Noll koll på dagarna

Ett inlägg om datum.

---

 

Söndag 26 oktober, måndag 27 oktober och… tisdag 28 november?! Men vänta nu…

Jag har köpt en kalendersats. För även när det gäller kalendrar kör jag med hängslen och livrem, precis som jag gör när det gäller bredband. Fast här handlar det om lite mer än så… Jag har en filofax som ligger på mitt skrivbord, kalendern i iPhonen använder jag och så har jag en väggalmanacka OCH ett datumblock i köket. För säkerhets skull, alltså. Och faktum är att det verkar behövas, för allt fler runt omkring verkar ha noll koll på dagarna. Då måste nån (==> jag) ha koll.

Igår kom ett knappt läsbart papper från min bostadsrättsförenings styrelse (hört talas om att byta toner i skrivaren/kopiatorn???). Där stod bland annat att jag inte får låsa båda låsen till min lägenhet från och med onsdagen den 22 oktober till och med fredagen den 25 oktober för då kommer det hit en besiktningsman (underförstått mannen kommer hit nån gång under dagarna). Eh… fredagen den 25:e..? Men… den 25:e är ju på lördag och fredagen är bara den 24:e… Nåja, det är inte första gången det kommer såna här konstigheter från BRF-styrelsen. Med min fantastiska slutledningsförmåga (<== självironi!) kom jag emellertid fram till att det är fredagen den 24 oktober som avses. Vilket betyder att det då är helt legitimt för mig att stanna inne i tre dar (se föregående inlägg!), för jag vill inte att främlingar ska röra sig fritt i mitt hem.

Sen blev jag lite konfunderad igen när jag började bläddra i veckans TV-tidning. Alltså, jag köper Expressens vanliga TV-tidning, den som kommer ut en gång i veckan och sträcker sig från torsdag till och med onsdag. En vecka. Inte bilagan TV14, den tycker jag är skitdålig (den sträcker sig över 14 dagar, därav dess namn, förstås) Men… jag undrar vad hoppet på en hel månad kommer sig av i veckans TV-tidning! För mellan den 27 oktober och den 28 november är det ju en månad… Dessutom är den 28 november en fredag i år.

Ja, ja… Det är tur att jag har så många kalendrar hemma och kan ha koll, när andra verkar ha noll koll på dagarna…

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Ute i rymden, uppe bland molnen

Ett inlägg om cyberspace och sånt.

---

 

Ingen av oss kommer undan längre. Vi gör alla avtryck på nåt sätt, på nåt håll i cyberspace. Till och med den som inte aktivt gör nåt där, finns där.

Men så finns det ju såna som jag som verkligen finns i cyberspace och som lämnar spår efter mig hela tiden genom sociala medier, främst. Jag skulle kunna lämna ännu fler delar av mig ute i nåt moln nånstans. Jag har gratis lagrings-utrymme via såväl hårdvara som mjukvara uppe i moln. Och kanske är det bra när man, som jag, inte har nåt ställe som säkerhetskopierar mina filer. Men jag har valt att göra säkerhetskopieringen själv. Jag säkerhetskopierar på såväl USB-stickor som på en extern hårddisk. Hängslen, livrem och… rep?

Jag har funderat länge på att ansluta mig till Dropbox, mest för mina bilders skull. Det är ett sätt att lagra bilder och filer, men också ett sätt att dela bilder och andra filer med bara dem jag själv vill. Fast jag har inte kommit till skott än. Via Dropbox försökte jag i somras hämta mjukvara från bäste nästanbror. Det kom inte fram förrän nästanbrors fru levererade en USB-sticka…

Hos Dropbox kan du lagra filer i moln.

För en stund sen läste jag också hos UppsalaNyheter att sju miljoner lösenord på Dropbox har blivit hackade i natt. Hackare har visat upp ett hundratal lösenord på ett forum som ”bevis” på att de har tillgång till uppgifterna. Den som vill ha full tillgång till arkivet uppmanas att göra en donation på Bitcoin. Dropbox dementerar uppgifterna och menar att lösenorden kan ha läckt via en tredjeparts-tjänst. Men den som vill vara säker byter förstås lösenord och ser över vilka tredjepartstjänster som har tillgång till kontot…

Häromdan läste jag också en artikel på DN:s webb om bredband. Det finns kanske en viss skillnad mellan hur mycket bredband du behöver och utnyttjar och hur mycket du har och betalar för… Enligt Maria Croft, som har skrivit artikeln, behöver man mindre bredband, det vill säga lägre hastighet, än man tror. Och enligt Rickard Dahlstrand ansvarig på Bredbandskollen (en mättjänst för bredband) kan en ensamstående klara sig på endast 10 Mbit/s. Ett flerfamiljshushåll, däremot, behöver kanske mellan 50 och 100 Mbit/s. Att surfa, betala räkningar, mejla och bredbandstelefonera kräver inte alls höga hastigheter. Playtjänster och streamingtjänster kräver lite mer, men även där kan det räcka med 10 Mbit/s, enligt Richard Dahlstrand. Filmer, däremot, kräver förstås hastigheter som är högre – eller lite mer tid. En film tar två minuter att ladda ner om man har 100 Mbit/s och 20 minuter om man har 10 Mbit/s…

Via Bredbandskollen kan man kolla hastigheten på sitt nät. Klicka på bilden och testa ditt!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Och nu ska publiken skratta!

Fast inte åt det här inlägget, dårå, för nu ska jag gnälla. Så du som inte pallar det kan sluta läsa nu. Eller också kan du ju hånskratta åt det här:

• Jag har skitont och jättebesvärligt, hela dan har varit ett enda stort helvete.
• Kursen, som jag hade blivit ombedd att vara med och leda var väl bra, men när jag väl kom dit fanns ytterligare en person som blivit ombedd detsamma. Eftersom jag inte kunde skutta omkring i rummet – man skuttar inte på kryckor eller när man har en alien – undrade jag vad jag hade där att göra. För jag hade nog struntat i att gå dit när jag hade så ont om jag hade vetat att jag var hängslena och det redan fanns en livrem.
• Jag hatar mig själv för att jag bara glömmer saker! I tisdags skulle de nya fönstren inspekteras. Vad händer? Ja, inte lämnade jag övre låset olåst och jag berättade definitivt inte detta för Fästmön som var hemma här större delen av dan, men inte hela… Och jag hade ju en reklamation av en persienn…
• Skulle åka och handla efter jobbet och kom hem med fel alientillbehör. FAN!
• Köpte en sallad som jag kastade i mig därför att min lunch bestod av en macka, följt av en kaka vid 14-tiden. Fick ÄNNU mer ont i magen.
• Det bara dunkar i skallen och jag är yr och frusen. Vill helst gå och lägga mig och dra nåt gammalt över mig.
• För övrigt är jag ful, fet, korkad och elak. MEN JAG ÄR FORTFARANDE INGEN HEN, SURA!!!

 

 

Idag räcker inte humorn till för att skoja upp humöret. Nej, inte ett gram.

Jag vill inte vara med idag!

Livet är kort.

Read Full Post »

Sätta färg på tillvaron

Oj oj, i morse var det trögt att komma upp! Inte för att jag inte längtar till jobbet utan för att jag var jättetrött. Att kliva upp tio minuter över sex är ingen höjdare då. De veckor jag sover ensam ställer jag mobilen på alarm klockan 6.10 som hängslen – och som livrem ställer jag klockradion på 6.30. I morse glömde jag stänga av alarmet på klockradion. När jag upptäckte det hade den stått och spelat hårdrock i fyra minuter… Gissar att jag blir ännu mer populär i omgivningarna… 😳 Men man måste ändå erkänna att jag är ett litet pikant inslag i somligas tillvaro och att jag onekligen sätter färg på den..

Och somliga ska vara glada att här inte förekommer sena fester eller annat sånt,

sade hon till tröst.

Den här fina orange blomman sätter färg på min egen tillvaro just nu.

Jag var varm när jag vaknade. Det är en sorts tryckande värme ute. Inte riktigt klart. Termometern visade bara 15 grader. Så det är ganska OK att jobba. Jag har behaglig temperatur på kontoret, det är förstås styrt efter om det nån befinner sig i rummet – precis som takarmaturen. Dessutom pratar våra hissar småländska. Snacka om sci-fi-känsla ibland…

Det börjar bli tomt på jobbet. Gissar att det inte är många själar i tjänst den här veckan. Ännu färre lär det bli nästa vecka, min sista arbetsvecka på ett tag. Jag kan inte fatta det, att jag får fyra veckor ledigt med semesterersättning och lön – och sen får jag komma tillbaka och jobba igen!!!

Idag blir det som vanligt lite webberier. Vi har folk som ska prata i Almedalen i eftermiddag och om detta och lite annat ska vi publicera ett par texter på våra hemsidor. Efter lunch hoppas jag att jag har en intervju med en av labb-cheferna – det är tredje försöket. Detta blir nog den sista intervjun jag gör före semestern. Jag ska jobba vidare med startsidan och sammanställningen av vad som behövs göras etc också. Så nog finns det jobb, alltid! Och det är jag självklart glad för. Inspirationen jag får av arbetet här påminner om den här blomman, snudd på en asfaltsblomma…

Snudd på en asfaltsblomma.

Med krämporna är det sisådär idag. Jag tror att det är därför jag känner mig så trött. Hälen gör lite ont idag också och jag tror att det är för att jag inte använde inläggen i hemmatofflorna igår kväll. Hur som helst tänker jag leva vidare – till somligas förtret. Men då skulle ni höra volymen inne i bilen när jag kör… Sätter färg på tillvaron, verkligen…

En fundering till sist: det verkar som om tramsinläggen här typ Päronsplittgåtor är de mest lästa och inte de inlägg som är mer seriösa och viktiga, till exempel det inlägg som är en del av Framtidsstafetten.  Jag tycker att det är lite synd. Skriver jag så tråkigt??? Tyvärr skriver jag inte för läsarna utan för att jag vill skriva, för att jag har ett behov av att skriva. Därför minskar antalet tramsinlägg framöver, liksom inläggen om somliga som tillhör den personliga sfären. När jag skriver vill jag skriva ”allt” och det passar sig inte i vissa sammanhang. Då tystnar jag. I övrigt fortsätter jag att skriva – elakt och vasst om tokigt och slugt – i en blogg nära dig!

Read Full Post »

Veckans mobila konferens

På torsdagar har för det mesta min Storasyster och jag mobil konferens. Ja förutom när ho ä i fjällena och håller på. Men idag var hon hemma och detta avhandlade vi:

Lillasyster (LS):

Vi är micket sniggare sistrar!

Storasyster (SS):

Klart vi är! Men kolla va han var ungdomlig idag!

LS:

Ja liksom både hängslen och livrem, fast andra plagg, dårå.

SS:

Tönt!

LS:

Kolla Batman!

SS:

Och en åldrande Robin!

LS:

De är säkert bögare också.

SS:

Bergis! Men du, nu har de fel fakta igen. Idioter!

LS:

Va? Vadå?

SS:

Ja men det heter ju kula, inte jojka. Det stod jojka, inte kula. Jag är upprörd!

LS:

Ja det är inte KUL när du är upprörd, sister!  Men titta vilka regnplagg!

SS:

De borde hålla sig hemma hellre än att gå ut i de där!

LS:

En björn!

SS:

Nej en byrå! Fast skorna var underbara.

LS:

Men det var ju tofflor!

SS:

Tofflor var ordet!

LS:

Jag skrattar som vanligt högt i min ensamhet.

SS: 

Jag garvar också. U glor.

LS:

Hälsa att han är söt!

SS:

Hörru sis, den där han är lite jobbig i kväll!

LS:

Han ser kissis ut, helt klart. Han behöver en toa.

SS:

Eller en liten potta.

LS:

Hans mamma lärde honom nog inte att man ska kissa först. Kolla, nu står han med korsade ben igen!

SS:

Han borde skämmas!

LS:

Rolig karl, byggde saker och gjorde barn.

SS:

Lite enkelspårig. Tänkte på den andre… Han kanske blir kissis av strilandet..?

LS:

Jag vet inte.

SS:

Inte jag heller. Alla blir kissis.

LS:

Jag kanske ska ringa och fråga!

SS:

Gört!

LS:

Han hälsar att det är prostatan.

SS:

Och den eviga tröjan! Blir så trött…

LS:

Tomtefärgad.

SS:

Du om det är prostatan kanske han behöver få lite… ja, du vet…

LS:

Nu kommer han! Tänk att tröjor och rutiga skjortor ska vara sånt mode!

SS:

Han är ju inte ens snigg!

LS:

Han har så konstigt hårfäste.

SS:

Bergis vampyr.

LS:

Och sju mil mellan tänderna.

SS:

Som ett skämt!

LS:

Ja sannerligen sju mil…

SS:

En motorväg emellan.

LS:

Såna vill vi inte ha här!

SS:

Jag ska lägga mig i badet.

LS:

Jag är nyduschad och luktar nöt.

SS:

Keps!

LS:

Alla har keps…

SS:

Skitfult med keps. U har somnat i soffan. Min prins…

LS:

Skriv inte så högt på mobilen så du väcker honom!

SS:

Nä, jag ska nog också sova nu. Badar i morgon.

LS:

Simma lugnt!

 

Read Full Post »

Tokerian tur och retur. Del 206.

Glä! Vi ska till Pride på torsdag och vad händer? Lingonen trillar in! Tofflan blev därför tvungen att hasa över till Tokerian för att inhandla choklad nödvändigheter. Och få sig ett uppmuntrande skratt åt följande:

• två riktiga apor eyeballade Tofflan på väg mot Tokerian. Tofflan eyeballade tillbaka – nån j***a ordning får det väl för f*n vara!
• en militant tant styrde sin gubbe mot rätt diskmedel. Gubben var ovillig.
• en jättesöt liten tjej kånkade och bar en skittung varukorg.
• två ganska unga kvinnor gled omkring i var sin fotsid dräkt. Den ena (dräkten, alltså!) var bajsbrun, den andra zebrarandig. Det såg ut som om de var på väg till ett cocktailparty och inte inne på Tokerian för att köpa falukorv.
• en skum figur, helt klädd i tjockis-svart, gled runt längs hyllorna och spred iskyla, en riktig Mårran. Figur var iklädd en tank-top som var alldeles för kort vilket innebar att en stinn buk, totalt onådd av en endaste solstråle, tittade fram över shortslinningen. Och ur shortsen stack ett par blåvita ben med långa, mörka hårstrån ut. Huvva! säger jag bara. Jag blev riktigt rädd!

Minus strumporna idag, dårå!

 

• en gigantisk mansperson hade uppenbarliga problem att få byxorna att stanna uppe – trots både hängslen och livrem.

Ja men se där! Det var ju en riktigt rolig stund! Roligast hade jag åt Mårran-figuren, som jag såg spegelbilden av i ett av skyltfönstren. Det var ju jag, liksom…

Read Full Post »