Siri

Ett inlägg om en bok.

---

 

Som gammal litteraturvetare och toffla har jag ett alldeles särskilt förhållande till August Strindberg. Jag var runt 20 när hans böcker fångade mig. Under studietiden tog jag en särskilt kurs i hans författarskap. Det som är så speciellt med det är nog framför allt att det är så omfattande och så varierande. Dessutom var August Strindberg även en duktig målare och fotograf – och så försökte han göra guld. Men bakom alla gamla stora gubbar fanns ofta en hustru. Jag har just läst ut Lena Einhorns bok Siri, en bok om August Strindbergs första hustru Siri von Essen. Bokfyndet gjorde jag på Myrorna i somras – jag fick en fin, inbunden utgåva för 30 kronor.

 

Det här är en fiktiv roman, men Lena Einhorn har lagt ner mycket jobb på att samla bakgrundsfakta. De brev etc som förekommer i romanen är autentiska. Huvudperson är alltså Siri, egentligen Sigrid, född von Essen. Inledningsvis är hon gift Wrangel när August Strindberg kommer in i hennes liv. Eller i makarna Wrangels liv, ska sägas. August Strindberg blir en nära vän till familjen. Men en dag inser Siri och August att de älskar varandra. Siri lämnar sin bekväma tillvaro som officershustru. Hon blir inte Augusts hustru genast – hon blir skådespelerska först. Men så kommer barnen. Det blir två döttrar och en son tillsammans med August Strindberg. Mannen, som jag uppfattar som ytterligare ett barn i familjen i vissa avseenden. Läsaren får följa Siri såväl in i äktenskapet med August Strindberg som ut ur det och in i ett förhållande med en kvinna, något som förstås inte sker helt öppet.

Jag blir inte mindre intresserad av August Strindberg och hans familj efter att ha läst den här boken. Mina känslor och sympatier fortsätter emellertid att vara dubbla eller delade. August Strindberg må ha varit otroligt fascinerande och ett geni, men han kan definitivt inte ha varit lätt att leva med. Lena Einhorn har gjort en roman av yppersta klass om en av hans hustrur.

Toffelomdömet blir det högsta.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Blommor och böcker igen och igen

Ett blommigt inlägg med litterära inslag. Och allt jag skulle göra var att titta på en present…

---

 

Pion på väg att slå ut och två knoppar.

En förmiddag ägnat åt tröstlöst arbete. Det är bara så sorgligt alltihop. Tiden, Sisyfosarbetet och… ingenting händer. Dagarna går. Hitta glädjen i små detaljer, allt för att överleva ett dygn till – eller en timme. För ett par veckor sen fick Fästmön och jag en bukett från Slottsträdgården. I morse noterade jag att en pion börjar slå ut, medan övriga blommor hade vissnat. Jag rensade buketten och gav pionen friskt vatten. Den har överlevt två veckor och nu ska den till att blomma och sprida väldoft…

Dagens utflyktsmål var att titta på en present till min snart fyllande lilla mamma. Jodå, det gjorde jag också. Jag har fått hum om såväl utbud som prisbild. Utbudet är magert, prisbilden överkomlig. Mamma får sista ordet.

Sen ville jag också köpa nån liten blomma till ballen*… Den färglösa ballen där det mest färgglada är den ljusblåa vaxduken med prästkragar på. På väg till garaget passerade jag underbara lobelior i en betongkruka. Då bestämde jag mig: en lila lobelia skulle det bli till min lika lila ampel och kanske nån mer färgklick till ballebordet**.

Lobelian i betongkrukorna på vägen till garaget var underbart vacker!

Men… när Clark Kent*** ändå skulle luftas tog jag ytterligare ett par kringelikrokar. Bland annat hamnade jag på Återbruket, där jag fick tre böcker med mig hem utan att betala en spänn för dem. Alla böcker på Återbruket är nämligen fortfarande gratis!!! (Detta kan väl inte ens en smålänning motstå???)

Romarblod, Gåvan och Mörka platser följde med mig hem från Återbruket alldeles gratis!

Och sen ligger ju Myrorna i Boländerna väldigt nära Återbruket. Clark Kent hittade dit utan att jag behövde lotsa honom, jag bara gasade. Där fyndade jag ytterligare två böcker. De var emellertid inte gratis, men inbundna, i fint skick och billiga. Jag fick tag i den tredje och avslutande delen i Roth-trilogin samt Lena Einhorns bok om Siri von Essen för 20 respektive 30 kronor. Riktiga fynd!

Den avslutande delen i Roth-trilogin, De dödas mässa, samt Lena Einhorns Siri fyndades på Myrorna.

På hemvägen trasslade jag mig in till nyöppnade Blomsterlandet. Det arbetas i krokarna, refuger byggs och nya vägar asfalteras om… (Vissa saker var bättre förr..?) I affären rådde lugn och väldoft. Jag strosade en lång stund och höll på att ge upp hoppet om en lila hänglobelia. Men slutligen hittade jag EN – affärens allra sista. Till balkongbordet köpte jag en kraftig orange sol i form av en tagetes.

Orange sol och lila häng följde med hem till ballen.

Jag har satt tagetesen i en kruka och hänglobelian i ampeln. Den senare blommar inte än, men lite sol på den så garanterar jag att den exploderar med lila små blommor. Och det finns säkert nån som tycker att jag inte borde ha köpt varken blommor eller böcker, men nu gjorde jag det och det är jag glad över – så länge jag har ett hem att placera dem i.

Detta bildspel kräver JavaScript.

*ballen = balkongen
**ballebordet = balkongbordet
***Clark Kent = min lille bilman

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Blekingegatan 32

Ett inlägg om en bok.

---

 

Om jag tidigare var lite nyfiken på Greta Garbo, kan jag inte påstå att den nyfikenheten har minskat. Detta efter att ha läst Lena Einhorns roman Blekingegatan 32. Här får jag som läsare träffa den mycket unga Greta fram till genombrotten i såväl Sverige som Amerika. Och så får jag läsa om kärleken till lilla Mimi. Det här var den sista boken i den gigantiska hög jag köpte för en del av födelsdagspengen från mamma. Tack!

Händelserna i romanen (nej, det är ingen biografi, men den är baserad på verkliga händelser och fakta!) utspelar sig under 1920-talet. Greta Gustafsson bor på Blekingegatan 32 på Söder i Stockholm tillsammans med sin mamma Anna och syskonen Sven och Alva. Pappan gick bort när Greta bara var 14 år. Hon får tidigt arbete som expedit på PUB. Så småningom ”upptäcks” hon där och för stå modell för hattar i PUB:s katalog. Men det är skådespelare hon vill bli. Genom tillfälligheter får hon en kontakt och medverkar i en filmkomedi. Sen kommer hon till Dramaten. Det är där hon träffar Mimi, som blir hennes älskade. Tiden på Dramaten är Gretas lyckligaste i livet. Sen träffar hon Moje, regissören Mauritz Stiller. Och inget blir sig likt.

Det här är en vidunderlig bok – på många sätt. Ett sätt därför att författaren ursprungligen tänkte göra en film om Greta Garbo. Under sju år kämpade hon för detta. Men det blev ingen film, det blev en bok. Och det är jag väldigt, väldigt glad för. Det är en välskriven bok. En del kapitel skildrar tiden efter upptäckten i Amerika, andra kapitel vägen fram till berömmelsen i Sverige. Författaren lotsar skickligt mig som läsare genom de olika tiderna. Man får ett hum om varför Greta Garbo kallas gåtfull – Lena Einhorn lyckas skildra Greta Garbo på ett mycket trovärdigt sätt.

Toffelomdömet blir förstås det högsta.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Omgiven av bagare, omtanke och uppvaktad igen!

Ett förundrat inlägg.

---

 

Scone, kaffe och Anna Janssons nyaste till frukost.

Just som jag skulle sätta mig och skriva ett halvmiserabelt inlägg om hur jag ständigt känner mig utnyttjad av arbetsgivare som gång på gång väljer yngre män framför mig * hämtar andan * fick jag ett telefonsamtal. Jag bet mig i den teoretiska tungan och bestämde mig för att i stället lyfta fram människor som visar omtanke och är snälla. Och… bagare. Ja, det tycks som om de senare, i alla fall, flockas kring mig. Och jag klagar inte! Igår var det Kymriska Draken som bakade scones åt mig, idag bakar Fästmön och Elias bullar ute i Himlen. Jag måste se till att jag är ute till eftermiddagskaffet, med andra ord. Ful får man vara, men inte dum. Kanelbullar älskar jag! Precis som scones…

Frampå förmiddagen idag bestämde jag mig för att ta en liten för-frukost. Den snälla Draken skickade nämligen med mig de tre överblivna sconesen igår. Jag värmde en i micron och åt med havssalts-Bregott och ost. Sen värmde jag en till… Sen ringde Annas snälla mamma. Hon kommer över med en födelsedagspresent till mig! Det är nu en vecka sen jag fyllde år och idag skulle min morfar ha fyllt 110 år. Han och Annas mamma påminner mycket om varandra – de är bland annat lika snälla och omtänksamma. Kanske ska Annas mamma få den tredje sconen..?

För att glädja min egen mamma lite beställde jag sju (7) böcker från olika håll på nätet igår kväll. Jag fick ju en peng av henne till födelsedagen och det är roligt att kunna berätta att jag faktiskt har köpt mig nåt för pengarna. Men största delen av den pengen samt den jag fick i julklapp (jag köpte mig en morgonrock för julklappspengen och sparade resten) ska gå till en ny dator.

Gårdagens lilla litteraturbeställning blev följande:

1. Lena Lundgren och Lisbet Wikner: Maria Lang: Vår första deckardrottning
2. Linwood Barclay: Tro dina ögon
3. Lena Einhorn: Blekingegatan 32
4. Stephen King: Doktor Sömn
5. Lena Andersson: Egenmäktigt förfarande
6. Beata Arnborg: Krig, kvinnor och Gud
7. Kristina Appelqvist: Minns mig som en ängel

Tre biografier (mer eller mindre), tre spänningsromaner och en roman om passion och makt, för att sammanfatta.

I eftermiddag flaxar jag ut till Himlen.  Och, lystring, lystring: jag tar inte med mig nån dator! Annas nya internetuppkoppling fungerar inte som den ska, inte heller den fasta telefonin. Teknikens under…

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Dagens intressanta!

En liten tur i cybermedierna så här på lördagseftermiddagen.

Jag hade inte tänkt göra det, men… Unge Herrn sitter vid sin dator och håller på med nånting som skrattar som ett spöke. Gamla Tanten sitter därför vid sin dator och kollar in vad som spökar i medierna.

 

Min gamla kanske ger företaget en hacka om den byts in.

Värdecheck för gammal iPhone. Apple är ett smart företag, inte tu tal om annat. Nu har man infört en sorts inbytessystem där man kan lämna in sin gamla iPhone och få rabatt på en ny. Fast bara i USA, än så länge. För övrigt kommer ju två nya modeller i september, så detta var ju smart marknadsföring genom goodwill om nåt!

”Humaniora nödvändigt för ett kreativt näringsliv”. Det tycker finansmannen Robert Weil. Och i en debattartikel förklarar han varför. Ett skäl är att humaniora är en absolut förutsättning för att skapa ett bättre samhälle! Det var ord och inga visor! Dessa ord estimerar vi dessutom!

 

Böcker, böcker, böcker… I Uppsala har boken en egen dag, dessutom.

Författarna till Bokens dag 2013 klara. Lokalblaskan har ju kört stenhårt på Bokens dag ett antal år. Årets dag går av stapeln den 28 oktober, men redan nu är författarna klara. Vad sägs om Kjell Espmark, Lena Einhorn, Anna Williams, Linda Skugge, Tomas Bodström och Johan Theorin? En rätt häftig samling i år, tycker jag!

Matfestival i Botaniska. På bondens egen matfestival hade jag gärna spankulerat för att få se vad som erbjuds. Men vem vet… Festivalen pågår hela helgen och helgen är inte slut än!

 

Det funkar inte. Inte det gamla heller just nu.

Strul med biljettsystemen. Dagens ”Vad var det jag sa?”, liksom… Tydligen fungerar inget av biljettsystemen på bussarna just nu – varken det gamla eller det nya. Så himla dumt.

”Kristallen” tråkigare än stupstocken. Ja det kan man säga. Personligen studsade jag i TV-fåtöljen vid ett felstavat ord (tårka), men det som fick mig att gå i taket var den uttråkade publiken. Jag menar, om man nu masar sig dit kan man väl åtminstone låtsas att man har roligt? Incestfest, för tusan! Programledarna var i jämförelse med publiken riktigt bra. Den som känner mig förstår då hur illa det var… Pristagarna… Tja, en del betedde sig så knäppt att det blev till en enmanskvinnasshow i morse vid frukostbordet här hemma…

Varför blir LCHF:are så aggressiva? Berglin har svaret – verkligen!

 

Skor i höstens färg.

Och vilken är höstens färg? Enligt Isabel Adrian (har aldrig hört talas om tidigare) är det… rosa! Thank God! Vad som helst utom turkos!!

Extramamman kommer till Motala. Kan man säga att Metropolen Byhålan får en alldeles egen mammis? Nej, det är faktiskt ett helt företag som har skrivit avtal med kommunen om olika sorters personlig hemtjänst.

Livet är kort.

Read Full Post »