Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘laga mat utomhus’

Ett tipsande inlägg.


 

argt bi3

En av sommarens plågor – för den som är rädd för brummande insekter.

Det börjar gå mot… sommar. Måndagen i Uppsala var solig och varm. Det tar en sekund så kommer även sommarplågorna fram, dessvärre. Vissa saker går tyvärr inte att freda sig mot. Till exempel får en mentalt blunda när en ser alla exponerade kroppsdelar som främlingar visar upp i offentliga miljöer, till exempel livsmedelsbutiker, utan blygsel. Värst är nog vuxna män som klär sig som småpojkar i kortbyxor och keps.

Inte heller kan vi undkomma röken och stanken av grillad gris när människor envisas med att laga mat utomhus utan hänsyn till KOL-patienter, överkänsliga eller veganer.

MEN… när små brummande insekter flyger in i våra hem genom alla öppna fönster… då kan vi faktiskt göra nåt! Dessutom behöver vi varken skada eller döda dem – vi kan rädda dem! Jag ska berätta hur. Och allt du behöver är…

Solkudde kort och glas


Jag är skiträdd för brummande insekter. 
För mig är de kanske sommarens värsta plåga, nakna lemmar och grisstank till trots. En gång flög det in en geting i mina shorts när jag satt HEMMA på ballen*, jag var inte i nån mataffär och visade upp mig. Tursamt nog för mig flög eländet ut igen. Men när jag har öppna fönster hemma flyger det in både randiga och orandiga brummande insekter och skrämmer mig.

Förr om åren har jag ryckt åt mig en tidning, jagat insekterna och ibland haft ihjäl dem. Men i år har jag använt mig av ett knep som jag kom på själv. Därmed inte sagt att andra inte har använt knepet före mig. Nu ska jag dela med mig. Så här gör du:

Ta ett vykort från en vän samt ett glas. (Jag använder ett kort från Karin som inte längre finns med oss här på jorden. Däremot är jag säker på att hon sitter på ett moln däruppe och tittar ner på mig och skrattar.) Sätt glaset över insekten när den tillfälligt parkerar sig på till exempel en fönsterruta. Skjut sen in kortet mellan rutan och glaset och ta bort dem från rutan. Kortet ska alltså fungera som lock på glaset. Gå sen till den öppna balledörren**, sträck ut handen genom dörröppningen, ta bort vykortet – och låt den brummande saken flyga sin kos. Den är fri och du är fri – tills nästa kommer, förstås. 

Hittills i år har jag ”räddat” fem getingar och två humlor – tidigare hade jag troligen mördat dem eller skrikit så deras hörsel tagit skada. Jag är mycket nöjd.


*ballen = balkongen

**balledörren = balkongdörren

 


Livet är kort.

Annonser

Read Full Post »

Alltså jag börjar mer och mer få straff för det jag bloggar om. (Det suger ibland, jag erkänner.) De allra flesta är ju så raka att de tar det

face to face

medan andra barnslar sig. Hur landet ligger med Fortum vet jag inte riktigt. Det gladde mig att jag fick en kommentar från dem till mitt inlägg. Där menade man att jag på nåt sätt lämnat mina personuppgifter i nåt sammanhang, vilket jag förstås bestrider – just därför att jag inte vill att säljare ska ringa på mina telefoner. Hur som helst skulle jag mejla dem mitt telefonnummer och så skulle de tala om för mig varifrån de har fått uppgiften och dessutom skulle de anteckna att jag inte vill ha säljarsamtal från dem igen. Jag skriver som jag brukar…

To be continued…

Men frågan är om inte Fortum har sällat sig till gruppen som straffar mig. Sent igår kväll – EFTER att jag hade lyckats vippa ut en burk med chips på vardagsrumsmattan och fick dammsuga klockan 22 – pajade nämligen taklampan på toa. Och på toa måste man liksom ha en lampa, det räcker inte med att tindra med ögonen i mörkret om man ska pricka rätt med diverse, så att säga. Så jag släpade in röda trappstegen, klev stånkande upp (pallen knakade betänkligt under tyngden av min enorma kroppshydda) och bytte glödlampa. Fine! Trodde jag… Nästa gång jag gick på toa började lampan blinka…

Skit! Glödlampen är glapp!

tänkte jag och kånkade för andra gången in röda trappstegen. För andra gången knakade den betänkligt under mitt feta jag.

När jag gick på toa nästa gång – och nu var det verkligen mitt i natten – blinkade lamphelveten till och sa sen…

POFF!

För tredje jävla gången släpade jag in röda trappstegen. Och för tredje förbannade gången knakade den under fläskberget. Men den höll. En andra glödlampa är nu iskruvad och vi får se hur länge den håller. Om den pajar igen är jag nästan säker på att det är Fortum som straffar mig… SKOJAR!!!

Nu är lampan på toa inte det enda som har pajat. Tidigare i kväll var min mus – ja, min datormus och ingen annan mus! – trött och ville inte röra på sig. Slut på batteri, förstås. Tur att jag hade ett i reserv!

Tur hade för övrigt både jag och somliga som ENVISAS med att laga mat utomhus på kolgrillar – precis nedanför mitt fönster. För det slog ut stora eldslågor som slickade ett träd. Tycker att det är ansvarslöst att grilla på det sättet. Vi har en fin grillplats i föreningen, varför man inte kan hålla sig där utan måste förpesta luften för dem runt omkring och till råga på allt leka pyroman, det begriper inte jag.

Nu ska jag gå och glo på TV, sista avsnittet av Kommissarie Thorne. Kanske blir jag inte snällare av det, men jag håller ju käften med mina åsikter en stund då i alla fall. Märkligt, förresten, hur folk som säger sig inte vilja veta av mig ändå är så fruktansvärt intresserade av vad jag tycker. Lek i egen sandlåda, vet jag!

Slutligen, ett stor KRAM till vännen jag telefonerade med nästan en timme idag på seneftermiddagen! Det gör mig ont att livet ska vara så hårt mot en del, medan andra tycks glida omkring, mest framåt, på ett bananskal, trots att man beter sig hur som helst, med betoning på illa…

Livet är kort.

Read Full Post »