Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘latmask’

Sex barr i BH:n, det var vad som återstod av gröngölingen* när jag klädde av mig för dusch efter en hel dags röjande av mitt hem. Gröngölingen som, pyntad med kulörta kulor, glittrande hjärtan, röda tomtar och en och annan guldfärgad klocka, bland annat, var så här vacker…


Så här fin var den…

                                                                                                                                                              Jag har verkligen slängt ut julen idag. Borta är alla röda dukar, tomtar i olika material och annat som hör julen till. Det känns bra. Det känns… tomt… Men… det är OK. Städat har jag också gjort och tre maskiner är tvättade och hängda – nu finns det inte plats för mer tvätt. Jag känner mig nöjd. Och lite tom. Nu återstår bara att riva ner julgardinen som skymtar på bilden, men det orkar jag inte i kväll. (För då måste jag ju stryka den rena som ska sättas upp i stället…)

Mamma ringde sent om sider – över en timme efter att jag förväntat mig en signal. Chauffören hade varit dum nog att ta vägen över Stockholm och det är INTE bra. Dessutom var han från Peking** och hittade knappt till Metropolen Byhålan. Mamma, 75 bast, fick var kartläsare.

Även jag själv och mitt barr är nu rena. Det var helt underbart att ta den där duschen och tvätta av sig julen och allt annat mindre väldoftande som en kropp utsöndrar under en hel dags städning.

Jag sitter en stund vid datorn medan jag väntar på att håret ska torka så jag kan halka över i slasket – ja, för nu har vi fått plusgrader och regn, dårå – till Tokerian. Sen blir det middag. I afton serverar Toffelköket en matlåda från frysen med spaghetti och kycklingfärs och lök. Till det tänker jag faktiskt ta ett glas rött!

Kvällen blir lugn, jag känner mig lite avskärmad och det är skönt med tystnaden. Men klockan 20 ska jag glo på Stjärnorna på slottet på SvT 1. Idag är det Niklas Strömstedts dag. Niklas Strömstedt är ju en av två rena musiker i gänget, så det ska bli spännande att kolla in vad han hittar på.

Gissar att kvällen avslutas med läsning och så ett samtal till Fästmön, som jag längtar efter massor.

Magontet har gått över, men ersatts av ont neråt njurarna. Fast sista jag kollade var det ju inget fel på mina njurar, så jag gissar att latmasken i mig har fått en rejäl omgång under dan. Illamåendet ligger kvar och lurar, men det är nog mat som fattas. På tal om krämpor insåg jag att det är dags för provtagning igen nästa vecka, så jag får väl försöka tvinga mig själv in till stan nån dag. Kanske går det lättare om jag kan träffa en god vän, som CL eller så, efter provtagningen???

                                                                                                                                          *gröngölingen = granen
**Peking = Norrköping

Read Full Post »

I morse vaknade jag och var så där otroligt seg som jag visst alltid är nu för tiden. Det känns som nånting oöverstigligt att kliva ur sängen. Men jag gör det, för nånstans inuti finns en liten en som säger till mig att jag inte ska ligga och lata mig. För jag tror att sjukdomen jag drabbats av är MASK. LATMASK. Eller det vore rätt OK om det var det – så slapp jag fler undersökningar och kunde stoppa en piska i Fästmöns hand. Nu är det tyvärr inte så och det är väl tankar kring källan till det onda som snurrar och mal när jag ligger här i min ensamhet – en ensamhet som är självvald, märk väl. Jag orkar inte ha folk omkring mig just nu. Orkar inte med ljud, läten. Bara lite på avstånd…


En av dessa är nog en latmask.

                                                                                                                                                  MEN… Idag har jag nåt att se fram emot! Anna kommer över ett par timmar mitt på dan! Och det slår allt! Att prata två gånger om dan i telefon, att skicka en massa sms… Det är liksom underordnat att träffa och vara med den man älskar. och Anna är så lugn och bra när man är krasslig. Hon pratar liksom inte ihjäl en utan hon finns där och håller en i handen – både mentalt och rent fysiskt. Nu vet hon om hur jag mår och förväntar sig inte att jag ska ställa till med varken fest eller kaffekalas – det orkar jag inte. Vi ska bara vara med varandra ett par timmar. Det är allt. Och det BETYDER allt för mig. Nåt att se fram emot. Nåt att stiga upp ur sängen för den här dan.

Annars var det partaj här på baksidan igår. Inget störande, men jag stängde båda vädringsfönstren åt det hållet så jag slapp få in grillrök som jag bara hostar av, och så jag slapp höra människor som skrattade och hade roligt. Jag är en svart jävel just nu, vill helst ligga här och tycka synd om mig själv. (Jisses, nu får en viss madam vatten på sin kvarn när jag självömkar helt öppet!)

Ja, jag är uppstigen, jag har tvättat mig, satt i linser, klätt på mig. Tryckt på knappen till den i förväg kaffe- och vattenladdade perkolatorn. Bäddat. Jag är, kort sagt, helt slut… Kökssoffan nästa! Där väntar lokalblaskan. Om jag orkar.

Read Full Post »