Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Lena Nyman’

Ett inlägg i vilket Tofflan berättar om alla titlar hon kan sätta upp på sitt CV.


 

Två dar jobbar Fästmön kvällar, igår och idag. Medan hon snusade igår klev jag upp en hel kvart över sju. Maken till sovmorgon! Sen jobbade jag vid datorn ett par, tre timmar innan jag fixade till mig. Anna fixade frukost i stället och vi avnjöt svenska jordgubbar, inhandlade för 15 kronor litern på ICA Maxi Gnista i tisdags! Bra pris, men vi tyckte nog båda två att bären faktiskt inte smakade så mycket…

Innan Anna skulle jobba var hon tvungen att jobba. Hemifrån. Så då jobbade jag lite också. Hemifrån. Först var jag husmor och strök en rätt stor hög med tvätt. Därefter var jag paketinslagare och slog in en present till mamma. Sen hängde jag om några tavlor – sånt som behövde göras i samband med att jag blev sambo med Billy Den tionde Rödbrun.

Och sen… sen när Anna var skjutsad till jobbet började jag förstås greja med mina bokhyllor igen, förvånansvärt nog. Jag gjorde bland annat ett hyllplan för biografier och självbiografier. Här frotterar sig Blondie med Bang, Mao med Marilyn Monroe och så är förstås Anne Frank där, men även Bin Ladin och Stephen Fry, prinsessan Diana, Kennedys, Olof Palme, Martin Luther King, Lena Nyman, Maj Fant, Zarah Leander, Rickard Engfors, Kristian Gidlund, Käbi Laretei… och nu har jag säkert glömt nån. Du får kolla på bilden i stället!

Hyllplan med biografier och självbiografier

Biografier och självbiografier har fått ett eget hyllplan.


Jag har naturligtvis stuvat om 
i övriga hyllor för att få plats. Jag grejar lite hela tiden. Ändrar, tar bort, flyttar om. Det blir aldrig färdigt, men det gör mig inget – grunden är ordning och den är jag nöjd med. Jag är verkligen en organisatör! Hyllorna i arbetsrummet är ganska fulla just nu, medan hyllorna i hallen har tomma hyllplan liksom den i gästrummet. Mitt coffee table i vardagsrummet var belamrat av böcker jag har recenserat samt mina fotoböcker och ett par böcker om pin up-reklambilder. Dessa har nu fått nya hem i nån av mina nio bokhyllor – ytterligare en Billy Rödbrun är ju vitrinskåp, remember? Det är roligt att ha nåt att göra med händerna och när jag håller på med böckerna går dagen fortare.

Mamma fick ett samtal på 45 minuter också. Man kan säga att födelsedagsplanen är spikad nu, även om själva bokningen av dagen inte är gjord än.

Idag är det torsdag och jag borde städa av inne badrummet och duschrummet/toan när Anna jobbar. Men du gissar säkert vad jag gör så snart jag får en stund över… Faktum är att jag bara grejar med böcker nu för tiden. Det känns inte som om jag har haft nån rejäl lässtund de senaste dagarna. Kanske ska ta mig en sån, så här på torsdagen… Då kan jag ju lägga till läsare på mitt CV också. Eller kanske räcker det om jag bara skriver… allt i allo..?

Och nu… Ta-daaaaa! Här kommer ett bildspel av biblioteket i New Village:

Detta bildspel kräver JavaScript.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok som inte släpper greppet.


Egentligen borde jag inte läsa såna här böcker
när jag inte mår bra. Samtidigt är det inte alls fel att läsa om andra som har det tufft. Det ger ett rejält perspektiv på det egna ”lidandet”. Jag har just läst Kristian Gidlunds bok I kroppen min. Resan mot livets slut och alltings början. Den tog, kan jag meddela!

I kroppen min

Den här boken tog.


Kristian Gidlund har,
precis som jag, ett ärr på magen. Men mitt är kortare och resultatet av ingreppet hos mig blev bra och positivt. För Kristian Gidlund gjorde det ingen nytta. Hans resa mot döden har påbörjats alldeles för tidigt. Han är 29 år idag.

Våren 2011 får Kristian Gidlund veta att han har cancer i magen. Han opereras och utsätter sin kropp för strålbehandling. Det ser ut att gå bra. Men för ett år sen kom skiten tillbaka. Cancern går inte att bota.

Jag har varken läst Kristian Gidlunds blogg, sett honom på TV eller hört honom på radio. Det var opåverkad som jag började läsa boken. Skickade efter den tillsammans med Lena Nyman-biografin. Hon är död sen ett, han är… inte död än, men snart.

Många gånger under läsningen får jag lägga boken ifrån mig. Texterna kommer för nära. Jag värjer mig mot alla ord… om döden. Jag orkar inte. Men då skäms jag. Kristian Gidlund befinner sig inte bara bland orden. Han befinner sig i en kropp som håller på att dö och han kan baske mig inte lägga den ifrån sig!!! (Han kommer inte heller undan alla oombedda råd… Hur människor är ibland, alltså…)

Den här boken är inte bara välskriven, den bär på så mycket viktigt. Alla som inte har en ödmjuk inställning till livet borde verkligen läsa den. Och jag lovar dig, du förändras under läsningen! Dessutom, om du köper boken går tio pix till Cancerfonden.

Lägsta betyg till cancer, högsta betyg till den här boken!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om den gångna veckans bra saker och mindre bra saker.


Torsdag = veckans höjdpunkter
(mjukare) respektive lågvattenmärken (energislukare), enligt mig, alltså. Inte svårare än så här:

Mjukare


Energislukare

  • Och här skulle det stå… Nej, jag är inte lika taskig som vissa andra! (Men jävligt besviken på elakheter.)
  • Klantiga Arbetsförnedringen! (Hur kunde ni glömma att trycka på knappen???)
  • Telia (Jag är väldigt besviken på er service. Väldigt.)
  • Ungar som är ute och gapar halva nätterna (Många vill sova då. Och vad gör föräldrarna?)


Livet är kort. Och jag kom bara på fyra energislukare! Tänk så positiv jag har blivit!

Read Full Post »

Ett inlägg om min sista arbetsdag.


Det regnade hela eftermiddagen och kvällen igår.
Det blåste också. Jag blev tvungen att stänga fönster och dörrar. Vädret var en perfekt avbild hur det kändes inuti. Men det lättade när jag mobiltelefonerade med Fästmön, för hon får mig alltid på bra humör, hur tufft det än känns eller är.

Sista dagen på femte

Sista dagen på femte skrev jag om igår.


Det var en lustig dag igår!
Och inte fick jag nån klarhet i saker och ting. Jag har försökt ringa och mejla, men ingen svarar. Folk är ju på semester. Så vart jag ska överlämna saker och ting – som material, nycklar, passerkort, dator, mobil etc – vet jag i skrivande stund inte. Den person prefekt 2 tyckte att jag skulle överlämna till har nämligen semester – även nästa vecka.

Det mest struliga i skrivande stund är datorn som jag hade tänkt deponera på fakulteten idag. ML deklarerade igår att h*n tror att institution 1 har köpt loss den av fakulteten. Det hade ju varit bra om jag blivit informerad om detta, eftersom jag eventuellt ska göra ett jobb för sagda fakultet och har meddelat att jag har en dator… Nu vet jag inte om jag har en dator eller inte… Jag hoppas på svar under dan.

Nu har jag emellertid pratat med personalmänniskan och jag fick hämta mina intyg efter lunch. Hade tänkt luncha ensam med min bok tillsammans med Lena Nyman på Thaistället, men fick sånt trevligt sällskap av varma A idag igen! Vi har bytt mobilnummer! Knäppt, va, sista arbetsdagen…?

Det sista jag gör på jobbet är att mastertömma tjänstemobilen och flytta datorn till femte våningen. Där står den säkrast, tror jag. Troligen lämnar jag resten av mina prylar där också. Nånstans. Jag känner mig ganska frustrerad att det ska bli så här struligt i sista minuten, men när jag har lämnat den här byggnaden är det inte längre mitt problem. Och jag ska inte vända mig om…

Sa hej då till några igår som är i tjänst och det blir väl ytterligare några goodbyes idag. Men jag tänker inte dra ut på eländet utan ge mig iväg så snabbt jag kan. Nån avtackning blir det inte den här gången heller, men det hade jag inte förväntat mig. Jag har ju bara varit visstidsanställd i ett och ett halvt år.

När jag var och hämtade kaffe på förmiddagen föll mina ögon på denna nidbild som nån – inte jag! – hade ritat och lagt på hyllan bredvid kaffemaskinen. På nåt sätt känns det rätt att avsluta med den här, för informationsservicen lär ju bli obefintlig när jag har stängt och låst min dörr.

The preventor of info service

The preventor of information service – undras vem som avses…


Det är onsdag idag
och det är min sista arbetsdag här. För alla andra går livet vidare, för mig tar det stopp. Ett tag. Jag försöker planera in aktiviteter av olika slag – både roliga och användbara, men jag har svårt att upparbeta nåt engagemang just nu. Det går över, jag vet, men jag måste få sörja en stund.

I kväll ska jag fira vår elvaåring, men jag misstänker att födelsedagspresenten från Bokus inte har kommit fram än. Och det är skitdåligt, för den skickades i fredags. Jag hoppas att den är väl värd att vänta på…


Livet är kort. En del liv har knappt börjat, medan andra liv är på väg att ta slut. Så är det bara.

Read Full Post »

Ett inlägg om litteratur och köpglädje – i kombination.


Det plingade på min dörr nyss.
Det var Bring-bäraren som överlämnade ett orange, hårt paket från Bokus.

Orange paket från Bokus

Ett orange paket från Bokus levererades av Bring-bäraren.


Vad kunde det vara?
Till en pojke eller till en Toffla? Det var till en Toffla. Antagligen de sista böcker jag köper till mig själv på väldigt, väldigt länge. Som arbetslös har man nämligen inte råd att köpa böcker.

Två spännande biografier har jag köpt. Jag gick på Bokus reklam och köpte till rabatterat pris båda böckerna tillsammans för 300 spänn. Eller 299, som det står på fakturan.

Kristian Gidlunds bok o boken om Lena Nyman

Inuti låg Kristian Gidlunds bok och boken Annika Perssons bok om Lena Nyman.


Det här är inget inlägg som gör reklam
för Bokus (eller Bring eller Coop !) på nåt vis! Jag är faktiskt tämligen sur på Bokus för att man inte tillåter länkar i sina kund- och läsarrecensioner. Ett försök har jag gjort – aldrig mer! Men bra böcker har de, Bokus… Och bra priser… Och så får jag lite bonus på Med Mera-kortet när jag nätshoppar där. (Coop handlar jag inte på sen Fritzlan och jag inte fick köpa en påse chips där fem minuter före stängningsdags. Men Bring är bra – vilken service, plinga på dörren med ett paket som inte gick in i postboxen!)


Livet är kort.

Read Full Post »

En halvtimma i kväll på SvT 2 med Lena Nyman, blott 153 centimeter. Men ett stort geni, enligt en de teater- och filmkollegor som medverkade i dokumentären Lena Nyman – ett litet stort geni.

Under de 30 minuterna fick vi se glimtar från Lena Nymans karriär – också från de allra tidigaste filmerna som barn. Lena Nyman medverkade bland annat i Luffaren och Rasmus (baserad på Astrid Lindgrens bok Rasmus på luffen) som åttaåring och ett par, tre år senare var hon med i dramathrillern Farligt löfte.

Rörande är bilderna när de tio som antagits på Dramatens elevskola, med bland andra Marie Göranzon.


En ung Lena Nyman.

                                                                                                                                              Fascinerande är filmklippet ur Jag är nyfiken – gul när Lena och Börje Ahlstedt är det unga paret som ska ha sex. Scener ur denna film och ur Jag är nyfiken – blå som Lena Nyman fick utstå mycket skit för, bland annat av Artur Lundkvist och Nils Beyer som tyckte att hon var exhibitionist, själlös, lite dum och dessutom hade en fet bak… Snacka om hög nivå…

Och så Gösta Ekman, hennes fiktive lillebror och Kristina Lugn (född i Tierp!), som hon spelade teater med de sista aktiva åren, som talar så varmt om henne.

En fin liten dokumentär, som börjar och slutar med Lena Nymans mammas klippbok om dottern. Men jag hade gärna sett några halvtimmar till…

Read Full Post »

Onsdag och dags för genomkoll av veckans TV-program. Inte så svårt att välja den här gången heller, faktiskt.

Det här ska/vill jag glo på:

  • Onsdagen den 16 februari
    Lena Nyman – ett litet stort geni, SvT 2 klockan 20. En dokumentär från i år till minnet av den nyligen bortgångna skådespelaren Lena Nyman.
  • Torsdagen den 17 februari
    Antikrundan, SvT 1 klockan 20. Denna den sjätte delen av tolv går från Kiruna.
  • Fredagen den 18 februari
    Bakom stängda dörrar, TV 3 klockan 22.25. En amerikansk thriller från 1996 med bland andra Hugh Grant.
  • Lördagen den 19 februari
    Melodifestivalen, deltävling 3, SvT 1 klockan 20. Direkt från Linköping.
    Downton Abbey, SvT 1 klockan 21.30. Andra delen av sju i denna brittiska dramaserie.
  • Söndagen den 20 februari
    Kommissarie Zen, SvT 1 klockan 21. Ett brittiskt kriminaldrama från 2011. Den första delen av tre långfilmslånga avsnitt.
  • Måndagen den 21 februari
    CSI New York, Kanal 5 klockan 21. I brist på annat. CSI-serierna utvecklas, men jag har tyvärr inte möjlighet att glo på alla avsnitt eller alla varianter och då tappar man tråden lite…
  • Tisdagen den 22 februari
    Tråååååkigt…
  • Onsdagen den 23 februari
    Hej litteraturen, SvT 2 klockan 20.30. Den första delen av tre halvtimmeslånga program. Detta avsnitt handlar om svensk poesi.

Read Full Post »