Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘lårbensbrott’

Ett återseende inlägg.


 

rökHon är tillbaka! Kvinnan i rosa morgonrock är hemma igen. Jag vet inte hur många morgnar vi har mötts öga mot öga genom ett fönster! Tidiga morgnar. En äldre kvinna och jag. Jag har varit på väg att göra mig klar för arbete, hon har gjort nåt jag inte gillar särskilt mycket: rökt.

En morgon var hon inte där längre. Det gick många morgnar, många dagar, veckor och månader, faktiskt. Vid nåt tillfälle har jag sett en man stöka omkring lite. Men inte kvinnan.

Som jag har undrat! Är hon på nåt sommarställe? Har hon flyttat? Är hon sjuk? Har hon kanske till och med avlidit?

Idag är hon tillbaka. Jag såg henne plötsligt när jag stod och strök mina oformliga, tjockissvarta linnen. Hon står inte i sin rosa morgonrock och röker, hon sitter ner och röker inte. Lårbensbrott, hjärtinfarkt, stroke??? Jag vet inte. Jag vill inte glo för mycket. Men jag hoppas att hon kände min blick och ögonen som sa

Välkommen hem, jag har saknat dig!

För det har jag. Nu känner jag mig genast mindre ensam. Jag hoppas att hon stannar. Och att våra blickar snart möts igen. Att hon rentav står där i morgon bitti, i sin rosa morgonrock, och gör nåt som jag inte gillar särskilt mycket: röker.


Kvinnan i rosa morgonrock har i verkligheten ett HELT annat plagg i en TOTALT annan färg på sig om morgnarna.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Dagen är något ljusare idag, men inte är det mycket. Grått och trist är det utanför fönstret, man vill helst stanna i sängen. Tidsinställda inlägg är finfint! Det ger intryck av att man är uppe klockan sex och publicerar saker på sin blogg. Jag kan meddela att det var jag INTE! Jag sov. Jag har sovit i över tio timmar. Tyvärr känner jag mig inte mindre trött för det, men jag var tvungen att skutta upp eftersom Taxi Tofflan ska på uppdrag idag. Barn idag har mycket spring i benen, men inte när de ska gå hem från skolan, typ… Till saken hör att Lilleman, enligt hans vackra mamma, är snorig och lite seg. Gissningsvis sätter sig snoret i benen och  minskar det sedvanliga springet.


Snor sätter sig i springande ben och gör dem sega.

                                                                                                                                                        Anna ska med ett av sina andra barn på ett viktigt möte på förmiddagen. Per sms meddelade hon nyss att det absolut inte går att springa utomhus – det är snor(!)halt!.. Så alla förflyttningar till fots tar längre tid än vanligt/planerat. Det var som vid kyrkan igår. En backe. En isbacke. Först en som var sandad. Sen en som INTE var sandad. Inga lårbensbrott eller några andra brott rapporterades dock – min mamma hade blivit GALEN på mig om nån av hennes kusiner hade gjort sig illa! Detta trots att sandningen vid kyrkan näppeligens var mitt uppdrag…


Vi klarade oss från att bli gipsade igår.

                                                                                                                                                     Själv går jag hemma här hos mig och skrotar. Just skrotar. Jag orkar ingenting. Vet inte vad som är fel och galet, men nåt är det. Jag tycker ärligt talat att mina vitaminmediciner inte hjälper. Jag är lika trött som i höstas. Vissa kvällar är jag så trött att jag önskar att jag aldrig skulle vakna mer, inte nästa morgon eller nånsin. Förstår du då hur Ända-in-trött jag är?

Slutligen en fråga: Jag har fått en inbjudan av en vän i Uppsala till nånting som heter WAYN, jag ska få nån sorts VIP-förmån(er). Vill den vännen ge sig till känna innan jag nappar på nåt sånt här, tack?! Det dråsar nämligen in ”erbjudanden” lite här och var i mina postboxar och en hel del är spam…

Sen ber jag om ursäkt om jag är kort i mina kommentarer, men jag har som sagt minimalt med ork att vara social just nu. Det går över.

Read Full Post »