Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘landsting’

Ett inlägg om svenska myndigheters effektivitet, övervakning och sånt.


 

Efter en morgon med dålig sömn skuttade jag ändå ur sängen. Även idag är det en del småfixande som behövs, men förhoppningsvis slipper jag telefonköa!

Det första jag gjorde var att kontrollera att mitt a-kassekort, som jag fyllde i och registrerade igår, blivit färdigbehandlat hos myndigheten Akassan Vision. Ja kors i taket, det hade det! Men jag har nog aldrig varit med om att en sån behandling av 14 kryss har tagit ett helt dygn, 24 timmar… Nä, effektiviteten är inte på topp, precis…

SJ är ingen myndighet men ett statligt företag. En kan ha åsikter om dess effektivitet, men på nätet är det smidigt att köpa biljett, i alla fall. Jag loggade in, fyllde i tiden jag vill resa med tåg till Stockholm i morgon, mina uppgifter och sen fick jag bekräftelse via mejl att köpet var gjort. (Nån returbiljett har jag inte köpt än, för jag vet ju inte hur lång tid kontraktsskrivningen tar. Klockan 15 ska jag vara där, vilket innebär att jag måste åka med 13.11-tåget så jag hinner ta tunnelbanan och leta mig fram till kontoret.) Men… jag kanske inte ska jubla över SJ för tidigt – nån sms-biljett har jag inte fått ännu och det var en stund sen jag köpte den…

Ett svart tåg

Hoppas jag får följa med på tåget i morgon…


Jag började kolla lite nyheter på nätet
så snart jag hade köpt min tågbiljett. Det första jag läste är en artikel om att svenska myndigheter lämnar ut mina surfvanor. Det är Dagens Nyheter som har gjort en undersökning som visar att det finns utländska bolag som kartlägger besökare på svenska sjukhus och myndigheters webbplatser. Spårningsfunktioner finns också på till exempel privata bloggar som denna, e-handelssajter med mera. Och syftet är förstås ett: att rikta reklam så att du ska lockas att nätshoppa. Landsting och kommuner, Bolagsverket, polisen, Skatteverket, Kristdemokraterna och Kronofogdemyndigheten är exempel på andra som har spårning. Men det blir nästan ironiskt när jag läser om detta hos Omni och under den korta artikeln hittar en annons från Bokus med tre böcker som jag nyligen har läst om – hos Bokus… Inte bara ironiskt, ganska skrämmande också, faktiskt, även om jag inte har nåt att dölja. Snacka om att ens surfvanor är kartlagda.

Röd drottningAtt föda ett barnDen tredje mannen
De har tre böckerna fanns i annonsen från Bokus under artikeln från Omni. Och det är inte första gången det här händer…


Jag utgår från
att det också syns att jag beställde en skattsedel från Skatteverket i förra veckan. Det vore ju bra om de slutade kolla mina surfvanor och skickade över skattsedeln med snigelposten i stället… Nä, fort går det inte när det är nåt Den Lilla Människan vill ha från en myndighet.

En applåd vill jag ändå dela ut. I förrförra veckan skrev jag om våra nya sedlar här på bloggen. Sen dess har det trillat in en broschyr med bra information om sedelbytet från Sveriges Riksbank. Där finns bland annat en sida med både viktiga datum och bilder. Den som vill kolla digitalt kan förstås surfa in på Riksbankens webbplats, men också ladda ner en gratis-app.

nyasedlar

Så här ser de nya sedlarna ut. Några av dem börjar komma ut i oktober.


Nu ska jag sätta mig med mina egna sedlar 
eller snarare mina hushållsräkenskaper. Förhoppningsvis kan jag betala mina räkningar den här månaden också, trots a-kassans fina lilla avdrag om 300 kronor för att jag råkade ”jobba” två timmar i augusti. Det sved lite att veta att min dagersättning från a-kassan har gått upp till 910 kronor om dan (noll kronor lördagar och söndagar) från och med den 7 september. Jag har haft 680 kronor om dan (noll kronor lördagar och söndagar). När det äntligen går att leva på a-kassan är det dags att säga ajöss till den för min del. Men ärligt… jag vill självklart mycket hellre jobba och få en lön!

Jag ska förresten också ringa bilverkstan och boka en tid för service framöver samt be dem ta fram offert på fyra nya vintertofflor till Clark Kent* så att vi kan ta oss fram lagligt i vinter. Det bör jag ha råd med när jag får lön framöver.


*vintertofflor till Clark Kent = dubbfria vinterdäck till min lille bil

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg vari Tofflan funderar över ett sosseförslag som åtminstone vid första påseende låter ganska bra.


Den här veckan presenterar sossarna sin vårbudget.
Nånting som partiet länge har velat avskaffa är det så kallade fas 3. I stället tänker man föreslå en sorts välfärdsjobb, extratjänster i välfärden. Jag vet inte om det låter bättre än fas 3, men låt oss kolla vad det innebär!

Som fas 3 handlar det om människor som har varit arbetslösa en lång tid, mer än två år. Dessa jobb ska enbart skapas inom offentlig och ideell sektor, alltså typ kommuner, landsting, föreningsverksamhet och liknande. Jobben i sig ska handla om arbetsuppgifter som inte redan utförs, för man vill ju inte peta nån ordinarie personal. Dessutom behöver man ingen utbildning.

Extratjänsterna i välfärden blir inga heltidsjobb, utan tanken är att man ska jobba deltid och ägna resten av sin tid åt att studera eller söka jobb. Men… och här kommer äntligen den stora skillnaden mot fas 3: man ska få kollektivavtalsenlig lön.

Guldpengar
Om man arbetar är det att föredra att få lön enligt kollektivavtal framför chokladpengar med guldfolie på.


Vad det hela kan tänkas kosta
vill sossarnas ekonomiska talesperson återkomma till. Men hon tror inte att det kan bli några högre extrakostnader eftersom samhället redan idag försörjer dessa människor. (Försörjer… jaha… Där kom den människosynen, ja… Försörjer… Vem vill inte försörja sig själv? De flesta normalt funtade vill väl inte ligga samhället till last, eller?) Arbetsgivare som ordnar fas 3-jobb får idag 5 000 kronor. Totalt ingår 34 000 personer i fas 3 idag.

Magdalena Andersson, den ekonomiska talespersonen, tar till kraftuttryck:

Hittar man inte vägar tillbaka till arbetsmarknaden så riskerar det att bli en tickande utgiftsbomb, att samhället över lång tid behöver försörja de här personerna. Att utföra extratjänster i välfärden bör innebära att de här människorna hamnar närmare arbetsmarknaden, särskilt om man kan kombi­nera det med utbildning.

En tickande utgiftsbomb… Jag undrar hur man känner sig när man har varit långtidsarbetslös och sossarnas ekonomiska talesperson inte bara ser det som man blir försörjd av samhället, man är en utgiftsbomb också…

Hur som helst, helt uppåt väggarna låter inte det här, även om jag kanske hade valt att uttrycka mig på lite annat sätt om jag hade varit sossarnas talesperson. Det jag är ute efter är att hitta meningsfulla aktiviteter för dem som är arbetslösa. Jag bloggade en gång om en kvinna som ville bli swahililärare. Hon hade i och för sig inte varit långtidsarbetslös, utan långtidssjukskriven. Det jobb hon ägnade sig åt om dagarna var att sitta och virka i en affär.

Så… det jag tycker är bra i förslaget är meningsfulla arbetsuppgifter och lön enligt kollektivavtal! Det behövs visst till exempel extra händer i vården – men kanske inte till tunga lyft, kära Magdalena Andersson, för det kräver kurser i lyftteknik om man inte ska skada sig – välkommen till verkligheten!

Det jag tycker är mindre bra är att det enbart är offentlig och ideell verksamhet som ska kunna härbärgera dessa människor. Är det nån verksamhet som i åratals har utnyttjat grå arbetskraft så är det offentlig sektor!!! Vidare gillar jag inte att människor klassas som utgiftsbomber eller synen att de, oavsett om det heter fas 3 eller extratjänster i välfärden, anses bli försörjda av samhället. Jag vill tro att människor faktiskt vill kunna försörja sig själva.

Vad tror du om detta???


Livet är kort.

Read Full Post »

Nu slår forskare larm om att korruption är vanligare än man tror inom kommuner och landsting. Den som myglar klarar sig oftast undan, medan den som slår larm straffas. Professor Lennart Lundquist i Lund, specialist på demokratifrågor, menar till och med att chefer riskerar i stort sett ingenting, medan den som säger ifrån straffas omedelbart.

Det finns nånting som heter meddelarfrihet i vårt land. Det är inskrivet i lagen. Meddelarfriheten innebär att den som jobbar inom kommun eller landsting har rätt till yttrandefrihet om till exempel missförhållanden. Men enligt professor Lundquist är det inte bättre i offentlig verksamhet än i privata. Och då är vi riktigt illa ute. Lennart Lundquist säger:

Det är livsfarligt för demokratin om man inte har en öppenhet. Då vet man heller inte var man ska lägga ansvaret och då försvinner solidariteten mellan människor.

Vad är det som gör att folk inte säger nånting då? Självklart är det av rädsla. Många tror att de ska straffas, till och med få sparken. Ändå inser inte de allra flesta att det som väntar efteråt blir

social utfrysning och karriärmässigt självmord

Det är därför man aldrig ska agera ensam, menar Lennart Lundquist. Han hävdar också att man hellre än att gå till sin chef ska gå till media.

Personligen anser jag att man bör försöka lösa interna problem internt, inte externt. Allt som står i tidningen är inte sant. Tidningar drivs i vinstsyfte och det är få som har verkligen har uppriktiga avsikter att upplysa allmänheten för att den har rätt att få veta – även om många tidningar säger sig ha det syftet. MEN… Jag inte bara tror utan jag vet att och hur man kan straffas om man pratar om missförhållanden eller mygel. Om man till exempel andas om att chefen gör privata affärer av diverse slag på arbetstid straffas den som säger att det nog inte är riktigt rätt, medan ingenting händer chefen. Inte heller händer det nåt om chefen skriker åt nån medarbetare, smäller igen dörrar, skriver kränkande e-post och ger förnedrande arbetsuppgifter. Den ensamme tiger och utför och går hem och gråter och belastar sin partner på kvällar och helger med att älta. Arbetsgruppen tiger.

tårar
Gråter gör man hemma.


På arbetsplatserna
är det också vanligare än man tror med kompiskorruption, menar Lennart Lundquist. Detta visar hans forskning tydligt och klart. Han menar att det finns starka band mellan släkt och gamla kompisar. Det har vi också sett på nära håll. Till exempel gamla kompisar som beviljar sina polare dyra kurser i utlandet, kurser som inte har med arbetet att göra. Eller gamla vänner, som välkomnar åter och ger gamla vänner, som burit sig väldigt illa åt under ett par års utflykt till en annan arbetsplats, höga chefstjänster i det gamla ”företaget”. Och eftersom många inte vågar säga nånting och straffsatserna för den som efterforskar vem som eventuellt har sagt nåt är löjligt låga (böter eller högst ett års fängelse) rullar det på i gamla spår. I detta sammanhang kan man ju också undra var alla journalister finns som vill upplysa allmänheten. Men det kanske finns vänskapsrelationer även mellan chefer och media? Who knows, det är ju inte helt otänkbart eftersom det klias rygg lite här och var.

Nu föreslår fyra forskare att det genomförs granskningar av vissa kommuner en gång om året för att man ska hitta eventuell korruption eller andra felaktigheter. Granskningarna ska genomföras av personer utan kopplingar till respektive granskad kommun. Och det är väl jättebra. Men samtidigt, menar Lennart Lundquist, måste korruptionsbegreppet utvidgas så att det omfattar även vänskapskorruption. Där är jag fullständigt enig med honom! Korruption är maktmissbruk och sånt ska straffa sig. Men varför endast granska kommuner och inte landsting? Jag lovar att där finns en och annan att syna. För den som är chef ska veta extra mycket hur man beter sig och vad som inte är OK att göra.

För den som undrar påbörjade jag det här inlägget hemma i morse och ägnade förmiddagsrasten och att putsa till det.


Livet är kort.

Read Full Post »

Mona Sahlins omdebatterade röda Louis Vuitton-väska ska säljas på auktion. Pengarna den inbringar ska gå till RFSL:s ungdomsverksamhet Egalia, en fritidsgård. Ett alldeles utmärkt initiativ, tycker jag!

Den berömda röda väskan går inte att missa. (Bilden är lånad från Sveriges Televisions hemsida.)


Man kan tycka vad man vill
om Mona Sahlin, men jag gillar henne. Visst bör man som högt uppsatt politiker föregå med gott exempel i vissa sammanhang, det tycker jag. Samtidigt kan jag känna att det var ett jäkla pådrag på allt Mona Sahlin gjorde ett tag. Sen kom Juholt – och inte fasen blev det bättre, eller?..

Hur som helst, den röda väskan fick Mona Sahlin när hon fyllde 50. Den uppmärksammades efter en riksdagsdebatt 2010. Somliga tyckte att det var högst olämpligt att sossarnas partiledare skulle gå omkring med en märkesväska värd 6 000 spänn, det vill säga hälften av vad ett vårdbiträde tjänade. Nu finns det emellertid inte så många vårdbiträden kvar eftersom arbetsgivarna inom kommuner, landsting och privata vårdbolag ofta kräver att man minst ska ha undersköterskeutbildning så jag undrar vilka vårdbiträden som avsågs..? Men ändå. Ärligt talat tyckte jag att det var att gå lite för långt, detta med väskan och Mona Sahlin. Människan hade ju ändå fått den i 50-årspresent. Hon var säkert överlycklig!

Nu säger Mona Sahlin:

Den har tjänat mig väl och om den kan ge pengar till goda ändamål så är det dags att skiljas åt.

Väskan ska nu auktioneras ut och faktum är att den kan ge rejält med klirr i kassan för Egalia. Kommunikationschefen på Bukowskis tror att det blir ett stort intresse för väskan. Det blir ett utrop på 2 000 kronor.

Kommunikationschefen vågar inte spekulera, men säger

[…] Ett foto av människor utklädda till kaniner som Eva Dahlgren tagit ropades ut för 5.000 kronor. Det såldes för 85.000. Väskan är minst lika intressant. […]

Från och med i morgon kan man se väskan och bjuda på denpå nätet. Då säljs också andra föremål till förmån för RFSL:s ungdomsverksamhet i samarbete med tidningen QX.

Read Full Post »

Oavsett vad man tycker om dem, men fyra mer eller mindre kända kvinnor har skrivit en lysande debattartikel i Expressen om att rökare behöver vårdens hjälp att sluta röka.

Skälet är att rökningen är det enskilt största dödsorsaken och därför, anser de fyra skribenterna, bör landstingen ta sitt ansvar och aktivt ge den hjälp som rökare behöver för att kunna sluta.


Pengar och hälsa går upp i rök tillsammans med ciggen.


I vårt land röker
ungefär en miljon människor. Av alla dem som ändå försöker sluta på egen hand misslyckas hela 97 procent. Det borde därför vara självklart att landstingen, och framför allt vårdcentralerna, har personal som är utbildad i rökavvänjning. Men så är det inte.

De fyra skribenterna menar att tobak är lika beroendeframkallande som heroin och kokain. Och ingen tycker väl att det är konstigt att knarkare får hjälp att sluta med sitt missbruk?

Ställt i relation till vad en anställd rökavvänjare vid varje vårdcentral skulle kosta är samhällsvinsten enorm! Några siffror:

[…] Varje år kostar rökningen 30 miljarder kronor bara i Sverige, för sjukvård, sjukskrivningar, produktionsbortfall genom förtidspensioneringar och dödsfall.
[…] ett års förbrukning av cigaretter kostar cirka 12 000-20 000 kronor. […]
[…] Det finns i dag utbildade tobaksavvänjare på näst intill samtliga vårdcentraler i regionen [Östergötland]. Kostnaden för satsningen är 13 miljoner kronor per år. […]

Jag kan inte annat än att upprepa artikelskribenternas fråga: När ska landstingen ta sitt ansvar?..

Read Full Post »

Landstingen kan betala mellan 30 000 och 45 000 kronor till anhöriga för begravning mot att de godkänner organdonationer från avlidna. Svenska forskare presenterar en för mig rätt häpnadsväckande idé i en ny studie.

Syftet med det hela är att öka antalet organdonationer. Det är väl berömvärt i sig eftersom det råder stor brist på organ. Och man tror att summan är för liten för att de anhöriga ska bli giriga. Dessutom skulle pengarna öronmärkas för begravningar eller möjligen välgörande ändamål.

För mig låter det hela rätt sjukt att göra business av organdonationer. Det är ju faktiskt kroppsdelar det handlar om! Men såna affärer existerar ju redan idag, dock illegalt. Jag tycker att det låter läskigt, ärligt talat. Kanske handlar det om att jag personligen varken vill donera organ eller blod. Inte heller ta emot, notera! Och landstingen har spelat ut sin roll i det nya Sverige. Lägg ner dem och spara massor av pengar! Pengar, som i stället kan användas av dem som bedriver sjukvård på golvet, inte på kontor. Pengar, som kommer patienter till nytta, inte byråkrater.


Blod och organ vill jag varken donera eller ta emot.

                                                                                                                                                       Jag är inte Jehovas Vittne. Men att ta emot blod eller organ eller vävnader från en annan människa är otänkbart för mig. Jag tycker det är läskigt, helt enkelt. Samtidigt beundrar jag dem som lämnar blod eller som har anmält att de gärna donerar sina organ eller vävnader om de kan komma till nytta.

Jag anser också att de nya idéerna om att donerade organ från döda ska finansiera deras begravningar är sjuka. Det känns lika fel som att stå i kyrkan och sälja saker (för att inte tala om kyrkor som tar ut inträdesavgift!).


Storkyrkan i Gamla Stan i Stockholm är en av kyrkorna som tar ut inträdesavgifter av sina besökare när det inte är gudstjänst! Fruktansvärt osmakligt! (Bilden är från ett takfönster på Lady Hamilton.)

                                                                                                                                                   Däremot kan jag inte acceptera den skillnaden blodcentralerna har gjort mellan ”alla andra” och homosexuella män när det gäller blodgivning! Numera är det faktiskt tillåtet för homosexuella män att lämna blod, men många blodcentraler har sökt dispens och tar inte emot homosexuella mäns blod. Jag har bloggat om det här förut och varit upprörd. 

Idag handlar det om ungefär 20 blodcentraler som inte tar emot blod från homosexuella män. Bara det att dessa blodcentraler har fått dispens retar gallfeber på mig! Nu är det emellertid bestämt att dispenser endast delas ut till årsskiftet och sen är det nog. Ja, det var då på tiden! Om det nu är bestämt att homosexuella män ska få lämna blod så ska väl de som vill det få göra det. Och får de inte det så är det bara sååå kränkande! Sen kan man ju i och för sig fundera över hur många som har LUST att donera blod. Blod som plötsligt duger. I alla fall på VISSA blodcentraler. Diskriminering så det skriker om det!

Read Full Post »

Så var rösterna räknade. Länets riksdagspolitiker är klara. Min favoritkandidat var en av dem som kom till riksdagen och jag har just gratulerat vederbörande per sms. Här är hela listan på dem som kom till riksdagen. Men annars känns det som om det här valet mest har orsakat kval.

Inget av blocken fick egen majoritet i riksdagen. Idag innebär det att det lilla missnöjespartiet tar rollen som vågmästare. Alliansen fick 173 mandat, de rödgröna 156 och missnöjespartiet 20. Men valresultatet är redan överklagatenligt en av kvällstidningarna har överklagandena STRÖMMAT in till länsstyrelsen i Värmland – och detta kan faktiskt innebära att det blir omval. Och ett omval kan ju innebära taktikröstande… Mera kval, alltså. Men en av kvällstidningarna har grävt fram experter i statsvetenskap från Uppsala respektive Göteborg och åtminstone ett par av dem tror definitivt INTE att det blir omval.


Jag tycker mest att det hela är snurrigt…

                                                                                                                                                               Ett sätt att komma runt detta att släppa in det lilla partiet är att minska på antalet platser i utskotten, från 17 till 15. Sossarna tycker att det ska vara 17 platser och detta innebär att det lilla partiet kommer in. Att minska antalet utskottsplatser skulle kunna ses som manipulation, menar man. Alliansens partier har ännu inte sagt sitt, men det ryktas att man går på sossarnas linje och vill möta missnöjespartiet med debatt.

Ute i kommunerna är det emellertid problem. Missnöjespartiet i fråga saknar representanter i hela 52 kommuner. För tillfället är 63 av partiets stolar tomma. Då blir det extra konstigt när människor felaktigt hängts ut som anhängare av partiet så som det har skett här i Uppsala. Det är två lärare vars namn har kommit in i det uppmärksammade registret om 5 700 namn. Två personer som absolut inte vill associeras med partiet.

De politiker som ska jobba med vårdverksamheten och lite annat smått och gott i vårt län är emellertid klara. Alliansen fick majoritet där och nåt vågmästarparti behöver man inte tampas med.

Det känns i nuläget som om utgången fortfarande inte är riktigt säker. Men Valmyndigheten har räknat klart rösterna till riksdagsvalet. Nu återstår den slutliga räkningen av röster till kommuner och landsting.

Man undrar om det nånsin finns ett slut..?

Read Full Post »