Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘lampor’

Idag är det semester. Jag har skurlov. Det är väldigt skönt att ha skurlov en fredag, för jag började skura redan igår kväll, ju. Och snart är jag faktiskt färdig och har mer än bara lördag och söndag att njuta av min ledighet.

Fönstren är verkligen jättefina och det är bara såå praktiskt att kunna vipp-vädra. Man slipper flytta på växter, lampor och annat som brukar stå på fönsterbänkarna. Det går att öppna och vädra ändå. Det enda abret (va fult det såg ut i bestämd form!) är den taskiga persinnen i sovrumsfönstrets vädringsdel. Men jag är säker på att Dalkarlarna, som ju pratar värmländska, kommer och åtgärdar detta snarast. Jag ska ta lite bilder sen när min hem är precis som det ska vara, jag är inte riktigt i mål där än!

Ett av ställena som behövde skuras idag var badrummet. Och jag blev så skitirriterad när jag noterade rost på min relativt nya tvålpump! Det är andra gången en tvålpump blir rostig! Borde inte dessa rimligtvis vara rostfria???

Allt som är orange är inte sniggt. Rost, till exempel, är jädrigt irriterande!


Min förra tvålpump
kostade massor och inhandlades på Järnia medan det ännu låg kvar bredvid Tokerian. Egentligen är det inte så konstigt att affären, Järnia, alltså, inte gick så bra där utan fick flytta till Stenhagen (som om den skulle gå bättre då…). Allting var skitdyrt och personalen var bland det mest ointresserade jag hadrskådat. Ingenting kunde de heller när man frågade om verktyg, skruvar och sånt. Satt mest och surfade! Jajamens! Inte så konstigt att kunderna ledsnar då…

Dagens andra stora irritationsmoment har irriterat mig flera gånger redan den här veckan. Av och till går det inte att logga in på home.se, där jag har två mejlkonton. Det finns ingen driftsinfo på inloggningssidan och när man anmäler felet får man bara idiotsvar som

töm cacheminnet

Dessutom kommer dessa idiotsvar till mejlen och om man då inte kan logga in… ja, du fattar resten, va? Men det gör uppenbarligen inte Spray som äger home.se, tyvärr. (Tyvärr att Spray äger home.se, alltså.) Tidigare var home.se så gott som reklamfri, både vad gäller själva sidan och reklam till inboxen. Idag är det så mycket SKIT som snurrar runt omkring på sidan att jag nästan får epilepsianfall när jag ska läsa mejl. SLUTA, SNÄLLA! (Så kanske jag skriver ett milt blogginlägg om home.se)

Sluta med all skit som snurrar i mejlboxen, home.se, så kanske jag slutar sura och skriver nåt snällt om er!


Tror du att det gick att sova idag då?
Retorisk fråga. Vaknade klockan sex, men låg kvar ända till halv sju och gjorde en FEM, det vill säga läste. Sen körde jag igång! Och vet du, nu börjar mitt hem se rätt normalt ut! Några saker kvar att göra är det och det mesta är sånt jag behöver fler armar till att göra (sätta upp gardinstången i vardagsrummet, flytta matsalsbordet, vippa ner gästsängen och flytta kökssoffan på plats). Ställer mitt hopp till Fästmön som trillar in här i eftermiddag nån gång. Till dess ska jag hämta in lite prylar som jag har lyckats trycka in i förrådet (stolar, tavlor och nån golvlampa).

Hälen är förstås ondare än ond, men det är nästan bra, för då tänker jag inte så mycket på alien som också är ond. Dessutom kliar det i ögon och näsa och jag undrar om jag helt enkelt är allergisk mot städning, eller vad..?

Skitväder är det ute, det fullkomligt vräääker ner! Men härligt att känna att jag inte slösar bort den här dan genom att städa en vacker höstdag – det är inte särskilt svårt att hålla sig inomhus när det ösregnar konstant. Frisk luft får jag ändå gott om, eftersom det går så bra att vipp-vädra!

Nu ska jag ut i förrådet och härja lite, därefter är det dags för frukost, tror jag. Och sen äntligen en dusch!


Livet är kort.

Read Full Post »

Fy te rackarns vad jag har hållit på i kväll! Jag som var så himla trött idag. Det vete 17 varifrån krafterna kommer, men kommer gör de.

Min ursprungliga plan var att städa badrummet och duschrummet/toan, kanske stryka några gardiner. HA! Jag har börjat att sväva ur ordentligt, våga gå ifrån planer och manus. Det senare gjorde jag igår. Då insåg jag nämligen att församlingen varken ville ha nån predikan eller nån föreläsning utan jobba…

En favoritskylt från verkstan på jobbet!


I kväll har jag
i alla fall fått en del gjort, även om det nu blev i fel ordning. Ett tag tyckte jag att jag gjorde allt möjligt och lite här och var, men det blev rätt bra till sist. Så här är en lägesbeskrivning:

  • I morse upptäckte jag att en persienn var knäpp. Hittade till sist ett mobilnummer som jag ringde vid 17-tiden. Eventuellt blir felet åtgärdat på måndag. Passade på att kommentera den urusla fönsterputsningen som var gjord idag också. Stora fläckar, en svart, till exempel, på flera fönster…
  • Köket är så gott som klart: gardinen hänger uppe, struken och slät, på sin långstång, krukväxterna står i fönstret liksom de två lamporna. Golvet är dammsuget och torkat. Köksbordet är framdraget så att det står under lampan – vore ju lite kul att kunna sitta där och läsa tidningen i morgon. Kvar att göra är att flytta kökssoffan till rätt position, men det kan jag inte göra ensam.
  • Sovrummet är helt klart, förutom den knäppa persiennen, dårå. Men jag fick sätta upp gardiner och ställa dit växter och det har jag gjort, liksom dammat, dammsugit och torkat golvet.
  • I vardags rummet har jag försökt rengöra de svarta fönsterbrädorna av sten med skokräm (!). Ingen vidare framgång. Men växterna är på plats och porslinsblomman uppknuten i ett av gardinfästena. Golvet framför fönstret är dammsuget och torkat. Kvar att göra är att flytta matsalsbordet på plats och ta in stolar, nån tavla och golvlampan från förrådet. Och så damma och dammsuga och torka resten av golvet, förstås. Gardinen är inte heller struken, utan ligger och väntar på strykbrädan.
  • Gästrummet har fått upp en ren och struken gardin och jag har dammsugit och torkat golvet framför fönstret och där sängen ska stå. Sammetsstolen och lilla runda bordet samt nattduksbordet är på plats. På fönsterbrädan tronar kaktusparaden och porslinblomman är fastknuten i gardinfästet. Nu ska sängen vippas ner, mattan läggas på och sista delen av rummet dammsugas och golvtorkas.
  • Arbetsrummet har också fått gardin uppsatt och växter i fönstret, till och med en liten lampa! Jag har dammsugit och torkat golvet framför fönstret. Det astunga arkivskåpet är skjutet på plats, men nu vågar jag inte hålla på med möblerna mer, klockan är ju rätt mycket… Så kvar att göra är att flytta datorn och skrivbordet på plats, damma, dammsuga och torka resten av golvet.
  • Badrummet och duschrummet/toan är kvar att städa i morgon. Tänkte också försöka ge mig på att rensa röret till handfatet i badrummet, det rinner rätt dåligt där.

Är det nån som inte tycker att jag är ett under av effektivitet??? (Måste få skryta lite!)

Jag har också hunnit telefonera med Fästmön, det känns som om det var evigheter sen. Skulle ha ringt mamma också, men då hade jag inte hunnit så långt som jag har gjort.

Hälen är ondare än ondast, näsan rinner (porslinsblommorna?) och alien är ju som den är (irriterande). Men jag lever fortfarande!

Nu funderar jag på att sprätta en öl och läsa Uppsala-Tidningen. Det är väl inte för sent för det när man, som jag, har skurlov i morgon???

Och… ja just det… Jag uppdaterade mitt virusskydd på datorn också.


Livet är kort.

Read Full Post »

Jag trodde i min enfald det jag hade läst i tidningen: att det skulle bli mildare. Något

mildare

kan man väl säga att det var i morse,

bara

runt 10 minusgrader.

Jag vill att det ska bli varmt, för nu har jag upptäckt att jag måste göra lite handpåläggning på Clark Kent*. Nån idiot har nämligen strukit sig mot hans högra bakvinge och gjort en lång, men inte så djup repa. Förhoppningsvis går det att polera upp skiten. Färg och lack har jag. Men så onödigt sånt där är! Ingen aning har jag heller om när det har hänt, jag upptäckte det i helgen. Visserligen brukar jag gå runt bilen då och då för att kolla att alla lampor funkar. Fästmön brukar också kolla. Av detta skäl gissar jag att det har hänt nån gång i förra veckan. Irriterande! Men samtidigt är jag glad att det inte var en större skada – eller att nån som satt inne i min bil blev skadad!.. Trist attityd folk har, emellertid, som varken skriver nån lapp eller hör av sig när sånt här händer.

Kallt är det som sagt idag, men också soligt. Jag försökte fånga den stora gula osten mellan husen, men som alltid är det ögat ser vackrare än det kameran ser. I alla fall för mig.

En gul ost såg jag i morse mellan husen. 


Uppe på jobbet var det kyligt.
Termostaten går ju på lägsta under helger och nätter, så man måste ha tröja på sig. Fast man kan väl säga att det är ett liiitet misslyckande för dem som byggde huset när fönstren ser ut så här.

Man kan väl säga att detta frostiga fönster är ett litet misslyckande för dem som byggde huset..? 


Idag ska jag fila på min plan,
i morgon väntar en intervju och ett arbetsmöte angående elektroniska informationstavlor. Det är Alla Hjärtans Dag i morgon och tillika Bibbis födelsedag, så trots att jag tycker att det är en säljarkupp tänker jag mig nog ut till Anna på kvällen.

I kväll efter jobbet måste jag handla lite för att fylla på i kylen. Gissningsvis behöver jag städa efter stamspolningen också och sen ska alla grejor och mattor tillbaka på plats. Hoppas att det blir bra nu, i rör och brunnar!


*Clark Kent = min skadade lille bil-man

Read Full Post »

Ja, inte från min homosexualitet, dårå, men väl från min fobi mot limegrönt (som ju i stället har ersatts av en fobi mot turkost, men…). Och inte är det så konstigt med tanke på att just limegrönt är Färgen på jobbet…

Det börjar redan nere i entrén med lampor som ändrar färg – limegrönt är en av färgerna. 


När jag kom in i byggnaden första gången
insåg jag att det var kört. Redan i entrén möttes jag av limegrönt här och var. Möbler, till exempel.

Fikastolarna uppe hos oss.


Nu var ju jag redan lite inne på färgen,
eftersom nån hade pådyvlat mig ett limegrönt handlovsstöd på VH-fakulteten. Det tog jag med hit till institutionen.

Jag tog med mig ett handlovsstöd.


På mitt nya kontor
hänger skira gardiner som inte skyddar ett smack mot solen. De går i olika nyanser, varav limegrönt förstås är en.

Gardiner i bland annat limegrönt – även om det är lite svårt att se på bilden. 


I bokhyllan
hade redan en och annan limegrön bok parkerat sig.

I bokhyllan – limegrönt


Utanför kontoret
finns diverse sittgrupper. Ingen bar, visserligen, men barstolar har vi.

Ingen bar, men limegröna barstolar. 


När våra papperslådor är fulla
av skräppapper tömmer vi dem – i en limegrön papperstunna, förstås.

Vi tömmer vårt skräppapper i en limegrön papperstunna.


Även kopieringsrummet går i limegrönt
. Här finns till exempel ett lågt skåp i färgen.

Limegrönt även i kopieringsrummet. 


Studerar man accessoarerna
närmare hittar vi också limegrönt. Här till exempel ett hålslag för många papper.

Power punch i limegrönt, förstås. 


Till och med häftklamrarna
har vi i limegröna askar.

Snacka om färgmatchning när till och med askarna till häftklamrar ligger i limegröna askar! 


Vid toaletterna
är väggfärgen… ja, gissa..?

Limegrön, of course.


Vi hämtar vår snigelpost  i en limegrön för detta ändamål avsedd möbel.

Limegrönt postfack. 


En och annan mindre detalj
finns här också i färgen, till exempel denna kruka.

En detalj i limegrönt


Det stämmer
alldeles utmärkt, det gamla talesättet

If you can’t beat them, join them!

Så man kan väl kort och gott säga att jag är botad från min limegröna fobi…

 

Read Full Post »

Ja, rubriken talar väl delvis om min sinnesstämning just nu, förutom den svarta novembernatta som kommer alltför tidigt. Ändå är det lite mysigt att sitta här inne och titta ut på mörkret och lamporna som lyser i fönstren här och var. Till helgen kommer det upp stjärnor och stakar och allt möjligt skit och då blir fönstren ännu mysigare. Jag kan titta in i ett fönster och inuti mitt huvud spela upp en historia om livet som pågår där innanför. Det kan bli rätt blandade genrer…


Så här nattsvart kan det vara i Metropolen Byhålan så här års. Men visst är det lite Manhattan över bilden, trots allt?

                                                                                                                                                         Inte vet jag om jag har fått så mycket gjort idag på arbetstid heller. Jag har fixat en del webberier, ringt några samtal, skickat några mejl. Innan klockan var åtta hade jag sökt tre jobb – det tycker jag var ganska tufft gjort. Det är väl den där finska delen av mitt blod där svallvågorna går höga och sisun är själva reservtanken. Jag har pratat förtroligt med några stycken som jag tycker om och som jag litar på. Varma människor som med sin omtanke och sina ord omfamnar mig i teorin. Kanske oprofessionellt, men tro mig, dessa varma kvinnor – och en och annan man – behövs!

Prick klockan 16 gav jag mig av hemåt och Clark Kent* gnölar inte lika mycket som före servicen. Fast jag hörde nog ett par bromssuckar igår morse… Jag ringde Bil 3:an idag och ska svänga in med bilen i morgon för en snabbtitt vad gäller oljeläckage. Håll en tumme för att det inte är nåt allvarligt fel!!! Efter detta har jag lovat C att vara behjälplig med att packa mappar inför måndagens konferens. Men att åka dit och fota pallar jag inte. Veckans mindre goda nyheter lockar upp mina sociala fobier till ytan. Jag har mina trix och kan för det mesta bemästra eländet. Bara det att nästan all kraft går åt till att stå på benen överhuvudtaget just nu…


Åkanten i Uppsala kan också vara ganska fin i november.

                                                                                                                                                             På vägen hem inhandlade jag årets första julklappar, till killarna, faktiskt. Ja, sen har jag ju knåpat ihop en fotobok till mamma, men jag är inte riktigt nöjd med dem. Varför ska det vara så svårt att ångra ett bildval, Fuji?

Julklappstips, för resten, det hittade jag i Tofflans inbox från Collector Hotels i Stockholm. Där finns allt att köpa – från chokladpengar till hjärtepaket. Jag kan varmt rekommendera Lady Hamilton med afternoon tea och spökvandring i Gamla stan, till exempel. Fästmön och jag var där vid allhelgona förra året och det var en upplevelse!


Ladyn i egen hög person.

                                                                                                                                                              Nu ska jag bläddra i en reklamkatalog som kom idag. Naturligtvis innehåller den böcker, what else?

Och by the way, det här inlägget har jag INTE fått betalt för att skriva, jag gillar Collector Hotels och Fuji, bara!

PS Jag dammade och dammsög i kväll också – av bara farten, liksom…

                                                                                                                                                             *Clark Kent = my knight in shining armour

Read Full Post »

Det finns så mycket jag skulle vilja blogga om just nu, men tiden räcker inte till! Jag skulle till exempel vilja skriva nåt klokt och smart om hur jäkla osmakligt jag tycker att det är att bilder på den döde Khadaffi visas upp i media. Jag menar, det vet väl alla som är födda efter stenåldern att man kan Photoshoppa en bild om man så önskar. Nu tycker jag i och för sig att karln var en idiot och jag tror på att han är död (mördad). Men ändå. Det är osmakligt och jag förstår inte varför.

Jag hade också tänkt skriva om hyresgäster som går omkring med protestlistor. Jag tycker varken om grannar eller protestlistor, men ibland är de ett nödvändigt ont.  Nu senast häromdan kunde jag läsa i lokalblaskan om en kvinna som protesterade mot att Hyresgästföreningen inte ville låta sätta upp julgranar. I stället skulle man montera ljusslingor. Jag gillar som sagt inte protestlistor. Jag tycker att man ska diskutera saken med den som bestämmer. Men jag vet också att det ibland inte går.

Hemma på våran gata i staaan…

för att citera den irriterande lilla Stina i Saltkråkan bestämde styrelsen för att plantera in en stor jävla gröngöling gran på gräsmattan utanför mina köksfönster. Och mot alla odds överlevde den! Men hur kul är den? Inte nåt kul! På sommaren tar den bort för mycket dagsljus och på vintern blir man galen på alla lampor som lyser in i sovrummet. Ja, för granen lyser in även i mitt sovrum och säkert i många andras. (Mitt sovrum ligger bredvid köket.) Så jag skulle välkomna ljusslingor – dock inte av den blinkande förbannade sorten som några puckon på baksidan brukar slänga upp i november och låta sitta kvar till mars, typ. Man kan ju få epilepsi av mindre, liksom…


Ljusslinga av icke blinkande sort.

                                                                                                                                                               Nåt som däremot inte gör mig varken sjuk eller irriterad är Dagens Nyheters underbara intervju med underbara, långbenta Eva Dahlgren (ja, jag har strukit förbi henne och fru Efva på en fest en gång och fascinerades av vilket stiligt par de var!)… Läs den här!

Nu ska jag glo på Mad dogs och vila mina onda fötter!

Read Full Post »

Jag vet inte vad det är just nu, men det känns som om jag har ett otroligt flyt! Inte så att jag tar ut en massa saker i förskott, bara det att det känns rätt bra att vara i nuet och att låta saker hända.

Eftermiddagen ägnade jag åt mina översättningar. Om det är ett evighetsarbete? Nja, men det handlar om cirka 30 texter och jag har fått in en tredjedel korrigerade på engelska. Det är dessa jag översätter till svenska nu. Inte helt lätt när man inte har terminologin, men jag har stor nytta av den medicinska terminologi jag förvärvade i mitt förra arbetsliv…

Idag blev jag också betrodd som medarbetare och fick hämta ut ett passerkort. Det ger mig tillträde lite här och var – och även till en superduperskrivare. Inte så dumt.

Molnen hängde tunga när jag promenerade bort för att hämta passerkortet, men det kom inget regn förrän jag landat hemma…


Molnen hängde tunga.

                                                                                                                                                            Jag fick ta en del av arbetstiden till att kontakta referenter. De flesta via sms, några per telefon. Många har svarat och det är roligt att så många som tolv personer kan tänka sig att ställa upp och säga nånting om mig. Under förutsättning att intervjun på fredag förmiddag går bra, vill säga… Det var spännande att bli telefonintervjuad utan att ha några papper eller ens en dator och internet tillgängliga, men uppenbarligen gick intervjun bra. Samtal nummer två kom när jag just återvänt till kontoret efter passerkortspromenaden…

Lite jobbade jag också på i eftermiddag. Det blev fortsatt jobb med översättningarna samt uppdatering av en enkel trycksak, en affisch. Kände mig lite tafflig i kommandona, men några småjobb till så hoppas jag att det sitter.

Det är märkligt med detta flyt just nu… Jag trivs så bra med det jag gör just nu och jag får verkligen möjlighet till kompetensutveckling. Men det är ju det att inte ger nån inkomst att tala om. Och den närmaste tiden blir jättetuff ur ekonomisk synpunkt för min del. I skrivande stund vet jag inte när det ramlar in pengar härnäst. Däremot vet jag att det finns gott om räkningar att betala vid slutet av månaden. Plenty bills…

Under tiden tar jag mig en frukt och funderar…


Välfyllda fruktkorgar på ”jobbet” – varje dag.

                                                                                                                                                              En finfin förmån på ”jobbet” är dessa underbara fruktkorgar som står lite här och var. På min ”avdelning” är vi cirka tio personer och där finns två korgar med frukt. Frukten fylls på varje dag. Och det är fräsch frukt. Inte sån som är stött och därför har köpts in billigt av en snål arbetsgivare. Dessutom får man äta hur mycket man vill. Det skulle vissa arbetsgivare ta sig en funderare över, tycker jag…

Ytterligare en extraordinärt bra förmån om man är anställd här är att man får betalt för sina utlägg för besök i vården och läkemedel. Verkligen nånting som jag tycker att vissa arbetsgivare borde, inte bara fundera över, utan faktiskt erbjuda sina anställda. Särskilt de anställda som jobbar med… vård och omsorg… Men dessa arbetsgivare verkar inte så rädda om sin personal, ärligt talat. Eller hur ska man tolka det när ett företag erbjuder vissa tjänster, men de egna anställda får betala för dem..? ”Sjukt”…

Nu har det regnat och mörknat och jag har tänt lamporna här hemma. Sen tittade solen fram så jag fick gå och släcka. Och nu är det mörkt igen. Jag ger upp! Tvättmaskinen jobbar och jag ska ringa lilla mamma. Nehepp, lilla mamma ringde först! Ser också fram emot ett samtal med Fästmön senare eftersom jag fick höra att Lully har fått jobb ett tag framöver!.. Kan det vara så att det vänder för oss nu???

Read Full Post »

« Newer Posts - Older Posts »