Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘lampfot’

Ett inlägg om butiksnamn – och fina grejor, förstås.


 

Efterrättstallrikar djupa 20 kr st Social Ekonomi Uppsala

Sex stycken fina, djupa och engelska efterrättstallrikar finns bland annat på Social Ekonomi Uppsala för 20 kronor styck.

Det blev en miniloppisrunda igår framåt kvällningen. Jag skulle kolla in Uppsalas nyaste antik-, retro- och vintageaffär på Hjalmar Brantingsgatan 4 A. Butiken är så ny att den inte ens har nåt namn än! Och det går inte att hitta på nåt namn till den heller via Instagram för att placera den på kartan, för den möjligheten är numera borttagen (att hitta på egna platser). Men… vi börjar väl med first things first…

På vägen mellan Toffelhemmet och den nya butiken, i Fyra mackarnas hörn vid Shellmacken, ligger secondhandaffären med det helt omöjliga namnet Social Ekonomi Uppsala. De är inte så bra på att stava på sin webbplats, men de gör en god insats genom att ge arbetslösa en vettig sysselsättning med fokus på individens förutsättningar.

Här finns en del riktigt fina grejor, men en kan också göra fynd vad gäller vardagsporslin. Och böcker, förstås. Ja jag erkänner, jag köpte en bok idag för hela fem kronor. Det ska bli riktigt spännande att läsa journalisten Britt-Marie Citrons Sölve & Co som handlar om den så kallade Motalaskandalen vid mitten av 1990-talet.

Sölve & Co

Dagens fynd var skandalöst billigt, fem kronor.


Men huvudmålet idag 
var ju den nyöppnade lilla butiken runt hörnet från Soul food och ett övergångsställe, nästan, från Vaksala torg. Kanske butiken inte är så liten egentligen, men den är… belamrad! Här finns ett mindre rum med kläder och ett större rum med möbler och prylar. Detta är definitivt ingen loppis utan här säljs kvalitetssaker. Jag såg allt från snygga burkar och en och annan leksak till lampor, skålar, perstorpsbord och teakhyllor, Uppsala Ekeby-keramik med mera. Charlotta Johansson och Ilona Szatmari Waldau. som driver butiken, har ännu inte kommit riktigt iordning. En gick med hjärtat lite i halsgropen under premiärbesöket, rädd att riva ner nåt. Alltså, det är inget ställe där du ska bära ryggsäck på dig!

Här är några bilder från mitt besök idag i den namnlösa butiken:

Detta bildspel kräver JavaScript.


Lite längre fram,
men ändå inom en snar framtid, hoppas jag kunna göra ett längre inlägg här på bloggen och eventuellt också en artikel på en lokal webbtidning om Uppsalas nyaste stjärna bland retro- och vintagebutikerna. Men… nu behövs lite hjälp! Butiken har inget namn! Har du nåt förslag går det alldeles utmärkt att lämna det i en kommentar här på bloggen så för jag det vidare. Butiksägarna har egna idéer kring namn, så några namnförslag behöver de inte!

Vill du gå till den namnlösa butiken och kika på egen hand på vad som finns eller kanske få inspiration till namn på butiken är den alltid öppen onsdagar och torsdagar klockan 15 – 18 och lördagar klockan 10 – 15, men den kan vara öppen även andra tider!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett antikt och östgötskt inlägg.


 

Torsdag och äntligen Antikrundan! Jag slog mig som vanligt ner framför TV:n, höjde volymen, startade appen och började amatörvärdera. Jakten på poäng är rolig, men roligast av allt är förstås att se alla fina saker.

Bo Knutsson

Bo Knutsson värderade en helt galen stol. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats.)


I kväll var det dags för 
ett återbesök i Norrköping. (Eller gissningsvis spelar man in allt vid ett enda tillfälle och gör två program – folk kommer ju med så många grejor!)

De här sakerna fastnade jag mest för:

  • Lampfoten (värderad till 42 000 kronor)
  • Hornstolen (värderad till mellan 6 000 och 8 000 kronor)
  • Kokboken (värderad till 25 000 kronor)
  • Kandelabrarna (värderade till 80 000 kronor)
  • Rökdonet (värderat till 400 kronor)
  • Broschen (värderad till 100 000 kronor)

Mina värderingar av Norrköpingssakerna var ganska bra. Det blev flera fullpoängare och bara ett par värderingar som inte gav några poäng. Den här veckan blev jag Antikkunnig.

Antikkunnig i Norrköping 12 mars 2015

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Så småningom, när Fästmön hade handlat upp hela Tokerian, typ, kom vi iväg på en liten och ganska oplanerad utflykt.. Clark Kent* körde oss till Emmaus nya ställe i Svista. Vi tänkte kika vad som fanns och kanske ta en fika, för det utlovades kaffe i annonsen. Men det var slut när vi kom och en enda liten kakjävel fanns kvar. Tur att vi hade försett oss med Ahlgrens bilar i bilen – vi ville ju inte riskera att svälta ihjäl.

Ärligt talat blev jag besviken så snart vi klev innanför dörren – och det handlade inte bara om den enda lilla kakjäveln som var kvar. Det luktade GAMMALT, så där på ett väldigt instängt vis. Det fanns en del smått och gott att glo på, men ingen som jag ville ta med mig hem. Jag blev så rädd för ett hiskeligt troll, så jag tappade alldeles köplusten.

Troll
Ett hiskeligt troll satt uppe på en hylla.


Inte hittade jag nåt bra
i lådan med vinyler heller, men den här LP:n hade nog passat Somligas grannar…

Kramgoa låtar
Kramgoa låtar med Vikingarna är nåt för Somligas grannar.


För Andras grannar
kunde man tänka sig något ur bibilioteket, en liten handbok till hjälp när man inte kan hantera situationen.

Handbok om barnskrik
En handbok som Andras grannar kanske kunde ha nytta av.


När jag till sist såg detta
fantastiska djur, Skogens konung, med svensk flagga… Då tyckte jag att det var dags att gå därifrån.

svensk älg
Jaa… vad ska man säga…


Affären bredvid har funnits lite längre
och den var en ”riktig” antikaffär. Tyvärr har den begränsade öppettider, men idag hade vi tur. Fast vi blev liiite fundersamma. Nån som sålt möbler hade uppenbarligen en fäbless för… rovdjur.

Rokokobyrå i ormskinn
Vad sägs om en rokokobyrå i ormskinn???


Jaa, det var så fascinerade och gräsligt
att det nästan var häftigt och snyggt!

Vitrinskåp leopardmönstrat
Ett leopardmönstrat vitrinskåp.


Förutom detta var stället fullt
av riktigt fina saker. Bland annat fanns det många fina skåp och matsalsmöbler som vi nog kunde tänka oss – om vi hade utrymmet.

Jag hittade en lampa som det stod Rippe på, men Rippe hade tyvärr inte möjlighet att åka och köpa den och vår bil var full av matkassar och min rygga och datorväskan. (Ja, vi fick ringa efter Johan när vi skulle få med oss allt från parkeringen.)

Golvlampa
En sån här trearmad skulle jag själv kunna tänka mig. 


Just en sån golvlampa
skulle jag själv kunna tänka mig. Jag har en enarmad i mitt gästrum. Lampfoten är i björk och kostade 100 kronor! Men jag fick köpa en ny skärm och den gick loss på 300, om inte 400 spänn. Den trearmade lampans skärmar var i hyfsat skick. Begärt pris var 2 200 kronor och det skulle säkert gå att pruta ner detta, i mitt tycke, lite för höga pris.

Mest fascinerad blev jag emellertid av en helt underbar solstol från tidigt 1960-tal. Stolen var i utomordentligt gott skick, utan särskilt mycket skav på färgen. Den hade till och med sitt lilla soltak kvar. Men se prislappen vågade jag inte titta på…

Solstol
Vilken fining, va?!


Varma och mätta på intryck
åkte vi hem till Himlen och softade. Solen lyste in genom katten i fönstret, så Anna har INTE en blåtira i nyllet. Hon är så färggrann ändå, min kära! Och, till skillnad från Vissa, skulle jag aldrig, aldrig slåss.

Anna färgglad i ansiktet
Den färggranna Annan.


Anna lagade god mat
– kyckling och potatisgratäng – och till senare väntar ost, kex, druvor och ytterligare ett glas vin.

Och du… Du har väl inte  – eller ska väl inte – ätit eller druckit nåt gott i kväll, eller???


*Clark Kent = min lille bilman


Livet är kort.

Read Full Post »

Dagen efter. Ja det är det. Det är dagen efter kvällen före. Men jag är INTE bakis. Det var verkligen länge sen jag hinkade i mig såna mängder att jag blev bakis. Det är faktiskt flera år sen! Och det är jag nöjd med mig själv för. Jag ser nämligen inte det roliga i att bli berusad, jag vill ha kontroll på vad jag säger och gör och hur jag går! Det var inte så att jag fattade ett beslut. Det bara blev så att jag dricker på ett annat sätt idag. För dricker gör jag! Igår delade Fästmön och jag en flaska Villa Puccini (2005; utmärkt årgång, tvärt emot vad andra tycker!). Det blev två små glas till maten och ett halvt efter. Mina egenmålade glas är nämligen ganska små – till skillnad från de vackra glas jag fick av mina så kallade arbetskamrater när jag fyllde 40.


Mina sex egenmålade vinglas.

                                                                                                                                                        Ett av 40-årsglasen rymmer ungefär en halv flaska. Då går det snabbt att dricka en flaska, kan jag meddela…


Svårt att få en bra och skarp bild, men här är ett av glasen jag fick när jag fyllde 40. Glasen är handmålade av en konstnär från Eskilstuna.

                                                                                                                                                          Jag började måla på främst glas efter min skilsmässa. Det var en tid när jag behövde göra nåt med mina händer. Nånting som skingrade alla jobbiga tankar. Att måla var nånting jag alltid drömt om att göra. Så här i efterhand, när jag ser resultaten, tycker jag att jag hade god självinsikt som slutade måla efter ungefär ett år. Men det blev några glas och det blev en lampfot, några lampskärmar, nån glasburk, nån kruka och en och annan korg.

Idag, när jag behöver ha nåt för händer och skingra tankar, sätter jag mig här vid datorn och bloggar. Det funkar bra och det är faktiskt ingen som tvingar nån till läsning av det jag skriver!

Anna började klockan åtta idag, så det blev lite sovmorgon. Men idag hade jag kunnat sova betydligt längre! Igår kväll fick jag nämligen fruktansvärt ont i magen. Jag trodde inte att jag skulle palla att liveblogga från Melodifestivalfinalen, men tack och lov släppte det nånstans mitt i programmet. Och naturligtvis tycker jag att fel låt vann. Jag hade velat se Danny Saucedo representera Sverige i Tyskland. Nu blir det en ung man som är mycket medveten om sitt utseende och som krossar glas för 200 000 kronor varje gång han kör sin låt, Eric Saade. Jag tycker att det är snudd på… Tänk om en arbetslös eller sjukskriven kunde få de där pengarna att leva på under ett år i stället! Ja, jag kan inte hjälpa det, men jag tycker att det är rätt skamligt. Och inte är det säkert heller att Eric Saade får ta med sig sin glasbur till Tyskland, enligt Christer Björkman som intervjuades efter finalen.

Anna jobbar dubbla pass idag, så jag ska åka och hämta hem henne tre timmar mitt på dan. Till söndagsmiddag serverar jag troligen sparrissoppa. Hon har ännu inte fått besked om huruvida hon ska hem i kväll eller inte. Jag skjutsar förstås hem henne – oavsett om det blir idag eller i morgon, men tänkte sen återvända hem. Dels för att jag har ett inbokat möte i morgon klockan tio på stan, dels för att förbereda mig för intervjun på tisdag eftermiddag. Jag börjar bli nervös nu… Men alla gulliga referenter har hört av sig och peppar!

Nu blir det tidningsläsning. Jag bävar för bilderna från Japan, men tänker inte blunda. Rubrikerna skriker ut att tiotusentals människor befaras ha omkommit. Det är förskräckligt. Hemskt.

Read Full Post »