Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Livet efter dig’

Ett litterärt inlägg.


 

Sista brevet från din älskadeDen som läser vad jag skriver om böcker då och då vet att jag har en irriterande ovana att ge bort litterära verk till vänner och familj i present/julklapp som jag sen själv vill låna och läsa. Nu är jag inte riktigt så närig, men när jag gav bort Jojo Moyes bok Sista brevet från din älskade till Annas snälla mamma var jag säker på att hon skulle få en bra bok i födelsedagspresent. Jag har tidigare läst två andra böcker av författaren, Livet efter dig och Sophies historia och blivit mycket förtjust. De tre böckerna både skiljer sig åt och påminner om varandra.

Sista brevet från din älskade är på sätt och vis en brevroman, men mest en kärleksroman. På 1960-talet blir den gifta överklasskvinnan Jenny Stirling förälskad i en journalist. En dag råkar hon ut för en bilolycka och tappar minnet – det är i princip i sjuksängen efteråt som boken börjar. Så småningom får hon komma hem. Hon känner inte igen sin man eller sina vänner. Tillvaron är mycket märklig. När hon hittar ett passionerat kärleksbrev undertecknat av B börjar hon förstå ett och annat.

Parallellt med historien om Jenny Stirling får läsaren följa journalisten Ellie som hittar en samling kärleksbrev i arkivet på tidningen där hon jobbar. Hon fascineras av breven och börjar söka efter brevskrivarna för att skriva deras historia. Samtidigt är hon tillsammans med en framgångsrik – och väldigt gift – man. Deras mejl- och smskonversation är inte i närheten av kärleksbreven mellan Jenny Stirling och B…

Bitvis är boken lite långrandig, men det mesta av detta behöver läsaren ta till sig för att få ihop historien i slutet. När upplösningen närmar sig lyckas jag emellertid lista ut saker och ting, vilket förtar min läsupplevelse något. Men det här är en helt underbar bok om kvinnorollen då och nu och hur den – och rollerna – har förändrats. Har rollerna egentligen förändrats så mycket när det gäller klassisk, olycklig kärlek..?

Toffelomdömet blir högt.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett rent inlägg igen. Och bokligt! Fattas bara annat!


 

Mörk tvätt

En maskin mörk tvätt blev klar till lunch.

Om det var en ren nöjesdag igår, så är det en ren REN dag idag: jag tvättar. Mitt hem gjordes ju rent i torsdags och idag var det dags att göra nåt åt tvättkorgen som nästan sprack. Två maskiner har jag tvättat och en tredje är på gång. Av rena (!) farten bäddade jag rent också.

Dagens första maskin bestod av tjockissvart och svarta lakan. Den blev klar till lunch och hängdes i badrummet. Jag har nyligen hängt den andra maskinen, jeans och blåa handdukar.

Jeanstvätt

Jeans och blåa handdukar på tork i köket.

Fick riva fram torkställningen och ställa i köket. På ballen* vågar man ju inte ställa/hänga ren tvätt. Jag vill inte att den ska fläckas av fågelskit eller infesteras av icke önskvärda lukter från utomhusmatlagning och rök. (<== Detta har jag all rätt i världen att tycka och att tala om att jag tycker. Alla försök att tysta mig är brott mot en av våra grundlagar.) Det är tur att jag har ett stort kök, med andra ord. Fast frågan är var jag ska göra av tvätten i den maskin som jobbar just nu…

Det är lite blandat väder idag. När jag skjutsade Fästmön till jobbet var det ganska varmt, men sen kommer det moln och skymmer solen då och då. Anna jobbar fram till klockan 20 idag. Inte vet jag vad jag ska hitta på mer än att tvätta och hänga tvätt. Jag har ringt mamma och lyssnat på henne i 35 minuter och pratat tre. Nu känner jag mig lite rastlös. Jag skulle vilja sitta på ballen och läsa, men solen har inte kommit runt hörnet än och jag vet inte om där är tillräckligt varmt heller. Det har verkligen snabbt ändrat sig, vädret, från 40+ grader i solen till runt 20nånting. Det är nästan så att jag går omkring och fryser.

Kanske blir det en stund med min bok på gång trots allt. Det är en märklig bok, men väldigt bra. Det var en av de två jag fick av kollegorna på plats när jag slutade mitt förra jobb. Jag har tidigare läst Livet efter dig av samma författare, Jojo Moyes. Den boken fick jag av vänliga Augustifarmor i december förra året. (Augustifarmor är ytterligare en bloggare som slutat blogga delvis för att delar av omvärlden vill tysta henne.) Livet efter dig var bra och Sophies historia är inte sämre, men väldigt annorlunda. Den väver ihop två olika tidsepoker. Halvvägs in i boken, ungefär, tycker jag att Moyes lyckas ganska bra med sin berättarkonst den här gången också. Efter Sophie tror jag att jag ska ta itu med en fransk deckare av Claude Izner (pseudonym för två skrivande systrar!), inköpt på loppis för en tia. Därefter blir det Mormorboken som snälla A var här och levererade per cykelbud. Och därefter… ja, det får vi se då! Men varannan deckarnas är en regel jag har.

Ha en fin lördag och skriv gärna och berätta om du läser nån bra bok just nu! Lästips är alltid välkomna!


*ballen = balkongen

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok.


För ett tag sen
kom det ett paket i min postbox. Det var inte nån julklapp, men ändå nåt av det finaste jag kan få i gåva: en bok. Den vänliga Augustifarmor, som jag aldrig har träffat och ändå räknar in i vänkretsen, hade sänt mig Jojo Moyes bok Livet efter dig. Jag har läst och läst och läst – och jag är allt annat än oberörd…

Brev fr AF och Livet efter dig

Livet efter dig hamnade i min postbox tack vare Augustifarmor.


Louisa Clark jobbar på ett kafé,
men blir en dag uppsagd och arbetssökande. Eftersom hon inte har nån vidare utbildning får hon mest själsdödande jobb. Hon behöver emellertid en inkomst eftersom hon bland annat försörjer sina föräldrar. Lite av en slump hamnar hon därför som personlig assistent hos Will Traynor. Will var en gång väldigt framgångsrik både i privatlivet och i yrkeslivet – fram till den dan en motorcykel träffade honom med en sån kraft att han blev mer eller mindre totalförlamad. Will har bestämt sig för att dö. Hans föräldrar anställer Lou för att ändra på detta.

Det här är en stark bok. Den handlar om utsatthet och rätten till sitt eget liv – och sin egen död. Euthanasi, alltså. Men också kampen för ett drägligt liv för en förlamad man i sina bästa år.

Läs den! Tjut, böla, bli stärkt. Var säker på att du blir berörd! Högsta Toffelbetyg!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Här kan du läsa vad Augustifarmor tyckte om boken!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om första arbetsdagen efter jul- och nyårsledigheten.


Det var lite svårt
att komma till ro igår kväll. Och när jag väl hade somnat, vaknade jag flera gånger, liksom rädd att försova mig. Men när alarmet tillrade (jaa, mitt alarm tillrar, nåt ilsket ljud pallar jag inte på morgonen!) igång kvart över sex gick det ändå lätt att få benen över sängkanten.

Inte var jag ensam på E4:an heller, fast det var betydligt mindre trafik än vanligt. Klockan tio i åtta klev jag in på jobbet som förste man (kvinna) på min enhet – och då hade jag även hunnit fylla på spolarvätska!

spolar

Spolar. Men det var inte vätska från såna här jag fyllde på. Hade bara en ingen passande illustration och det var dags för en bild i inlägget.


Idag kom K tillbaka i tjänst
efter en längre sjukskrivning. Jag var rätt nyfiken på K eftersom jag bara hade hört gott om henne. Och för en gångs skulle stämde andras omdömen – K verkar vara en pärla. Vi hade ett avstämningsmöte på förmiddagen i nästan två timmar… Stackars människa… Sen gick jag på lunch med min bok på gång, för jag pallade inte att höra varken min egen eller nån annans röst…

Eftermiddagen fortsatte med ett nytt möte, som också det gick bra. Däremellan producerade jag lite aktuellt och lite för framtiden. Bokade en lunchdejt med trevliga M i morgon. Och sen var det dags att åka hem. Till och med mrs Sunshine* log åt mig.

I postboxen låg ett kuvert från vännen Klara, du vet, hon som är rätt arg, men inte på mig. Klara är en riktig kämpe. Just nu slåss hon mot väderkvarnar till exempel Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, och däremellan lite med vården också. Klara har en idiotisk sjukdom som heter Ehlers-Danlos syndrom. Den som vill visa sitt stöd för Ehlers-Danlos-sjuka på samma sätt som till exempel bröstcancersjuka bär zebrarandigt band i stället för rosa. Men jag har minsann fått en alldeles egen fin pin från Klara och den ska jag bära till hennes ära, eller för att hon är så speciell. Så snäll att hon skickade denna julklapp efter jul:

I wear stripes

I wear stripes…


Tack, rara Klara! Jag blev jätteglad!

Kvällens middag blev mammas pannbiffar på kycklingfärs, potatis och sås tillsammans med mammakusinen B:s lingon och gurkor från Euroshopper. Allt var förberett, det enda jag behövde göra var att koka potatis till mamma och mig.

Nu blir det en surfrunda hos mina Kickor & Pluttar innan jag slår ner rumpan i bäst fåtöljen och umgås med mamma framför säsongsstarten av Antikrundan, följt av Tyskungen. Ha en go kväll! Och flamsa inte för mycket framför TV:n eller var du nu befinner dig.


*mrs Sunshine = en person som aldrig har lett mot mig tidigare


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om den braiga post som kom hem till mig idag.


Suveränt!
Äntligen en kväll när jag kommer hem och blir glad över till och med ett fönsterkuvert i postboxen. För vet du vad, Arbetsförmedlingen har skickat en bekräftelse samt en skärmdump (!) – jag är mycket impad – på att de har ändrat datumet för min avanmälan till a-kassan.

Ovanpå det låg det ett paket i boxen. Det var den vänliga Augustifarmor som skickat mig en tänkvärd bok hon skrev om på sin blogg, Livet efter dig. Tack snälla, det var jättegulligt att du tänkte på lästokiga mig!

Brev fr AF och Livet efter dig

En bekräftelse från Arbetsförmedlingen och en bok från Augustifarmor = riktig A-post!


Verkligen riktig A-post
i boxen idag, måste jag säga! Dessutom låg en julkort där från en släkting i Finland. Mitt dåliga samvete tittade fram lite igen 😳

Men skammen till trots skrattade jag gott åt det fyndiga kort som Augustifarmor skickat med boken – ett par som står och sjunger i ett bibliotek med go-fika uppdukat framför sig. Det kunde inte passa bättre!

Par sjunger i bibliotek

Ett par som sjunger i ett bibliotek samt go-fika – snacka om passande kort!


Trots att orange är min favvo-färg
är personen till höger nog iförd en klänning. Alltså kan det inte vara jag utan mest troligt är att det är Augustifarmor. Jag är nog den till vänster, som vanligt iklädd tjockis-svart. Undrar vem vi ringer och sjunger för…


Livet är kort.

Read Full Post »