En sån där dag…

En sån där dag har det varit idag. Ungefär som dagen efter. Allt som hopade sig igår blev nästan för mycket. Det blev nästan så att jag började tokskratta mitt i allt elände. Droppen (!) var ju översvämningen. Du skulle ha sett mig in action, ösandes, spritt språngandes, med håret på ända och ändan… ja, den var i vädret… Stackars Fästmön som jag använde som hantlangare efter propplösaren fick sig nog en rejäl chock, för hennes förkylning bröt ut ordentligt igår. Anna är emellertid lika tapper som vissa andra och har även idag pinat sig iväg trots att hon är ganska sjuk.

Nej, min ända utan jeans får du inte se! Håll tillgodo med den med jeans.

Sanslöst mycket är det på jobbet just nu! Jag hade ett möte på institution 1 på förmiddagen, innan dess publicerade jag lite saker på webb och intranät. Klockan elva var det dags för möte med prefekten på institution 2. Det blev ett mycket långt och givande möte! När man väl får tid med honom är han bra att prata med. Men det är svårt att få den tiden. Vi har bokat ett uppföljningsmöte om över en månad, till exempel. Och då vet jag ju inte om jag är i tjänst eller sjukskriven…

I morgon ska jag träffa vännen Rippe för lunch! Det var alldeles för länge sen vi sågs och nu höll det på att gå ytterligare tid eftersom vi båda ska opereras. Det är märkligt det här vi kallar livet… Rippe påminde mig i alla fall om att jag borde ordna med vinterdäck på bilen. Därför ringde jag verkstan och bokade tid för service och tid för däckbyte hjulskifte samtidigt. Det blir redan den 16 oktober, för säkerhets skull. Eftersom jag kör dubbfritt är det ju inga problem och rätt som det är slår vädret om och det blir halt på morgnarna.

Clark Kent* ska snart få på sig vintertofflorna**.

Jag hade rådgjort lite per sms med min ”coach” M igår huruvida jag skulle berätta om saker och ting för prefekten. Nu blev det så att jag inledde med en lägesbeskrivning och den var han nog inte beredd på. Det kändes både skönt och rätt att säga som det var – eller säga det jag i skrivande stund faktiskt vet. Och beskriva lite av den oro jag känner. Ärlighet varar längst och man får en viss förståelse från människor. Alla är nämligen inte onda och elaka, även om jag får för mig det ibland på grund av det jag har varit med om… (Funderar parallellt på om bajskorvarna har börjat flyta upp hos vissa puckon…)

Nu börjar jag känna av lite irritation i halsen och i näsan. Huvudet och nacken värker lite. Det kan i och för sig bero på att jag inte fick lunch förrän vid 13-tiden, men mer troligt är att jag verkligen har en förkylning på gång. Undras om virus går ihop med narkos..?

Det är inte mycket kvar av arbetsdagen och jag undrar hur läget är hemma. Är de gamla fönstren bortforslade från ballen*** och är mina rör spolade så att vi kan duscha normalt igen och inte leka pool i duschrummet, tro???

På torsdag får jag gå och hämta ut min nya mobil på vår telesektion. Jag ska bli med Ajfån…

*Clark Kent = min lille bilman
** vintertofflor = vinterdäck
***ballen = balkongen

Livet är kort.

Read Full Post »

Trodde du att jag var färdig nu???

Fy te rackarns vad jag har hållit på i kväll! Jag som var så himla trött idag. Det vete 17 varifrån krafterna kommer, men kommer gör de.

Min ursprungliga plan var att städa badrummet och duschrummet/toan, kanske stryka några gardiner. HA! Jag har börjat att sväva ur ordentligt, våga gå ifrån planer och manus. Det senare gjorde jag igår. Då insåg jag nämligen att församlingen varken ville ha nån predikan eller nån föreläsning utan jobba…

En favoritskylt från verkstan på jobbet!

I kväll har jag i alla fall fått en del gjort, även om det nu blev i fel ordning. Ett tag tyckte jag att jag gjorde allt möjligt och lite här och var, men det blev rätt bra till sist. Så här är en lägesbeskrivning:

• I morse upptäckte jag att en persienn var knäpp. Hittade till sist ett mobilnummer som jag ringde vid 17-tiden. Eventuellt blir felet åtgärdat på måndag. Passade på att kommentera den urusla fönsterputsningen som var gjord idag också. Stora fläckar, en svart, till exempel, på flera fönster…
• Köket är så gott som klart: gardinen hänger uppe, struken och slät, på sin långstång, krukväxterna står i fönstret liksom de två lamporna. Golvet är dammsuget och torkat. Köksbordet är framdraget så att det står under lampan – vore ju lite kul att kunna sitta där och läsa tidningen i morgon. Kvar att göra är att flytta kökssoffan till rätt position, men det kan jag inte göra ensam.
• Sovrummet är helt klart, förutom den knäppa persiennen, dårå. Men jag fick sätta upp gardiner och ställa dit växter och det har jag gjort, liksom dammat, dammsugit och torkat golvet.
• I vardags rummet har jag försökt rengöra de svarta fönsterbrädorna av sten med skokräm (!). Ingen vidare framgång. Men växterna är på plats och porslinsblomman uppknuten i ett av gardinfästena. Golvet framför fönstret är dammsuget och torkat. Kvar att göra är att flytta matsalsbordet på plats och ta in stolar, nån tavla och golvlampan från förrådet. Och så damma och dammsuga och torka resten av golvet, förstås. Gardinen är inte heller struken, utan ligger och väntar på strykbrädan.
• Gästrummet har fått upp en ren och struken gardin och jag har dammsugit och torkat golvet framför fönstret och där sängen ska stå. Sammetsstolen och lilla runda bordet samt nattduksbordet är på plats. På fönsterbrädan tronar kaktusparaden och porslinblomman är fastknuten i gardinfästet. Nu ska sängen vippas ner, mattan läggas på och sista delen av rummet dammsugas och golvtorkas.
• Arbetsrummet har också fått gardin uppsatt och växter i fönstret, till och med en liten lampa! Jag har dammsugit och torkat golvet framför fönstret. Det astunga arkivskåpet är skjutet på plats, men nu vågar jag inte hålla på med möblerna mer, klockan är ju rätt mycket… Så kvar att göra är att flytta datorn och skrivbordet på plats, damma, dammsuga och torka resten av golvet.
• Badrummet och duschrummet/toan är kvar att städa i morgon. Tänkte också försöka ge mig på att rensa röret till handfatet i badrummet, det rinner rätt dåligt där.

Är det nån som inte tycker att jag är ett under av effektivitet??? (Måste få skryta lite!)

Jag har också hunnit telefonera med Fästmön, det känns som om det var evigheter sen. Skulle ha ringt mamma också, men då hade jag inte hunnit så långt som jag har gjort.

Hälen är ondare än ondast, näsan rinner (porslinsblommorna?) och alien är ju som den är (irriterande). Men jag lever fortfarande!

Nu funderar jag på att sprätta en öl och läsa Uppsala-Tidningen. Det är väl inte för sent för det när man, som jag, har skurlov i morgon???

Och… ja just det… Jag uppdaterade mitt virusskydd på datorn också.

Livet är kort.

Read Full Post »