då hugger den. Vilken tur att jag, förutom att jag är ett riktigt arsle enligt somliga, också är en apa! En vig apa. Jag lärde mig väl ett och annat när jag trampade i ett hål härom kulturnatten. Rullade ihop mig till en boll på asfalten och blev liggande som en padda. Mitt sällskap såg ut som en fågelholk, medan en vänlig dam sträckte mig handen för att hjälpa mig upp. Hon tyckte nog inte att jag borde ligga på gatan och skräpa.

Idag fanns varken fågelholkssällskap eller vänliga damer att tillgå. Jag fick kravla mig upp själv – och kunde konstatera att jag hade överlevt även denna gång (säkert till mångas förtret). Efter att ha skakat mig och kontrollerat alla lemmar fortsatte jag mitt arbete. Då sker nästa nästan-katastrof…

Jag dammsög lite under kökssoffan när det rasslade till på ett felaktigt sätt i snabeldraken. En kort stund trodde jag att den fnissade åt mig. Sen insåg jag att den var på väg att suga i sig gångjärnen till kistlocket kökssoffans lock. Därefter gick botten ur kistan soffan, varpå saker och ting (typ servetter, papperstallrikar, ljusstakar, ljus med mera) började rulla ut. Men värst av allt var att jag upptäckte att soffans sidor började glida ur sina träpluggar. Soffan höll på att braka – det hade räckt att jag hade andats på den…

Som tur är har jag hammarvana. Vidare är jag utrustad med det svenskar kallar

jävlar anamma

och finländare kallar

sisu.

Dagens enda blessyr.

Det behövs –  när man inte har tillgång till åtta armar, fyra fungerande axlar och tre friska ryggar. Jag kan meddela att det var skönt med en avsvalkande dusch efteråt. Strax efter klockan 13 satte jag mig försiktigt på sofflocket och mumsade i mig dagens frukost – tre små knäckemackor med ost. Här måste bantas! Annars lär väl soffjäääv%&¤ braka snart igen…

Summa summarum i blessyrväg blev ett skrapsår på höger underarm, ifall nån undrar. <== Se bild!

*snabeldraken = dammsugaren

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Antikrundan från Mariehamn, igen!

Ett antikt och åländskt inlägg.

---

 

Äntligen är det torsdag och Antikrundan! Min vana trogen hällde jag ner mig i  bästefåtöljen framför TV:n, höjde volymen, startade appen och började amatörvärdera. Som vanligt ville jag få fler poäng än sist, men frågan var om jag skulle lyckas.

Joakim fick värdera en lyxkoffert i Mariehamn. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats.)

I kväll var rundan tillbaka i Mariehamn på Åland. Sist visades fina grejor och den här gången var det inte sämre prylar alls.

De här sakerna tyckte jag var mest intressanta i kvällens program:

• Armbandet (värderat till 12 000 kronor)
• Ljusstakarna (värderade till 150 000 kronor)
• Mattan (värderad till 130 000 kronor)
• Louis Vuitton-kofferten (värderad till 40 000 kronor)
• Kortleken för barn (värderad till 2 000 kronor)

Hur det gick med mina värderingar och poängen? I kväll var det svårt att värdera alla fina saker, tycker jag. Jag fick några fullpoängare, men några prylar värderade jag helt fel, andra värderade jag så jag fick tio poäng. Antikkunnig den här veckan – fast med nöd och näppe, skulle jag vilja säga.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Gör mer sånt som gör dig glad! och Utlottning av loppisfynd

Ett glatt och utlottande inlägg.

---

 

Bilden är från Jysk.

För att livet ska kännas… roligare är det självklart att man ska göra sånt som gör en glad! Fästmön och jag for iväg på loppistur i Boländerna i Uppsala idag. Vi var på tre ställen: Helping Hand, Myrorna och Återbruket. Mitt egentliga syfte med trippen var att kolla om den rödbruna Billybokhyllan stod kvar på Återbruket. Det gjorde den INTE, så nu behöver jag inte fundera mer på den.

Jag behöver inte heller alltid köpa nåt på mina loppisturer. Det är roligt och berikande att bara titta. Ofta träffar jag bekantingar också. Det är förvånansvärt många ute på tur under dagtid. Idag, till exempel, morsade jag på och pratade med en bekanting från en affär i stan, en bekanting från området där jag bor, en favoritpolitiker från ett före detta arbetsliv och… – hör och häpna! – fru B! (Vi ses visst jämt nuförtiden…)

Men… en liten sak följde med mig hem från dagens tur. Och den tänker jag nu lotta ut! Allt du behöver göra är att svara på den här frågan:

Vem skrev boken Herkules Jonssons storverk: Herkules och de makalösa mellandagarna??? Boken som också gick som julkalender på TV 1969. Skriv ditt svar i en kommentar till det här inlägget! (Det är viktigt att du har angett en fungerande e-postadress för att kunna kommentera!)

En viss hjälp kan du få genom att titta på det här bildspelet från Helping Hand:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Prylar från Myrorna och Återbruket:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Slutligen begav vi oss till Stormarknaden där Anna skulle göra några ärenden på Panduro och TGR. Även jag hade ett ärende där – att fika numera instängd på Fågelsången. I övrigt flamsade vi runt som vanligt och HBTQ-skämtade och snuskskämtade. Jag har verkligen blivit smittad av den där STÅ UPP-komiken…

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Söndagspromenad bland julprydnader och somrigt

Ett tisdags-inlägg med en smula självironi.

---

 

Himlen är oskyldigt blå idag.

När himlen är oskyldigt blå kan inte ens en gammal Toffla häcka inomhus med gott samvete. Jag svischade ut (nåja…) och blev så förblindad av februarisolen först att jag missade att hälsa på en granne. Men jag insåg snart mitt misstag och vi växlade några ord innan vinden tog tag i oss och blåste oss i olika riktningar. En annan granne studsade förbi. Kanske var h*n också bländad av solen. Jag tänkte ropa efter grannen eftersom jag har fått höra att det är jag som inte hälsar. Men jag orkade inte. Varför bry sig om människor som är mindre än pingisbollar?

Jag tog i stället det långa benet före det korta och begav mig ut på promenad i kvarter som doftade söndagsstek och familjesammankomst. Mindes min egen familjs söndagar med morfar som middagsgäst mitt på dan. Då, på yngre stenåldern, var det svårt att komma upp till klockan 13 när morfar anlände. Idag hade jag vid 13-tiden varit vaken i sådär en fem, sex timmar.

Det är kyligt idag och vinden är nordlig. Även om himlen är blå och vädret vackert var jag tvungen att locka och pocka mig själv för att få mig runt i environgerna. Jag visste ju att ryggen skulle tacka mig sen, medan hälen snart började gnöla. Sometimes you just can’t win…

För att få fart på mig bestämde jag mig för att kolla hur det står till med undanplockningen av julprydnader hos folk. Här är resultatet. Men notera att tre saker är mina egna! Kan du gissa vilka???

Detta bildspel kräver JavaScript.

Nåja… Julen varar än till påska brukar ju somliga sjunga. Jag har förberett för påskfirande jämt. Det är faktiskt rätt praktiskt – även om Somliga skulle vilja… rätta till genom att plocka bort dessa som jag har framme året om:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Och nu vill jag ju förstås veta hur DU har det med julprydnader och påskkärringar… Skriv några rader och berätta så jag förhoppningsvis får känna mig lite mindre kufisk…

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Nog för idag

Ett inlägg om att det får räcka.

---

 

Jag sparar min gran till i morgon. Granen på gården får stå kvar – den rotade sig för några år sen, redan.

Nu är det nog för idag. Det får räcka. Julavmöblingen har skridit framåt och två maskiner tvätt är avklarade. Utanför har det snöat sen mitt på dan. Det ser riktigt juligt ut. Därför lämnar jag kvar elektriska stakar och stjärnor och min äkta julgran. Men bara till i morgon. Tror jag.

 

Mina vänners hem är tillsett och djuren är matade. Jag har telefonerat med en annan god vän än den jag pratade med igår, tillika en före detta arbetskamrat, med betoning på det senare. Det är gott att ha vänner. Att inte vara ensam. Kretsen av vänner som man har i verkliga livet behöver inte vara enorm. Det är nog med några få, riktigt goda. Tack för att ni finns!

 

 

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

En ledig trettondag: Shoppingtur

Ett synnerligen ironiskt inlägg. Men vi hade kul, tro inget annat!

En av julklapparna från mamma var pengar. Jag behöver en morgonrock. Vill välja själv. Det ska vara en i frotté, särskild frotté. Och inget tramsigt jädra mönster. Så se vilken fin morgonrock jag köpte idag:

Eh ja… MorgonrockAR, alltså…

Ja alltså, shopping på Stormarknaden är inte min grej, kläder lika lite, så… Det blev tre Adler-Olsen-böcker till mig och en Börjlind till Fästmön (köp fyra, betala för tre).

På en affär drabbades jag DIOWEKT* av en turkoschock. Anna njöt och plockade bland prylar i den gräsliga NYANSEN.

Exempel på varor som aldrig skulle få följa med mig hem på grund av nyansen.

Nä, själv hade jag bara ögon för Anna – as always. (Även om hon tror att Leila och Malena är mina favvobrudar just nu.)

Jag har bara ögon för Anna.

I en affär hade de inte tänkt riktigt när de skyltade, tyckte jag. Eller också hade de det, funderade jag vidare och fnissade inombords.

Nån som vill köpa en bak eller två?

Men här fanns en del snigga saker, faktiskt. Jag fastnade för dessa läckra ljusstakar som bär samma namn som Wordfeud-mästaren på Morgonen, det vill säga Cobran. Fast mästaren stavar med K, affären med C.

Urläckra stakar med namnet Cobra.

Sen behövde vi fika. Då hade vi varit inne i fyra affärer och var redan trötta. Det tarvades riktig go-fika på Fågelsången, som har filial på Stormarknaden.

Anna och bullen. De två med afrofrisyr i bakgrunden lyckades inte hålla sig undan när jag fotade.

Både bulle och kaka blev det. Och havrekakan var i mastigaste laget, tyckte till och med jag…

Havrekakan var i mastigaste laget.

Som vanligt när vi är ute tillsammans blir vi elaka och ondsinta. Men det tänker jag inte berätta mer om här, för då blir folk så arga, så arga.

Onda flickor – såna blir vi ibland.

I stället kan jag berätta att jag hälsade på TVÅ (2) personer som jag känner, E från Förorten och Mr Moneyman. Märkligt, jag brukar aldrig känna nån…

Vi strosade sen in i ett par affärer till innan vi skuttade in på ICA Kvantum för att köpa nåt till middag. Vi ska äta nåt med räkor, kan jag avslöja.

Och nu, hemma igen, är jag botad från eventuell shoppinglusta för ett par månader framöver. Thank God!

* DIOWEKT = östgötska för direkt

Livet är kort.

Read Full Post »

Julklapp och lunchklapp

Idag fick jag en julklapp! Egentligen skulle jag ju ha fått den förra året, men då var jag ju sjuk. Och dessutom, ytterligare egentligen, var julklappen inte bara en utan tre! Tre i en. Snurrigt? Vänta ska du få se!

God jul fast i januari??? Så kan det bli om man är sjuk!

Det var prefekten på institution 2 som ropade in mig på rummet framåt förmiddagen när han anlände.

Du har ju inte fått nån julklapp, enligt mina anteckningar!

sa han.

Och det var ju sant. Så jag fick ta emot ett ganska tungt grått paket. Eftersom jag skulle ha ett litet jobbmöte på rummet fick paketet ligga till sig nån halvtimma innan jag slet upp det.

Det första jag såg var en svart, smal ask på vilken det var tejpat en chokladask.

Svart ask med påtejpad choklad.

Den svarta asken slet jag förstås upp och då hittade jag följande information:

Handstöpta ljus!

Under informationen om handstöpta ljus hittade jag sen inte bara fyra dito utan också en lite rolig, vit stake. Fin och användbar julklapp, för det blir ju jul i år igen, sen! Tack, institution 2!

En rolig stake och fyra handstöpta ljus.

Klockan drog sig mot lunch, men jag hann med ett samtal till hjärtegoa L på fakulteten innan jag traskade ut för att möta Rippe. Jag var lite osäker på om jag skulle orka gå till Thaistället, men det gick hur bra som helst! Man märker inte att det är långt att gå när man pratar med nån. Det var jättekul att träffa Rippe, vi ses alltför sällan trots att vi jobbar nästgårds gentemot varandra. Idag blev jag bjuden på lunch, men nästa gång är det min tur att pynta. En liten lunchklapp, kan man säga att det blev! I morgon lunchar jag med Johan, men innan dess hänger jag med till Himlen i kväll.

Livet är kort.

Read Full Post »

Svart fot, rött öga samt en spontandiss respektive -hiss

In i duschen for jag och lögade mig till kropp och hår. Inte är jag plattfot heller, noterade jag, fast några skulle säkert säga att jag är svartfot. Det korrekta i det här fallet är blötfot. Kul bild blev det i vart fall!

Bevisligen är jag inte plattfot.

                                                                                                                                                          Så blev det sen frukost och påklädning och iväg for jag. Bara det att ena ögat plötsligt började tjafsa. Båda ögonen har kliat infernaliskt under dan och jag misstänker starkt porslinsblomman i vardagsrummet som jag fick greja ganska mycket med i samband med fönsterputsningen. Nu är det vänsterögat som är värst och det har sett ut som om linsen är på väg ut. Ögonvitan är alldeles röd och läskig. Kanske kan ta anställning som monster? Så jag BORDE nog plocka ur linsen och försöka treva mig fram i brillor resten av dan. Problemet är bara att jag är så vaaansinnigt fåfäng att jag tror att jag ser bättre UT utan glasögon men med linser. Och så handlar det om att jag SER bättre ut med linser än med brillor eftersom brillorna inte är tillräckligt starka… Men brillorna är i och för sig skitsnigga och kostade två månadsavgifter (hyror, kallas det för den som inte bor i bostadsrätt) den gången för snart tre år sen när jag köpte dem.

Snigga och svindyra brillor som tyvärr är alltför svaga i styrkan idag.

                                                                                                                                                      Eftersom linsen krånglade tog jag för säkerhets skull med mig brillorna ut på min utflykt. Och nu kommer lite gnäll. Jag åkte bland annat till Fullerö handel, en affär som ligger mellan mitt hem och Förorten för jag skulle inhandla en klapp. Jag hittade nåt liknande det jag skulle ha och valde att chansa på att köpa det. Tänkte att de nog har öppet köp så här i juletider. Men se där bedrog jag mig! Det affären kunde göra var att förlänga bytesrätten till den 30 december. Jag hade god lust att stega ut därifrån, men beslutade mig till sist för att chansa. Vem vet, klappen kanske uppskattas? Om inte, så finns det kanske annat i affären som är intressant. Personligen börjar jag emellertid tröttna på affären. Nu har man gjort mig missnöjd där tre gånger:

1. Jag fick i julklapp för några år sen ett totalt värdelöst kokboksställ i smide. Det gick inte att ställa in vinklingen på själva bokhållaren (muttern bara glider), den vippar. Och eftersom det inte fanns nåt kvitto gick den inte att byta.
2. Jag köpte en jättefin ljusstake i glas till mamma i födelsedagspresent för ett par år sen. Det var bara det att själva ljushållaren kraschade när mamma försökte sätta i ett ljus. Denna stake gick att byta, men först bemöttes med stor misstänksamhet i affären. Fast när expediten själv provade att sätta i ljus i liknande stakar hände samma sak – ljushållaren kraschade. Hela upplagan fick returneras – och mamma fick välja en annan ljusstake (som för resten också har gått sönder).
3. Och så detta idag. Jag köpte en julklapp, men affären har inte öppet köp mer än i fem dar. ALLA ANDRA affärer (ja, jag kan räkna upp fler än tio) jag har handlat julklappar på hittills förlänger sina öppet-köp-dagar i julklappstider till efter trettonhelgen.



Nej, Fullerö handel, det lär dröja innan jag handlar hos er igen. Tyvärr.

Ett företag som däremot är värd en rejäl hissning är Blogvertiser. Idag kom årets första julkort därifrån och man tackade för gott samarbete under året. I kuvertet låg dessutom en triss-lott och en tia-lott! Enkelt men Å, SÅ TREVLIGT av denna arbetsgivare!!! Man känner sig verkligen UPPSKATTAD! Så du som bloggar och har lust att kanske tjäna en spänn ibland på nåt inlägg, hoppa in till Blogvertiser och kolla läget. Superduper-arbetsgivare! Jag har för övrigt mobilterroriserat en av delägarna de senaste veckorna eftersom a-kassan har blankettsjukan. Inte en suck eller ett enda gnäll har jag hört (kanske när vi lagt på?).

Även mamma gladde mig med ett otroligt gulligt brev och en triss-lott idag. Jag blev så rörd och ringde förstås upp henne. Det är gott att ha en familj som bryr sig om!

Nu ska jag ta och skrapa fram lite vinstpengar, tror jag! 😛

Read Full Post »