Det blev vinter i kväll

Ljusboll, julgran och ett snötäcke. Det blev vinter i kväll i New Village.

Vinter i New Village.

Read Full Post »

Julmat och adventsmorgon

Vi traskade iväg till busshållplatsen (!) – jaa, Tofflan åkte buss igår, men det var en traumatisk upplevelse! – i blåsten. Det var bara ett par grader varmt, så jag väntade nästan snö.

Men inne på Scandic Uppsala Nord var det varmt och gemytligt – även om de som arbetade där inte riktigt förstod varandra. Det resulterade i att två av deras gäster blev stående på en obestämd plats i matsalen för att invänta anvisning till bord 500. Ja, det hette så, vårt bord. I garderoben jobbade en kille som då och då plötsligt försvann utan att sätta en lapp på dörren. Dessutom tog han med sig mat in i garderoben. Inte så fräscht bland kläderna… Avgiften var 20 pix per skalle och det var i dyraste laget! Det tyckte tydligen trion damer som satt vid bordet bredvid, för de släpade in sina vinterjackor i matsalen. Inte så fräscht det heller, kan jag tycka…

Vi beställde var sin Mariestads julbrygd till maten samt var sin snaps. Ölen fick vi dricka ur vinglas vilket var ett stort minus. Spritsorterna rabblades av en man som inte riktigt kunde uttala dem. Östgötas sädes fanns tyvärr inte bland sorterna, så Fästmön tog en Hallands fläder, jag en Aalborg. Stora och rätt OK. Sen började frosseriet. Jag tog genast två tallrikar – en med laxgrejor och en med sill och potatis.

Lax och ägghalvor till vänster, knäckemacka med brännvinsost i mitten och sill och potatis till höger. Ovan i bild, snaps och öl.

                                                                                                                                                             Anna glittrade ikapp med snapsarna. Hon var så söt i sin paljettbeströdda top och med flärpar i håret (som inte riktigt syns på bilden).

Söt i paljetter och flärpar i håret.

                                                                                                                                                              När man dricker äter sill blir man ofta törstig på mer. En Mariestad blev två, för min del. Anna förmådde inte en till och dessutom skulle hon ju jobba idag igen.

En öl blir lätt två när man dricker äter sill…

                                                                                                                                                  Eftersom jag inte äter så mycket kött mer än kalkon och kyckling, hade bordet med varmrätter inte så mycket att erbjuda mig. Jag provade Jansson, som var ganska smaklös och kalkon med cumberlandsauce. Köttet smakade gris, så jag fick lämna det efter endast en tugga.

Jansson var smaklös och kalkonen smakade gris.

                                                                                                                                                             Vi hann förstås titta och lyssna på folk, sånt är ett gratisnöje vi ägnar oss åt de gånger vi vistas utanför hemmets vägger. Bland annat skrattade vi åt en man som skrattade hela tiden och hade utstående öron. Han var bäst för han pratade östgötska och skrämde ett litet barn flera gånger så att mamman, i skitfula byxor som gick upp till halsen, fick gå iväg med den gallskrikande ungen. Vidare noterade vi att vi inte på långt när var tjockast i lokalen. Vi observerade en man med en mage som var så stor att ingen av oss sett nåt liknande tidigare.

Avslutningsvis plockade vi lite snask från gottebordet. En del var för segt för att tuggas, knäcken hade kokat förlänge, Browniesbitarna var torra och cheesecaken var divine. Anna lekte och kladdade förstås med maten som vanligt och det blev riktigt problematiskt eftersom en nitisk avplockare hade tagit hennes servett. Fast frågan är ju om det är choklad på tummen eller om Anna har lekt Bil 2:an…

Choklad eller har Anna lekt Bil 2:an?

                                                                                                                                                            Två stinna magar rullade ut från Scandic till busshållplatsen. Men först skrattade vi åt en man med pilsnerbottnar och tjutande hörapparat. Han såg för rolig ut! Det gjorde vi också, vi fick knappt igen våra jackor. Busshelvetet tog oss några hållplatser och sen traskade vi en kvart i blåsten innan vi var hemma cirka 20.40. Lagom i tid för att bänka oss och glo på Downton Abbey, som de tanter vi är.

I natt har jag sovit riktigt illa. Har legat och vänt och vridit på mig och ältat all oro i hela världen som är min. När Anna kom och väckte mig vid halv sju var jag redan vaken. Jag spottade ut bettskenan, slängde på mig kläderna och så gick vi ut i den ljumma morgonen (tio grader igen) och regnet föll. Jag skjutsade Anna till jobbet och när jag kom hem var det helt uteslutet att jag skulle gå och lägga mig igen och försöka somna om. Nej, jag hängde upp ljusbollen och satte stakar och stjärnor i fönstren och sen sket jag ett rejält lass där emellan. Nu lyser det i alla mina fönster. Det är som om jag ändå önskade att det varma ljuset ska sprida sig till inuti mig. Men det gör det inte. Jag sitter här kall och tom och tyst och vill bara gråta. Idag är emellertid tårarna slut.

När Anna har slutat jobba ska vi ge oss ut på shoppingtur för att inhandla födelsedagspresent och julklappar. Hur var det nu jag skrev häromdan..? The show must go on…

Och så avslutningsvis lite betyg på Scandic Uppsala Nords julbord:

Laxbordet och sillbordet får högsta betyg!

Varmrätterna och köttbordet får lågt betyg för det fanns mest gris att välja mellan.

Gottebordet borde ha fått lågt betyg för att knäcken var överkokt och kakorna torra, men cheesecaken var divine, så medelbetyg!

Servicen var lite strulig i början, men servitören var mycket uppmärksam och fick rejält med dricks. Nästan toppbetyg, men inte riktigt! Vinglas till öl drar ner betyget också.

Till sist, tack till Bloggtävlingen.se för vouchern jag vann som betalade maten och lite av drycken!

Read Full Post »

Bland stakar och annan julskit

Nej, jag ser inte fram emot julen. Men jag har ansträngt mig och plockat in stakar och en stjärna och en ljusboll som ska sättas upp till första advent i morgon. Allting funkar. Två stakar för levande ljus har jag och den ena har fått terracottafärgade ljus, för vita orkar jag inte gå och köpa.

I morgon är det dags! Men den här staken har terracottafärgade ljus i år.

                                                                                                                                                                  Jag vill inte alls fira jul i år. Fira… Vad finns det att fira? Att jag hamnar i ovisshet och i en osäker och isolerad tillvaro efter nyår igen? Det här helevetet tar aldrig slut. Förra året köpte jag en flaska champagne till Fästmön och mig att dela på nyårsafton. Det fanns inget att fira då heller, så flaskan ligger kvar i kylen. Den kan jag kanske kränga dyrt sen när den blivit en riktigt exklusiv årgångsskumpa. För inte har jag lust att fira att jag från den1 januari inte har nån som helst inkomst – ingen lön, ingen a-kassa, inget aktivitetsstöd. Ja du ser ju själv vartåt det barkar.

Skål tamej fan, Jacob! Snart ses vi!

                                                                                                                                                               Men jag förväntas fira jul. Jag biter ihop medan jag trycker ner stearinljusen adventsstakarna. Jag låtsas att jag tycker det är spännande och roligt att skena i affärer efter julklappar. Jag har ingen lust. Ändå ringer jag mamma och frågade vad hon önskar sig och hon frågade mig. Och det blir det gamla vanliga, böcker, choklad och en kalender, typ. När det enda jag önskar mig är ett jobb och med det ett värdigt liv.

Nej du, utan ljusning på fronten – adventsstakar, bollar och stjärnor till trots – planerar jag slutet. Jag är ju en planerare av rang, glöm inte det! Nu tänker jag inte berätta vad exakt jag planerar, men en del personer torde darra på manschetterna och planera ett liv i exil.

Tro mig, jag hade annars tänkt att ha en stor fest för alla som har hållit tummarna ett otal gånger. En stor fest i samband med födelsedagen i vår, den som börjar med 5 och slutar med 0. Kära vänner, tyvärr blir det inget sånt. Det blir ridå. Med ett sjuhelvetes brak, jag lovar! Och jag vet att du kommer att skratta, för Tofflan är trots allt en elak, men rätt rolig f*n!..

I kväll ska jag emellertid inte totaldissa julen utan gå och käka julbord med Anna. Gratis. Tack för det, Bloggtävlingen.se!

Read Full Post »

Paus

För tillfället tar jag en liten paus. Ja, jag har haft fullt upp sen tidiga morgonen. Mamma skulle väckas tidigt – och det var tur, för taxin från Riksfärdtjänsten var här före utsatt klockslag.

Vädret var uruselt igår – se bilden – men idag har det börjat snöa lite här först nu.

Snöig gårdag från ett av köksfönstren.

                                                                                                                                                       Jag börjar bli lite orolig nu, för mamma borde vara hemma vid det här laget. Hon lovade att ringa när hon kom hem. Det borde hon ha gjort för en timma sen.

Sist mamma var här över alla vinterns storhelger, för två år sen, briserade bomben fem dar efter att hon hade rest hem. Visserligen hade jag varit mentalt förvarnad av ungefär sex månaders iskyla innan, men man tror inte att sånt ska hända en själv – sånt som hände mig.  Jag gissar att jag går och tänker och undrar vad det är för elände som ska drabba  mig nästa vecka. Det mal och det gör ont och jag är mycket orolig inuti.

För att dämpa oron har jag ägnat mig åt att fixa bort julen och att städa och tvätta. Jag är verkligen inte färdig än på långa vägar, men mycket är gjort. Gröngölingen* är strippad och kastad och de mesta barren uppsugna. Sen har jag dammat och bytt ut alla röda dukar mot icke säsongsbetonade. Julpryttlarna är nerpackade i två kartonger, bara stakarna från fönstren, ljusbollen och stjärnan på fot ligger kvar på sängen. Jag vill inte gå ut i förrådet ifall mamma ringer. Två maskiner är tvättade och hängda, en tredje är på gång. Så nu är det väl egentligen bara dammsugning och skurning av toa- och duschrummet samt badrummet kvar.

Pratade en kortis med Fästmön när mamma hade åkt. Hon var arg på en dum schampoflaska som inte ville bli hittad från under badkaret. Och matt. För det är otroligt ansträngande att kräla omkring på ett badrumsgolv och försöka få fram nåt som har klämt in sig under badkaret.

Själv har jag haft ont i magen och mått illa hela dan, men så länge jag håller igång tänker jag inte så mycket på det. Därför är det väl alldeles strax slut på den här lilla pausen för att i stället brottas med snabeldraken**.

Nu när jag inte har nån gröngöling att glo på längre får mina ögon i stället njuta av den fina snögubben tjejerna bredvid har gjort. Den är riktigt fin, men jag kom inte tillräckligt nära med mobilkameran tidigare idag.

Fin snögubbe till vänster i bild, gårdens megagröngöling till höger.

                                                                                                                                              *gröngöling = gran
**snabeldraken = dammsugaren

Read Full Post »

Adventsstök och annat stök

Första advent idag. I natt satte jag upp stakar och en stjärna och en ljusboll för att det skulle vara fint till i morse. Men jag ångrar att jag inte fixade iordning mina två fina mässingsstjärnor. Behöver nya sladdar med brytare på och tro det eller ej, men det verkar vara nåt högst ovanligt! Inte konstigt att det blir skador när folk som inte kan tvingas försöka montera brytare på elsladdar själva. Förra säsongen insåg jag att ett av mina ex-kex nog hade vissa planer för mig. Just detta ex-kex förklarade sig vara elexpert och monterade brytare på ett antal adventsbelysningar. Men så blir det ju lite glapp i monteringen och POFF så blåste jag en propp i köket! Så nu tänker jag inte ens försöka själv utan möjligen köpa färdigmonterade.

Naturella stakar är inte heller att leka med. Vännen FEM berättade igår att hon varit nära på att pyromanera ner sitt kök, kanske till och med sitt hus. Hon hade tänt en stake med mossa i. Den stod på köksbordet. Själv stod hon nån meter därifrån och rörde i grytorna på spisen. Plötsligt sa det POFF där med – eller nånting ditåt – och hela staken stod i lågor! Coola vännen FEM tog emellertid staken i egna händer och slängde ner den i diskhon där hon avlivade den. Följden blev brända händer, ett köksbord utan skador, ett intakt kök och en totalt demolerad adventsljusstake. Sorgligt nog var staken i fråga den allra första hon och mannen köpt tillsammans, så affektionsvärdet var högt…

Jag tände den en stund till morgonkaffet, men lämnade den inte en sekund utan uppsikt!

                                                                                                                                                       För tillfället pysslar jag lite hemma med diverse: jag håller på och tvättar, har säkerhetskopierat filer, planerar ett litet fotoprojekt och ska gå ut med sopor. Ska ringa mamma lite senare, men sen bär det av till Himlen i Förorten där jag är bjuden på adventsfika.

Fotoprojektet, som jag nämnde ovan, är inget märkvärdigt, men kräver lite pyssel och kostar en del. Men jag har börjat tänka och planera lite. Kanske blir det formgivning i morgon. Fast först ska Clark Kent* lämnas till sin årliga hälsoundersökning** klockan sju i morgon bitti. Håll tummarna för att han är frisk, annars blir det dyrt för Tofflan… Och pengar har jag som bekant inte gott om.

                                                                                                                                                     *Clark Kent = min lille bil
** årlig hälsoundersökning = årlig bilservice

Read Full Post »