Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘ledig tjänst’

Ett blandat inlägg.


 

Felix

Felix, kom hem!

Dagarna springer iväg – på ett sätt. I morgon är det juli. Tänk… Här händer inte mycket mer än att jag väntar på en bok för recension. Författaren är från krokarna och jag hoppas kunna läsa och skriva om boken innan jag reser neråt landet. Men det är ju ännu tid kvar. Jag är husdjurs- och blomvakt för tillfället och det ger tillvaron lite stadga och mig själv en känsla av att vara behövd.

På husdjursfronten inom familjen är det annars lite oroligt. En av bröderna Kex har hållit sig hemifrån sen i lördags, tror jag. Även om katter är friare liv än andra husdjur är det lite oroande. Vi får hoppas att han snart står utanför pappas dörr och jamar efter mat.

Det har blivit lite sämre väder igen. Idag känns det som om regnet hänger i luften. Inte mig emot, jag föredrar ju regn framför sol, men jag tänker på dem som har semester just nu och som kanske vill ha det torrt och varmt. Idag var den ursprungliga tanken att jag skulle träffa en kompis när hon har slutat jobba i eftermiddag för en liten hundpromenad i Gamlis. Tyvärr protesterar inte bara högerfoten utan benet, så vi får se hur det blir med det. Men jag kan ju alltid ta bilen bort och att äta en glass kan man göra sittande… Jag har sms:at en förfrågan och väntar nu på svar.

Sent igår kväll blev jag tipsad av en kompis om en ledig tjänst. Denna tjänst – med flera – sökte jag i morse. Man tycker att det borde vara min tur snart, men man vet inte. Det verkar inte vara tur det handlar om utan rätt kontakter, rätt ålder och rätt ”bagage”. Men självklart reagerar jag när jag läser textraderna i nedanstående skärmklipp från en dagstidning och undrar varför ”Nisse”, som har skrivit raderna, har fast jobb och inte jag. När det skrivna ordet ska vara det främsta verktyget känns det märkligt att ”Nisse” får betalt för att skriva så här illa:

I samband med

Det här fick ”Nisse”betalt för att skriva…


Jag får en del förfrågningar 
om jag vill skriva saker, men sen tycks frågorna rinna ut i sanden alternativt har frågeställarna annat för sig. Det är lite dåligt, för jag själv svarar snabbt. En tappar sugen, lusten. Så jag harvar på här på bloggen och skriver gratis. Det är i vart fall stor belöning att få läsa dessa rader i en kommentar från en läsare (Tack, asamon!):

Hej Tofflan! Jag brukar inte läsa bloggar så ofta, men jag har fastnat för din. Du skriver jättebra och med humor, skrattar för mig själv medans jag läser en del saker. Jag kände att jag ville skriva några rader för att gratulera dig till en så bra blogg! Tummen upp för bokrecencioner också, det var så jag hittade hit via Bokus. Jag följer dig både på instagram och twitter, men jag är ingen stalker,😜 jag bara fastnat för vad du skriver. 😊😊 […]

Jag har fått en inbjudan att delta i en dag med skrivinspiration i höst. Inte för att jag vet om jag lever då, men när jag har publicerat det här inlägget tror jag bestämt att jag anmäler mitt intresse att delta. En måste göra saker en tycker om, också, och när det inte kostar nånting heller, så…

Nu är förmiddagspausen slut och jag ska fortsätta mitt sedvanliga arbete. En dag ska det ge frukt, en dag. Så måste jag tänka, annars går jag under.

Vad har DU för dig idag??? Skriv några rader och berätta i en kommentar så blir jag glad!

 


Livet är kort.

Annonser

Read Full Post »

Ett mörkt inlägg.


 

Sökta jobbhögen den 22 oktober 2014

Sökta jobbhögen idag på morgonen, den 22 oktober 2014. Nu är den högre än Ballografpennan!

Dagarna känns allt kortare och mörkare. Jag som går hemma större delen av dygnet får oftast ha en eller flera lampor tända under min vakna tid. Mörkret brukar göra mig sömnig, men jag sover sämre och är tröttare än nånsin trots att jag inget gör.

Som vanligt inleder jag mina vardagar med att söka jobb. Jag har haft bra flyt den här veckan och hittat intressanta och relevanta lediga jobb att söka. Det har ännu inte trillat så många nej heller, bara ett enda. Och då handlade det om att företaget valt en annan lösning än att rekrytera (externt?). Sökta jobb-högen växer. Jag har nog sökt runt 230 jobb sen i somras. Endera dan måste jag gå igenom högen och rensa bort de ansökningar och annonser som jag har fått nej på – detta innan högen blir så hög att den glider av skrivbordet och jag uppfattas som en Samlare som inte kan kasta saker.

Det pågår en ubåtsjakt har jag noterat. Jag tycker att det är svårt att se vad som är sanning och vad som är… gissningar i media. Media skrämmer upp folk, skrämmer upp mig. Och så undrar jag hur i h-e mycket det kostade att frakta runt en journalist från Expressen i en helikopter runt sökplatsen – samtidigt som en jädra massa fotografer vid samma tidning blir uppsagda – utan avgångsvederlag! I mina ögon ter detta sig skamligt!

I min lilla värld händer inte så mycket alls. Jag räknar med att vara hemma helt och hållet i dagarna tre eftersom det har aviserats att det ska komma en besiktningsman nån gång under dessa dygn. Inte vill jag att främlingar ska runt i mitt hem utan att jag är närvarande!

Så jag blir vid min läst. Jag har böcker att läsa och TV att glo på, om jag vill det. Igår satt jag med spänd förväntan och glodde på Veckans brott eftersom en dyngförkyld Leffe skulle öppna Kuvertet. Alltså Kuvertet, i vilket han lagt ett papper där han för ett och ett halvt år sen skrev ner vad han trodde hade hänt och vem som var skyldig till en viss kostöld. Det var Camilla Kvartoft som sprättade och spänningen var olidlig när hon läste:

Stölden den 19 december har aldrig hänt. I stället har korna försvunnit på annat sätt. Det kan ha varit flera gärningsmän.

Så var det med det! I domstol blev ko-ägaren förklarad oskyldig, det är det enda vi vet i fallet. Fortfarande höljt i dunkel, mörker, alltså.

Lilla My

Lilla My, i form av reflex, hängde på en före detta kollega.

Det har börjat ljusna utanför mitt arbetsrumsfönster och jag ser på björken att det blåser. Men du som ger dig ut – oavsett tidpunkt – denna årstid har väl reflexer, hoppas jag? Det är inte svårt att komma ihåg om du fäster dem vid ditt ytterplagg. Det blir inga böter om du glömmer reflexer, men vi bilförare blir glada för det ger oss en chans att se dig. Igår höll jag på att mosa en mörkklädd kvinna som gick på fel sida av vägen, till exempel. Hade hon haft reflexer hade jag sett henne och sluppit tvärnita. Då är jag ändå en mycket van bilförare som har haft körkort i över 30 år. Körkort, förresten, är nåt man måste ha med sig när man kör bil. Det kan bli dyrt om man glömmer det hemma, läste jag häromdan i Byhålebladet…

Dags att försöka fylla den här dagen så att mörkret fortsätter att lätta… Jag tar fortfarande emot tips på läskiga filmer som jag och Fästmön kan gotta oss med under höstens enda långhelg framöver!!! Skriv ditt tips i en kommentar så blir jag glad, även om jag låter grinig och mörk.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett färginriktat inlägg.


 

Blött löv med droppar på marken

Rätt färglöst…

Gårdagen blev en förtretlighetens dag. En sån där dag som jag brukar kalla ganska färglös. Och inte bara för min del! Jag skrattade mest åt mitt elände. Det mesta gick ju åt skogen för mig, men vad ska jag göra åt det som är som det är? Jag sa vad jag tyckte, jag skrev och jag blir kompenserad. Som kommunikatör är man trots allt ganska van med snabba svängar, så jag får väl se det som en prövning att inför en ny dag framöver ladda och bli nervös igen. Nä, värre var det för andra som hade ordnat nånting bra och som igår fick veta att det inte funkar. Jättetrist och jag hoppas att det löser sig på nåt sätt.

Jordgubbar

Jordgubbar – färgrika, nyttiga och goda.

Igår eftermiddag skrev jag ett brev. Det fick jag gå till brevlådan med i Tokerians entré. Naturligtvis passade jag på att gå in och handla också. Jag köpte några skivor kalkon och mimosasallad till middag (kalkon och kyckling – vitt kött – är det enda kött jag äter). Och så köpte jag en ask jordgubbar – för att sätta lite färg på tillvaron och för att det är både nyttigt och gott! Men det var inte svenska jordgubbar, för de svenska har tagit slut nu, sa tjejen i kassan. De jag köpte var belgiska. Då tänkte jag på vännen Belgiska Anna och låtsades att hon hade haft sitt svenska finger med bland dessa belgiska ”bubbar”. Så kändes det bra. För jordgubbar ska vara svenska, tycker jag. De ska vara oregelbundna i formen, skäggstubbiga, rätt fula men väldigt smakrika! Utlandsodlade jordgubbar är oftast väldigt vackra att se på, men smakar ingenting. Ett skäl till detta är att jordgubbar på andra ställen än i Sverige mest används som dekoration, inte för att ätas som de är med mjölk, grädde eller glass…

Hela dan igår, nästan, gick åt till den där intervjun som inte blev av  – av olika skäl (resa, köra fel, vänta, telefonera ett antal gånger på plats och hemifrån, skriva brev, posta snigelpost). Men jag sökte i alla fall två jobb. Idag har jag bara hittat en ledig tjänst som var intressant nog för mig att söka. Ett 70-tal jobb har jag sökt de senaste veckorna och några har som sagt gett lite… knoppande frukt, i alla fall.

Ulrika och Anna på Pride bloggstlJPG

Så här färgrika var vi på Pride för fem år sen…

Jag telefonerade med både mamma och Fästmön igår också, jag tvättade och jag packade. För på torsdag eftermiddag åker vi ju till Stockholm Pride och stannar till söndag. Det blir Annas och min lilla gemensamma semester. På torsdagskvällen ska vi på Folklig fest, en sorts utveckling av schlagerkvällarna. Jag har inte varit så överförtjust de senaste gångerna jag har varit på dessa, så jag hoppas och tror att det blir nåt bra av det nya. På fredagen ska vi göra annat. Lördagen är förstås vikt för paraden, som utgår från Mariatorget i år och går mot stadion som liksom förra året är Pride Park. Ungefär två timmar ska det ta att gå paraden. Självklart hoppas vi på fint väder, men gärna lite svalare än 30 grader. Det blir hett som i en gryta inne i stan… Efter paraden blir det fest i parken.

Sen är det söndag. Då åker vi hem, lite mer färgrika i våra inre, i alla fall. Det är mycket därför jag deltar i Pride. För att få en dos färg och för att känna att jag för en gångs skull inte är den som är annorlunda. Det är viktigt för mig att delta. Paraden blir liksom kronan på verket. Så länge jag kan ska jag gå den! Förra året var en extra bedrift för mitt personliga jag, framför allt av hälsoskäl. Det var en särskilt stark känsla av

Jag klarade det!

förra året. Sen får andra tycka vad de vill om det. För det klart att det finns folk som har/hade synpunkter på det också… På mitt deltagande i Pride, alltså. Men för er kan jag berätta att min enkla tanke var att sätta lite färg på tillvaron. Det ska jag göra i år också.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Det är så intensiva dagar just nu att jag ofta glömmer att det också händer så mycket ute i naturen. Jag är knappt ute alls – mer än till och från garaget hemma och parkeringen på jobbet samt lunchrestaurangen. Nu skulle jag ha sån lust att vara ute och fota det som exploderar!

Tidigt i morse passade jag på att ta några bilder. Du som är duktig på vad träden och blommorna heter får gärna upplysa mig! Jag är dålig på träd- och blomnamn, jag bara förförs av det vackra. Som detta gröna med små, små gula blommor i…

Mycket grönt och lite gult.


Fästmön
var ute och fotade igår.
Jag hade gärna följt med! Men samtidigt är ljuset inte det bästa just nu. Idag är himlen allt annat än blå, den går mer mot vit. Svårt att få träd med vita blommor skarpa då!

Vita blommor i trädet. Men vilket träd???


Igår var det märkligt väder framåt kvällen.
När jag gav mig av från jobbet varmt det soligt och varmt. Jag glömde förstås solbrillorna i väskan i bagaget, men hittade mina små fula bilsolbrillor i handskfacket. De fick duga. Jag ser extra snipig ut i dem.

Jag hade fått sms om att mina fyra Irene Huss-filmer fanns att hämta på ICA Heidan, så jag tog svängen därom för att få mitt paket. Etuiet till en av filmerna var trasigt, men skivan verkade inte skadad. Det är bra att just denna ICA-affär är paketombud, för den har öppet till klockan 22 alla dagar, tror jag. Det är ju inte alltid man kan gå på dagtid och hämta paket, menar jag.

Anna lagade till pastasnäckor och röd pesto, delikatesser som låg i den fina korgen jag fick av fakultetsvännerna till jul. Det blev riktigt smaskigt och röd pesto ska jag definitivt köpa igen. Jag gör ibland själv grön pesto, en egen variant med persilja i stället för basilika. Det ska vara massor av vitlök och olivolja i och så ska man ta saltet direkt från saltkvarnen. Efteråt är det bra om man är noga med tandhygienen, för om man ler mot solen går den i moln på grund av all grön persilja som har fastnat mellan gaddarna. Om man nu inte har autostrador i käften, vill säga. Då kan man fortsätta le.

Vad händer idag? Tja på jobbet är det webbpyssel och så ska jag tänka ut några frågor som jag vill ställa till en del nyckelpersoner. Och så ska jag förstås boka in intervjuer med dessa! Jag brukar palla två, högst tre intervjuer per dag. Det beror på att jag gärna vill hinna skriva in svaren i en särskild fil som jag sen använder som underlag för vidare arbete. Och på förmiddagen är det utbildning i videokonferensutrustningen. Jag har lovat att vara behjälplig om det behövs! Till lunch ska jag träffa den kloka L som är ”min” fakultetskommunikatör.

Igår eftermiddag fick jag tag i min före detta kollega på ett annat universitet och jag frågade lite om den lediga tjänsten där. Blev väl inte så jättesugen på att söka det jobbet, men det är ju ändå ett års jobb. Här tar det ju slut den 31 juli. Tål att tänkas på, ansökningstiden går inte ut förrän den juni.

Avslutningsvis en vacker bild på den skönaste blomma på ett träd jag har sett hittills i år. Vad sägs om denna rosa drottning?

Och vad heter trädet den här skönheten blommar på???


Slutligen: många tankar och extra kraft till kära (blogg)vänner
som har det tungt i tillvaron just nu. Ni vet själva vilka ni är utan att jag hänger ut er här med namn.

Read Full Post »

Fröken Lillan vaknade framåt lunchtid, väckt av en felringning på mobilen. Hur kul är sånt när man har partajat kvällen innan? INGET ALLS. Vi fick en BRA pratstund, om såväl gårdagen som andra saker. Och jag vill i och med detta inlägg dela ut en svart bak till Birger Jarl i Uppsala, BJ, eller snarare ställets ordningsvakter. En av bonusdotterns kompisar fick inte komma in, trots förköpt biljett, på grund av att hon var för berusad. I stället skickades hon ut i över tjugogradig kyla för att

ta en promenad runt kvarteret för att nyktra till,

ordinerade ordningsvakten. OK, tjejerna hade druckit, men enligt Linn var kompisen inte så full att hon med rätta förvägrades inträde. Ordningsvakterna hade synpunkter på hennes sluddrande tal. Upplysningsvis är flickan ifråga DÖV på ena örat och när man har en sån hörselskada kan talet låta lite annorlunda. Ett klart fall för Diskrimineringsombudsmannen, om du frågar mig! Som tur är har tjejen en riktig kompis som heter Linn som promenerade med henne och som följde sin ledsna vän till busshållplatsen – allt festhumör var liksom bortblåst. Linn själv kom hem hit runt halv, kvart i ett.


Hur är man funtad när man skickar ut en ung tjej som man påstår vara berusad i över tjugogradig kyla? Tjejen hade druckit, men det sluddriga annorlunda talet beror på en hörselskada. Svart bak till Birger Jarls ordningsvakt!

                                                                                                                                                      Linn och jag intog ett par mackor vid en sen frukost. Vi åkte sen till Fästmöns jobb när hon slutade, 13.30, för vidare färd till buffén på restaurang Java. De omdömen vi hört och läst om stället var synnerligen varierande, men maten var det definitivt inget fel på och rikligt mätta blev vi. Däremot blev jag tämligen irriterad på en anställd som plockade bort soja och stark sås från vårt bord när vi satte oss. Ingetdera var slut, men gissningsvis skulle hon fylla på. Och sånt kan man göra när bordet inte har några gäster, tycker jag. Verkligen oförskämt! Hon återvände med flaskorna när vi hade ätit färdigt, men då hade jag redan ”lånat” från ett annat bord… 


Linn och Anna var i alla fall mycket nöjda med maten!

                                                                                                                                                            På restaurangen blev det ett obehagligt återseende från mitt förra arbetsliv. Mötte personen som inte sades ha en ledig tjänst åt mig, trots att jag hade sökt en där som jag dessutom var överkvalificerad för. Men jag är bara glad att slippa det företaget.

Vi skjutsade sen Linn till bussen innan vi åkte till ICA Heidan där jag hämtade ut mitt bokreapaket från Bokus. Och min förvåning var stor när jag öppnade paketet och trodde att jag hade beställt fyra pocketböcker – det var en pocket och tre inbundna böcker, till det facila priset av 182 kronor!


Mina bokreainköp i år.

                                                                                                                                                   Innan jag fick slita upp mitt paket förfasade jag mig över ett gäng Ovanliga Människor på ICA Heidan, varav en av dem verkade omåttligt nyfiken på mitt bokpaket och så när tillskansade sig det! Maken till fräckhet!

Clark* fick lite mat** han också och bensinpriset är nu uppe i makalösa 13:54 litern…

Hemma hittade jag ersättningsspecifikationen från a-kassan och satte mig sen för att kolla räkningar och ekonomi. Ersättningen från a-kassan blev 9 800, ungefär, och av mina räkningar på cirka 13 000 kronor kunde jag betala 12 500. Så nej, måttligt rik är jag inte. Jag är inte rik alls. Tur att Bliwa finns och förbarmar sig över mig några månader till! Om en vecka kommer pengar därifrån. TACK!

                                                                                                                                                          *Clark = han med efternamnet Kent, min lille bilman
**mat = bensin

Read Full Post »