När livet vänder: Annelie

Ett inlägg om en TV-serie.

---

 

Ganska ofta skriver jag om döden här på bloggen. Framför allt att vi måste prata om den. Det finns olika sorters död. Självmord är en död som är fruktansvärd. Det är därför vi alltid måste tränga oss på dem som bara så mycket som antyder nåt om självmord. Kan du förhindra ett enda självmord är du med och sänker antalet självmord varje år till 1 599, ungefär. För runt 1 600 personer är det i vårt land som tar livet av sig varje år. Det blir en person var sjätte timme, enligt introduktionstexten på SvT:s webbplats till kvällens När livet vänder.

Annelie och Anja Kontor pratade om självmord. (Bilden är lånad från SvT:s webbplats.)

Kvällens program handlar om Annelie. Mitt i sommaren år 2009 tar Annelies man livet av sig. Han hänger sig i lagården. Det är den höggravida Annelie som skär ner honom. Mannen, som aldrig fick se sitt barn, blir inte äldre än 38 år ung.

Annelie pratar om händelsen, tiden före och tiden efteråt. Hon berättar om hur Olof blev tystare och tröttare och söker hjälp i vården. Han får medicin. De åker på semester och det känns OK. Olof ser fram emot att få sitt första barn. Men en dag orkar Olof inte med att leva längre. Han går ut i lagården och han kommer inte därifrån.

En tid efteråt hittar Annelie en post it-lapp. På den har Olof skrivit orden som gör att hon slutar vara arg på honom. Men många i omgivningen var fortfarande arga. Många undrade om det inte hade funnits några tecken att se. Annelie säger:

Men vi ska väl alltid se varandra..?

Hur kunde Annelies liv vända? Lilla Klara blev balsam för själen. Dessutom tog Annelie flera avsked av mannen. Det sista avskedet var att lägga deras båda förlovningsringar i jorden. Att göra slut denna sista gång så att hon kunde leva vidare och släppa in en ny kärlek.

Läs mera om När livet vänder:

När livet vänder: Viljar

När livet vänder: Marta

När livet vänder: Lennart

Här kan du läsa min intervju med Anja Kontor i UppsalaNyheter (Texten uppdaterades i augusti förra året efter att det hade blivit klart att Anja Kontor skulle få göra åtta nya program.)

Här hittar du länkar till vad jag skrev om förra säsongens åtta program! 

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Ljudpuckar och doftdesign – puckat eller spännande nytänk?

Vem har inte förförts av doften av hembakade kanelbullar? Att det ska dofta bak – och då menar jag den delen bak som vi hittar i ordet bakning  (inte svart bak som Tofflan delar ut till folk och fä som gjort dumt) – är ett knep som jag vet att mäklare uppmanar säljare att ta till när det är visningsdags. Men doft som är designad, kan det vara nåt för flera marknader? Och ljudpuckar, vad är det???

Aroslim är en maskin som sprider väldoft. 

Idag på förmiddagens möte gled samtalet en stund in på både doftdesign och ljudpuckar. Det finns ett svenskt företag som jobbar med detta och jag tycker att det låter spännande – fast samtidigt lite… UFO?

Doftdesign handlar i mångt och mycket om att förstärka företagets varumärke. Exempelvis skulle kanske kanelbulledoft kunna locka fler kunder att köpa bullar som säljs i en viss kioskkedja. Ljudpuckar är en sorts riktat ljud som på olika sätt låter välkomnande. Det kan handla om trevliga och lockande ljud i skyltfönster eller entréer.

Det här är ingen ljudpuck, utan en rosa aromax!

Jag brukar inte göra gratis reklam här på bloggen  för företag jag inte känner till. Och egentligen har jag väl inte med detta inlägg gjort så mycket reklam. MEN… jag ville lyfta fram doftdesign och ljudpuckar som spännande nytänk och allt annat än puckat! Jag tror nämligen att det här är två vinnande affärsidéer! Det finns helt klart en marknad för dessa produkter. Jag tänker på en arbetsplats nära mig där man har stora problem med ventilationen och där man kanske hellre skulle känna doften av grillad kyckling än lagård… 😉

Vill du veta mer kan du hoppa in till Lexter och förkovra dig! Från Lexters hemsida har jag också lånat bilderna i det här inlägget.

Read Full Post »

Det luktar illa, problem med dörrar och allmän flykt

Det luktar ILLA här hemma. Det är nåt som verkligen STINKER. Mest i köket. Jag letar och letar, men hittar bara servetter som doftar parfym och tomma soppåsar. Fattar inget…

Sen dörrarna… Badrumsdörren har en benägenhet att ”hoppa av”. Inte för att söka asyl nånstans utan bara för att jäklas med mig, tror jag. Det är liksom extra kämpigt att haka på den när man dras med Onda Lårkan… Och dörren till duschrummet har slagit sig så efter dagens dusch och hårtvätt kom jag nästan inte ut! Jag anar en sammansvärjning… 😉

Så här ser i vart fall lårkan ut idag i hallspegeln. Jag hoppas den håller för besök till Kungliga Hufvudstaden samt Prideparad-titt med nickad pick* i morgon. Annars begår jag harakiri. Ungefär.

Ja inte är varken jag eller lårkan vackra, men så här sig vi ut idag i hallspegeln.

                                                                                                                                                       Nä, nu ska jag inta frukost och sen samla ihop mig för avfärd till Fästmön och barnen i Förorten. Här luktar ju så illa att man inte kan vara kvar. Cigarrettrök? Svensson? Ångest? Mobbning? Lagård? Tja, det känns som en salig blandning just nu…

                                                                                                                                                          *nickad pick = en picknick som ska utföras

Read Full Post »