Stökiga grannar? Klaga, men gör det rätt

Ett störande inlägg.

---

 

”Detta gäller när grannen är stökig” – en intressant artikel i Metro idag.

Det händer att jag läser gratistidningen Metro. Vi har ett antal pendlare på jobbet och en och annan av dem brukar lämna ett exemplar av tidningen i Café Java. Nu är Metro inte den djupaste av tidningar, så ibland läser jag bara mitt horoskop (på tal om djup…). Men ibland slår journalisterna till och skriver om riktigt bra och intressanta saker. Och då menar jag inte dildomän eller fismätningspiller…

Idag kunde en till exempel läsa om hur en ska göra om en lider av stökiga grannar. Stökiga med avseende på ljudnivå, alltså. Det är en jurist på Hyresgästföreningen som tipsar om vad en ska göra. Och första rådet är att ringa störningsjouren, om det finns en sådan. Då åker störningsjouren ut och bedömer (o)ljudet, ber fridstörarna dämpa sig och rapporterar till hyresvärden.

En ska inte tro att det enbart handlar om vissa tider när det inte får levas om ljudligt. Enligt juristen handlar det inte om tidpunkten. Zeljko Kranjec, jurist och enhetschef på Hyresgästföreningen, säger i Metro:

Det handlar inte om vilken tid på dygnet det är, utan ljudnivån i huset ska ligga på normal nivå hela dagen. Det är inte så enkelt att du kan leva rövare och spela hög musik fram till klockan 22 och sedan vara tyst. 

Du får alltså ha fest så ofta du vill, men du får inte störa dina grannar. Den som stör kan till och med få betala om störningsjouren knackar på. En sorts störningsböter, alltså. Det klart att det kan finnas överkänsliga grannar och då kan den störande bestrida fakturan från störningsjouren. Men blir du tillsagd en fyra, fem gånger riskerar du att bli vräkt.

Fast en får inte kalla sina hyresgäster för idioter och ofreda dem med lappar. (Fotot föreställer en notis i Metro från förra veckan.)

Det finns inget krav på att hyresbolag ska ha störningsjourer, men det kan vara bra att ha ett journummer som den som känner sig störd kan ringa, menar Zeljko Kranjec. Ett sånt journummer kan användas för andra typer av anmälningar också, till exempel vattenläckor.

För bostadsrättsföreningar gäller andra regler. Då är det upp till varje förening att bestämma hur de vill ha det. En chefsjurist från HSB uppger i artikeln att ungefär tio procent av deras föreningar har en störningsjour. Den som bor i en bostadsrättsförening utan nån störningsjour ska vända sig till föreningens styrelse. Styrelsen i en bostadsrättsförening är nämligen skyldig att hantera den här sortens frågor.

Jaha, då har en lärt sig nåt idag med! Att det inte enbart är mellan vissa tider på dygnet som det är tillåtet att känna sig störd. Fast en får inte klaga hur som helst. En får till exempel inte ofreda sina hyresgäster med alltför många lappar. Och jag tror att det är tveksamt om en får gå omkring med listor om sina grannar också, bara för att försöka tysta dem som inte har samma åsikter som en själv genom att få dem vräkta.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Ovilligheter

Ett rätt ovilligt inlägg.

---

 

Typisk ovillig typ, utan kontakt med internetet och med huvudvärk.

I morse var visst hela min värld ovillig. I alla fall väsentliga delar av den. Mycket fungerade som det skulle, men kontakt med internetet kunde inte etableras å lina (tur att jag kör hängslen och livrem och har trådlöst nät också). Ej heller ville skrivaren utföra det jag ålagt den att göra. Själv hade jag en hejdundrande huvudvärk och undrade om jag led av totalt minnesbortfall från gårdagen. Mig veterligen omfattade den nämligen inget starkare i dryckesväg än vatten, mjölk och kaffe, men det kändes som om jag hade partajat hela dan. Den enda jag minns är att jag hade ett par ärenden och i samband med dessa tittade in på två loppisar – UTAN ATT KÖPA NÅT!!! På kvällen lagade jag mat, läste och såg på TV. På natten sov jag, men vaknade flera gånger av att nån levde rövare i huset. Kanske kom det alkoholångor upp genom ventilationssystemet..?

Det finns en bra sak med att ha ont i huvudet. Då vet man att man har ett huvud. Nåt annat bra med det är det inte. Jag blev tvungen att ta en tablett, nåt som i sin tur orsakar illamående och magplågor. Har jag drabbats av pest eller kolera? Ingetdera, det är väl bara som vanligt: jag är trött. Häromdan fick jag dessutom veta att Sjukstugan i Backen fortfarande lämnar ut cancerbesked på fredagar. Det är INTE OK! Dessutom läste jag om en karl som fick vänta nio månader på sitt cancerbesked. Det är INTE HELLER OK. Kanske tänkte jag så svarta tankar om bygget att jag överansträngde det som finns innanför pannbenet.

Upp i det blå igen.

Flygstrejken är löst och det glädjer många som nu kan göra sina helt fantastiska, underbara resor inom- och utomlands. Strejken i sig kan ha kostat upp mot en halv miljard. Sjuka pengar, tycker jag som inte kan resa några längre sträckor. Själv planerar jag en tripp till min moder i påsk, men det blir per bil. Fläktremmen verkar OK. I vart fall tålde den tvätten i måndags utan att knota, det vill säga gnissla. Två gånger 30 mil hoppas jag att den håller. Nu är bara frågan om vintertofflorna ska bytas mot sommardito innan. Jag brukar byta så sent som möjligt, för man vet aldrig. Plötsligt kan det vara vinter igen. Jag har ju gott om tid på mig att byta. Här kan du läsa om vad som gäller för däck!

Nåt som till skillnad från flygstrejken inte är löst är tiggerifrågan. Här i Uppsala är gemene man oense om vad som ska göras och inte göras. Men alla tycks vilja att frågan blir löst eftersom situationen blir allt mer ohållbar. Nu tycker ju jag att det verkligen inte är allmänheten som ska bestämma åtgärder utan våra politiker, både på riksnivå och på lokal dito. De verkar emellertid nästintill ovilliga, känns det som.

Nu ska jag ta tag i mitt ovilliga jag och sluta gnöla för att i stället fixa till mig. Det är en sak att nätverka hemma, framför en ovillig dator, en helt annan att nätverka i verkliga livet. Det senare tarvar en viss… fräschör. Nånstans mitt på dan ska jag träffa en person, en delvis ny bekantskap. Det mötet tror jag blir givande. Ska passa på att handla hem nåt ätbart i samma veva, typ ost till helgen, för Fästmön dyker ju upp redan till middag på fredag kväll. Härligt! Huvudvärken är som bortblåst!..

Vad har DU för dig idag??? Du som inte har nåt bättre för dig kan alltid skriva några rader i en kommentar här, inte bara läsa och svischa vidare! För jag vet att du läser, det syns i administrationspanelen!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Regler

Ett lördagsmorgonsinlägg.

---

 

Morgonsurf i sovrumsmörkret.

Det är baske mig tji sova när man kan! I morse vaknade vi båda två runt sjutiden – av en skata som levde rövare utanför sovrummet. Ja inne i sovrummet låg ju ursprungligen två skator och sov. Jag lyckades slumra till en stund, men sen gapade en vuxen i huset på ett barn, vilket fick till följd att barnet började gallskrika. Då gav jag upp. Varken fåglar, fän eller mittemellan människor följer några regler i och utanför det här huset, så… Fästmön ligger och morgonsurfar i bädden, jag klev upp till Storebror för där sitter gamla, stela tanter som jag bäst när de ska skriva.

Administrationsskorpionen i egen hög person. Det är h*n som bestämmer här. Ijenklien.

Administrationsskorpionen har gjort mig uppmärksam på att nån envisas med att försöka lämna kommentarer på min blogg. Envishet och ihärdighet är ju i och för sig bra egenskaper. Men det som gäller för att kommentarer ska bli publicerade här är bland annat att man följer vissa grundregler (och märk alltså att det är jag som är bloggägare, jag bestämmer!):

• inga homofoba eller rasistiska kommentarer publiceras
• man får vara anonym utåt sett, men då ska man lämna en fungerande och äkta e-postadress i kontaktformuläret
• den som kommenterar ska hålla sig till ämnet
• påhopp på min person gällande annat än de åsikter jag skriver här (till exempel mitt utseende, min sexuella läggning etc) innebär tvärstopp
• slutligen har Administrationsskorpionen total rätt att vägra publicera kommentarer som är alltför oförskämda, på ren svenska

Annars är det ju lördag idag och den regel som gäller för oss är ledighetsregeln. Vädret är bättre idag än igår, men det ser ut att blåsa som 17. Vi har inga konkreta planer för dagen eller morgondagen, även om det finns vissa tankar om dessa dagars agendor, såsom besök på vår favoritloppis på landet. Det är skönt att inte ha för många måsten och inplanerade saker, tycker jag. Det bästa är att kunna låta dagsformen styra vad man gör. Och ett par veckor till kan jag bestämma själv, sen blir jag livegen. Att vara arbetslös är fan värre än att sitta inne eller ha fotboja, tror jag. För det ser ut som om man är fri – och man kan känna sig fri korta stunder. Men man är, som sagt, i själva verket livegen.

Hade Nån varit uppe och bakat scones till frukost? Nej, inte då!

Nu börjar det dra sig mot frukost. Vi köpte med oss thaimat hem igår, men den har nog passerat genom systemet och påfyllning krävs. Jag trodde Nån hade varit en duktig fästmö och bakat scones på morgonen. Men Nån hade bara använt decilitermåttet som vattenglas till sin medicin… Ja, ja, själv följer jag ju vissa regler och använder andra bägare när jag dricker… Ehum…

 
 
 
 
 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Bland långduschar, dörrsmällare och semesterfirare

Ett morgonsurt inlägg.

 

Visst är det bra att man är renlig, men måste man vara extra renlig klockan fem på morgonen?

Naturligtvis förstår jag att det finns orsaker till att man ställer sig och tar en lååångdusch klockan fem på morgonen i ett tyst hus där andra människor ligger och sover. Men det är inte särskilt snällt/hänsynsfullt mot de sovande som kanske ska upp typ en timme senare och som väcks. Det är jättebra att man är renlig och så. Ännu bättre hade varit om man duschade kvällen innan – i stället för klockan fem på morgonen. I vår BRF har vi för övrigt regler som säger att man varken får duscha eller leva rövare mellan klockan 23 och klockan 7.

Ackompanjerat med en rejäl smäll i en dörr gjorde dessa ljud att jag inte bara vaknade utan också gav upp försöken att somna om till klockan 6.15 när mitt alarm tillrar. Eftersom jag har planerat god mat och svindyrt, tungt Amaronevin till kvällen när Fästmön kommer gissar jag att vi – eller jag, främst – sitter/ligger i vardagsrummet och sover klockan 20. Senast. Tack för det, hänsynslösa duschare och dörrsmällare!

Nu på morgonen varken snöar eller regnar det, tack och lov. Utomhustermometern visar närmare nio grader varmt. Men eftersom vi ändå är inne på morgonens negativiteter kan jag meddela att det blåser. Det blåser inte lite, det blåser som fan. Det blåser så att balkongräcket skallrar, typ. Jag kan bara hoppas på att jag har medvind till jobbet.

Fredag idag och det första jag ska göra på jobbet är en akutgrej eftersom en kollega till mig är borta idag. Jag kollade jobbmejlen via mobilen när jag kom hem igår och noterade redan då att det blir strul. Sen har jag mina egna akuta saker som står på tur. Gissar att den här dagen i övrigt inte blir händelselös. Jag tror nog att jag ska palla med, för nästa vecka har jag ju…

SEMESTER!!!

Anna är ledig i helgen i alla fall. Då blir det troligen ett besök hos ett födelsedagsbarn i familjen på lördag. I övrigt har vi inget särskilt planerat.

Vad händer hos dig i helgen??? Skriv gärna några rader och berätta! Ha i alla fall en riktigt go helg!

Livet är kort.

Read Full Post »

Spontansöndag och arbetsfri måndag

Ett inlägg om gårdagskvällen och dagen idag.

Det blir inte alltid som man har tänkt sig eller tror. Inte kändes det särskilt roligt att skiljas från Fästmön vid centralen igår eftermiddag. Men hon skulle ju hem till barnen och jag hem till mitt. Bara det att saker och ting kan ändra sig i en handvändning och en timme senare plingade hon på hemma i New Village. Folk som såg oss här, först mig med resväska, sen Anna 60 minuter efteråt med resväska, trodde säkert att vi var skitosams. Det var vi inte. Det har vi aldrig varit. (Bara sura och förtörnade, aldrig skitosams.) Vi fick söndagen och natten till måndagen också! Lite spontansöndag, kan man säga!

Medan jag inväntade Annas ankomst ringde jag mamma och packade upp. Det gick ganska fort, för telefonen började ladda ur och packningen var liten. Jag hade ju inte shoppat en pryl. Därefter satte jag mig vid datorn för att sortera bilder och försöka få till ett bildspel här. Insåg att det mest var tramsbilder från våra egna upptåg, vilket säkert nån har synpunkter på. Men då behöver man ju inte titta.

Framåt tidiga kvällen promenerade vi bort till Maestro. Det var fortfarande jättevarmt ute, så linne upptill var det som gällde. På restaurangen var det ganska mycket folk, men vi fick ett bord ute i hyfsad skugga. En unge levde rövare och servitören var seg, annars blev det en trevlig måltid. Vi åt faktiskt pizza och drack var sin öl till.

Quattro formaggiopizza blev mitt val. Inte en droppe tomatsås, men däremot chiliflagor gjorde den torr och het.

Min pizza, quattro formaggio, hade inte en droppe tomatsås på sig. Det gjorde att den kändes väldigt torr. Däremot hade nån strösslat chiliflagor över den. Det var jag inte beredd på, så jag fick lite svårt att andas ett tag. Mycket ruccola ovanpå är gott, men det blev nästan i mesta laget.

Vi hann hem lagom till Miss Marple och sen blev det sänggång pronto. Anna skulle ju upp och jobba och jag ville ju såklart förlänga tiden med henne genom att skutta upp och skjutsa.

I morse vaknade vi till en ny solig och varm dag. Ser inte ett moln på himlen utanför mitt arbetsrumsfönster. Det känns konstigt att inte åka till nåt arbete idag, men det är bara att gilla läget. Så här lär det bli nu – men inte alltför länge, hoppas jag. Jag har klippt bandet – såväl det till jobbet som det till Pride. Eller nej, inte riktigt…

Plastbandet till Stockholm Pride är av. Fast jag kunde faktiskt inte klippa det, men väl dra ut handen genom det.

Mina planer för dagen är att först röja upp lite här, kanske äta nåt och sen sticka till Teliabutiken i Stormarknaden med min iPhone. Jag är inte nöjd med den och dessutom har jag fått nån avgift för surfning som jag inte begriper – jag måste fråga om abonnemanget, alltså. Har lite andra ärenden på Stormarknaden också som jag kan passa på att göra.

På seneftermiddagen ska jag åka in till stan med buss (bevare oss väl, men det måste gå!) för att klippa mig. Och därefter ska jag träffa Den Hjärtegoa L på Katalin för en stunds samvaro över en öl. Kan ju inte riktigt släppa taget om jobbet utan vill höra vad som har hänt sen sist(a arbetsdagen i onsdags). Dessutom vill jag omge mig med folk som ger energi, inte tar energi. Den senare kategorin får leka hemma på sin egen gård.

Noterade just, för övrigt, att Katalin har fräschat upp sin webbplats. Då kanske man till och med svarar på e-post snart! Ha ha, tänker på Somliga som var så arga att de studsade upp och ner för att de hade mejlat och inte fått svar. Och när Somliga ringde och påpekade att det skickats mejl som inte besvarats fick Somliga höra:

Det här är en restaurang, inte ett kontor.

Underbart vilken servicekänsla! Och vilken touché på Somliga som säkert tycker att alla, även Gamla Hundar, ska vara datoriserade…

Livet är kort.

Read Full Post »

Söndagstrist

Ett gnällinlägg. Ett typiskt jävla gnällinlägg.

Ingen riktig sol på söndagen, men varmt. Vi var trötta och sega och dan var rätt trist. Det underlättar emellertid att vara två då.

Det finns en del irritationsmoment i och omkring hemmet i New Village just nu. Fästmön, till exempel, irriterar sig på ringarna till mina gardinomtag i sovrummet. Ringarna har nämligen vassa spetsar och hullingar… (Jag skaffade dem enbart för att hon skulle göra sig illa varje gång hon grejar med mina gardiner.)

Gardinerna i sovrummet.

Själv irriterar jag mig på hur folk runt omkring låter så mycket, så ofta och så högt. Särskilt på helgmorgnar. Det senaste är som bekant en studsmatta. Och alla vet väl att  studsmattor inte innebär tystnad..? Lite svårt att skriva och jobba när eländet står nedanför mitt arbetsrumsfönster… Det har levts rövare där ett antal gånger under söndagen. Tills regnet kom. Moahahahaahahaaaaa… Men igår var jag uppretad och irriterad än sen morgonen för jag blev som vanligt väckt av illvrål och klampande fötter. Man tror att man befinner sig på ett dagis, inte hemma i sovrummet en söndagsmorgon.

Det regnade så här i juni förra året – och igår kväll.

Ett annat irritationsmoment är de persienner som kom med de nya fönstren som sattes in i höstas. Hittills har tre vridpinnar gått sönder och en knopp som man virar snöret runt har lossnat. Ska det verkligen vara så dålig kvalitet på persienner som är ett halvår gamla, Dalkarlarna? Dessutom tycker jag att lamellerna inte sluter särskilt tätt. På kvällarna kan man se rätt in i lägenheten utifrån om lamporna är tända inomhus – jag har själv stått nedanför och tittat efter.

Nej, efter en trist och irritationsfylld dag lagade jag lite god mat. Under tiden svarade jag på en idiotisk enkät om mina alkoholvanor. Jag fann mig till sist svara på frågor om mina spritvanor – jag som bara dricker sprit typ fyra gånger om året: till påsk, Sista april, midsommar och jul. Ungefär. Det blev så rörigt med alla konstiga svarsalternativ att jag blev tvungen att… öppna en flaska vin till maten.

En flaska Cantina Zaccagnini (2010).

Vinet fick jag för ungefär ett år sen när jag fyllde 50 av den hjärtegoda L och några kollegor på fakulteten. Flaskan levererades i en fin tygpåse från Wien.

En vinpåse från Wien.

Det här vinet hade jag sparat till för att drickas vid nåt speciellt tillfälle. Söndagen den 19 maj 2013 passade perfekt. Det finns till och med några droppar kvar i flaskan, för här super vi inte utan njuter av alkohol.

Kvällen rundades av med lite mord och elände på Kanal 9, bland annat ett program där folk stalkade varandra. Synnerligen intressant!

Livet är kort.

Read Full Post »

Fredagsfix

En hel kvart tidigare än arbetstidens egentliga slut åkte jag hem idag. Jag är matt och yr och nu i kväll har jag fått mer ont.

Trots värkarna – ja, aliengänget verkar vilja komma ut nu – har jag fått en del fixat så här på fredagen. Jag betalade en gåva till Läkare utan gränser för att hedra minnet av en vän. Det känns så futtigt och jag hade önskat att jag hade kunnat sätta en nolla till efter beloppet… Men det ger oss inte vännen tillbaka.

En liten strykhög har försvunnit från arbetsrummet. Skönt att ta itu med sånt innan det blir en stor strykhög eftersom jag har svårt att stå längre stunder.

Linser för 90 dagar har jag beställt från nätet. Genom att skicka efter linserna från just det stället sparar jag 1 000 kronor – varje beställning. Det gör cirka    4 000 spänn om året, det.

Har säkerhetskopierat filer, framför allt foton. Inser att jag behöver nya USB-minnen. Filerna är väldigt utspridda just nu.

En hushållsbudget för nästa år har jag påbörjat. Det går ju inte att skriva i nån inkomst eftersom jag inte vet om jag har nån, men ändå. Jag har i alla fall börjat.

Känner mig trött och frusen och lite deppo och ensam i kväll. Stor skillnad mot glädeyran förra fredagen. Troligen för att jag är däckad av det där alien-gänget som lever rövare just nu. Jag ska svepa in mig i en pläd och gosa ner mig bäste fåtöljen. Kanske ta fram en öl och varför inte trolla fram lite popcorn eller nåt?

Jag fick sms från SAS – eh, finns det fortfarande? (DÄR kom ironin för den som har svårt att uppfatta sånt!). Det hade kommit tidigare idag till min gamla mobil. Uppenbarligen är jag i Köpenhamn och ska ta 21-flyget till Arlanda. Jahaja, jaså…

Att jag var i Köpenhamn och vill hem till Arlanda i kväll var mer än jag visste.

Undras vad jag har gjort i Köpenhamn? Med mitt dåliga minne kan jag ju ha gjort vad som helst. Ytterligare ett skäl till att jag bloggar – mitt minne spelar tricks med mig och jag glömmer så lätt saker och ting. I morse glömde jag till exempel att tvätta halsen. Men jag kom på det i tid! Jag glömde också att lägga i handbromsen (andar gången på kort tid…) när jag hade parkerat på jobbet. Bilen började rulla medan jag satt i, så det var bara att rycka tag i handbromsen.

Nu ska jag fixa lite micro-popcorn. Om jag minns hur man gör… Vad håller du på med???

Livet är kort.

Read Full Post »

Tofflan undrar: Hur lever du?

Tofflan har beslutat sig för att gå på djupet med detta kring relationer. Den här veckan undrar Tofflan hur du lever. (Nej, lever rövare finns inte som svarsalternativ!)

Frågan hittar du som vanligt här intill i högerspalten och precis som vanligt kan du inte kommentera det här inlägget. Men du skulle kunna blogga om ditt leverne på din egen blogg..?

Stort TACK på förhand för att du tar dig tid att klicka ett svar!

Read Full Post »

En hiskelig bakgrund!

Jorå, jag är medveten om att dagens bakgrund är hiskelig. Lime är precis som turkos inte en färg utan en nyans. Den (lime, alltså) är dessutom betydligt mer skrämmande än turkos. Jag blir skräckslagen när jag ser den. Skräckslagen att se nånting så… fult, helt enkelt.

I morse blev det tidig väckning, halv sex, av barnskrik. Men jag klagar inte för om man klagar på barnskrik är man nån sur och elak tant. Igår var det en modell större som levde rövare hela förmiddagen. Men jag klagade inte på det heller, för jag vill verkligen inte vara en sur och elak tant. Jag är bara ingen barnmänniska på det viset att jag ogillar gap och skrik. När det gäller bonusbarnen… ja, där säger jag ifrån om jag tycker att det går för långt på nåt sätt, men jag tycker sällan att det gör det. Dessutom har dessa barn två föräldrar som agerar föräldrar. Till skillnad från andra. Alla är nämligen inte lika lämpade att vara föräldrar. Se på mig! Det finns ett skäl till att jag inte har barn!

Jag vill inte vara nån sur och elak tant.

                                                                                                                                                                 På tal om föräldrar läste jag nyss att det inte är brottsligt att lämna tillbaka ett adoptivbarn som man inte gillar. Snacka om cyniskt! De svenska adoptivföräldrarna lämnade helt enkelt tillbaka dottern till hennes biologiska far i Gambia. Svenskarna

[…] tröttnade på henne för att hon var bråkig […]

enligt artikeln. Att flickan sen kom tillbaka till Sverige för att hon mådde dåligt ses inte heller som nåt bevis för att hon blivit dumpad och övergiven. Frågan är om det är brottsligt att lämna sina biologiska barn till nån släkting när man tycker att de är bråkiga. Eller är det skillnad på skit och pannkaka igen? En stilla undran.

♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦♦

Jag mår inte bra idag. Jag vaknade och hade hiskeligt ont i magen, lika hiskeligt som bakgrunden till bloggen. Jag fäller hår som värsta djuret. Jag ser illa. Mina händer domnar. Men jag lever än. Och bråkig är jag. Men jag klagar inte. Nån sur och elak tant vill jag inte vara. Bara ibland. Moaahahahaaaaa……….

Jag lever än och är bråkig.

Read Full Post »

HalvDAAANT

Vaknade vid åttatiden av att en person vars fan club jag definitivt inte tillhör levde rövare och kastade saker i golvet. Därefter stamp med lilla foten och diverse andra ljud. Men jag överlever. Jag somnade ju före klockan två i natt, så…

Pratade med kära Fästmön innan jag slöt mina ögon i natt. Vi diskuterade ett akut problem och jag kom med ett förslag till lösning som är mera tillfällig än permanent. Vi får se hur hon gör. Jag vill inte lägga mig i för mycket.

Jag känner mig halvDAAAN, som man uttrycker det i Metropolen Byhålan när man känner sig lite risig. Det är som om halsontet och förkylningen inte riktigt vill bryta fram – och det är baske mig plågsammare med taggtråd i halsen och nysningar i attacker (för att i nästa stund känna sig rätt OK) än att vara riktigt och totalt genomförkyld.

När en Toffla känner sig halvDAAAN är hon egentligen rätt risig.

                                                                                                                                                         På tal om Metropolen Byhålan har jag nu på morgonen utbytt lite intressanta tankar och idéer kring densamma. Vore kul om de kunde sjösättas under sommaren kanske.

Annars ser jag lite fram emot mammas reaktion när hon får sin namnsdagsgåva den 2 januari (ja hon heter faktiskt Svea, men har aldrig kallats för det – Svea var min mormor, liksom). Gåvan är ju en fotobok med några av mina bilder från Metropolen Byhålan. Om den gör succé kanske jag marknadsför den och säljer den här via bloggen – till självkostnadspris, förstås (liten upplaga = högt pris, dessvärre).

Den här bilden ingår i boken, bland annat.

                                                                                                                                                         Så har jag idag på morgonen fått tid och plats för kusin M:s begravning och jag ska kontakta kusin B i Hägersten som var intresserad av att delta. Tänkte vi kunde gå tillsammans och representera släkten. Övriga är ju lite spridda över landet och min mamma får nog inte riksfärdtjänst igen för att komma upp. Fast sen tror jag inte hon orkar med begravningar, man gör inte det när man kommer upp i åldrarna. Den sista begravning mamma deltog i var min pappas för fyra och ett halvt år sen, snart. Jag har i stället representerat oss på ett par stycken begravningar och varje gång blir jag påmind om vårt avsked av pappa. Det är så sorgligt, så sorgligt. Jag har emellertid noterat att mamma inte pratar lika mycket om pappa längre. Gissar att tiden har tagit över en hel del av smärtan och saknaden. Jag önskar ibland att tiden kunde äta upp allt som gör ont i mig, men det krävs mer av just tid för att få allt det onda att försvinna.

Read Full Post »