Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘linning’

En brittisk studie visar att det är svårt att gå ner i vikt med hjälp av primärvården. Forskare har jämfört olika kommersiella metoder med de metoder den brittiska motsvarigheten till vår primärvård erbjuder.

Totalt deltog 740 överviktiga eller feta (Vad är skillnaden??? Jag tror att det handlar om kiloövervikten, men är osäker.) att testa olika viktminskningsprogram under tolv veckor. En grupp fick gratiskuponger för att träna på gym tolv gånger. Brittisk primärvård erbjöd tolv enskilda samtal med personal som var specialutbildad. I Sverige skulle vanligen primärvården erbjuda liknande fast i grupp.


Detta buksvin med buken hängande över linningen skulle behöva ta tag krafttag för att gå ner i vikt. Fästmön fotade – och det är ett tag sen, magen är inte direkt mindre…

                                                                                                                                                       Resultaten talar för sig själva: Viktväktarnas program gav mest viktminskning, 4,4 kilo, medan primärvårdens program gav en viktminskning på endast 1,4 kilo. Ett år senare visade alla program viktminskning utom primärvården. Primärvårdens program var också sämst när det gäller fysisk aktivitet.

Nu är jag medveten om att detta gäller Storbritannien och dess primärvård, men med tanke på att svensk primärvård uppenbarligen erbjuder liknande program kanske man bör tänka om och snegla på exempelvis Viktväktarna. Vad har Viktväktarna som är så bra och som gör metoden så effektiv?

Read Full Post »

Glä! Vi ska till Pride på torsdag och vad händer? Lingonen trillar in! Tofflan blev därför tvungen att hasa över till Tokerian för att inhandla choklad nödvändigheter. Och få sig ett uppmuntrande skratt åt följande:

  • två riktiga apor eyeballade Tofflan på väg mot Tokerian. Tofflan eyeballade tillbaka – nån j***a ordning får det väl för f*n vara!
  • en militant tant styrde sin gubbe mot rätt diskmedel. Gubben var ovillig.
  • en jättesöt liten tjej kånkade och bar en skittung varukorg.
  • två ganska unga kvinnor gled omkring i var sin fotsid dräkt. Den ena (dräkten, alltså!) var bajsbrun, den andra zebrarandig. Det såg ut som om de var på väg till ett cocktailparty och inte inne på Tokerian för att köpa falukorv.
  • en skum figur, helt klädd i tjockis-svart, gled runt längs hyllorna och spred iskyla, en riktig Mårran. Figur var iklädd en tank-top som var alldeles för kort vilket innebar att en stinn buk, totalt onådd av en endaste solstråle, tittade fram över shortslinningen. Och ur shortsen stack ett par blåvita ben med långa, mörka hårstrån ut. Huvva! säger jag bara. Jag blev riktigt rädd!


Minus strumporna idag, dårå!

 

  • en gigantisk mansperson hade uppenbarliga problem att få byxorna att stanna uppe – trots både hängslen och livrem.

Ja men se där! Det var ju en riktigt rolig stund! Roligast hade jag åt Mårran-figuren, som jag såg spegelbilden av i ett av skyltfönstren. Det var ju jag, liksom…

Read Full Post »

Den som känner Tofflan vet att hon har varken snygg figur eller gillar att gå i klädaffärer. Därför åker hon några gånger om året till det fantastiska klädvaruhuset i Faringe, Thuns. Den här gången höll sig spökena borta och Tofflan kom hem med alla plagg hon hade köpt och Fästmön. Fast Anna glömmer Tofflan i och för sig aldrig. Det vore bara dumt.

Emellertid… När man ägnat sig åt att leva för mycket och för ofta som en epikuré sätter det sina spår. Man blir trind om magen, minst sagt. Och i klädaffären idag tycktes det bara finnas ”fel” storlekar – antingen för spinkisar eller för mega-tjockisar. Tofflan är inte mega-tjockis. Än. Men snart.

Här kommer några bilder på mega-tjockis-kollektionen. Först nåt för herrar i sommar.


Ett par mörka, förstås (mega-tjockisar får väl sällan ha nåt färgglatt?), shorts av stort format. Notera att de är som TVÅ jeans i midjan.

                                                                                                                                                              För damer fanns det allehanda plagg. Den som har stort arsle, till exempel, kan ju alltid få det att se ÄNNU större ut i dessa bajsbruna byxor. För det är väl det man vill? Se större ut, menar jag?


Alltså dessa brallor kan ju på INTET VIS förminska en eventuell stor bakdel, eller?

                                                                                                                                                         För damer av större modell som önskar något mera färgglatt hittade vi dessa klänningar i städrocksmodell. Nån annan klänningsmodell torde väl inte tillverkas för tjockis-damer, eller? Jag menar, den som är tjock vill väl aldrig visa sig en nån snygg blåsa eller så? (Jag är MYCKET ironisk!)


Mja… mycket kan man säga om grönt, men i det här fallet är det INTE skönt…

                                                                                                                                                            Även den som är lite stor vill kanske ha nåt fint på sig undertill. Vad sägs om dessa URSEXIGA maxitrosor?


Två-pack i maximodell med söta blommor på – sexigt, eller hur?..

                                                                                                                                                            Alltså, jag vill komma HIT: varför görs det så fula kläder för personer som är STORA? De har väl också rätt att klä sig snyggt, eller???

Slutligen hamnade några persedlar i alla fall i varukorgen. Bland annat köpte jag ett par jeans till Anna i utbyte mot två par som hängt en stund i hennes garderob. Till mig själv blev det en mellanblå (säger man så?) Lyle&Scott-piké (kanske kan jag göra en Nillan-på-nätet-karriär som… POLIS? ), ett svart linne i 2XL-storlek samt ett svart Puma-bälte. Så att jag kan börja dra åt svångremmen. Fast jag börjar nog… i morgon. Eller på måndag, kanske…


Ett skitsnyggt bälte men FY! Vad är det som väller över linningen???

Read Full Post »