Posted in Familj, Personligt, Trams, tagged arbete, arbetstid, arkivskåp, bättre dag, besök på rummet, bil, bilkö, bläddra, bunden, Café Java, dator, de arbetandes skara, dyka djupt, en evig jakt, ett säkert kort, fika, flams, flåsa en i nacken, gå flera mil, gå fort, göra helt om, glasögon, grejor, halsduk, hålla sig för skratt, hitta nya lösningar, humor, intensiv arbetsdag, intensiva jobbmöten, irriterad, jalusidörr, kiss- och bajshumor, klaga, komplettera, kontor, kontorsjobb, korridor, Korridorernas Paradis, korsade ben, kvarter, kyss, lampa, lättare, löpa, ledig, lunch, lyfta mitt humör, lysa, många och långa, middag, mil, muttra, närmaste kollegan, nytt jobb, observera, oreda, parfymflaska, parkering, pärla, produkt, röra, röra på mig, roa, rondell, rostade mackor, runda, saftblandare, sax, sitta stilla, skena, skoj, skratta, skriva, skrivbord, skylla ifrån sig, släckt, smör, spännande, springa, stega, stressad, styra stegen, svänga, svänga höger, svänga vänster, tacksam, toalett, toalettbesök, toalettlampor, toalettspring, toalopp, tomte, trappnedgång, tröja, TV-tidning, tvärnit, Willys on 10 november 2015|
2 Comments »
Ett milsvitt inlägg.
Varning för toalettskämt!
Toaletten är upptagen!
Ha ha ha! Du trodde väl inte att jag löper eller så? Nä, det var länge sen jag var en löpsk hynda sprang. Fästmön har, under våra åtta år tillsammans, sett mig skena en enda gång. Springa är liksom inte nåt jag gör. Men på mitt nya, snart mycket gamla jobb (sju veckor på torsdag) sitter jag faktiskt inte stilla, trots att det är ett kontorsjobb där jag är tämligen bunden vid min dator. Skälet till att jag rör på mig är… toalettbesök…
Jag ska berätta hur det är utan att för den skull dyka djupt ner i nån toalett. Sånt blir somliga så irriterade på när jag skriver om, medan andra tycker att det är sköj. Själv har jag en livlig kiss- och bajshumor. (Dessutom tvingar jag ingen att läsa min blogg.) Fast nu ska det inte handla om vad jag – eller nån annan – gör på toaletten utan om vägen dit.
En kan säga att min arbetsplats är Korridorernas Paradis. Korridorerna är många och långa. Och det är en bit till närmaste toalett. Den närmaste ligger inte en mil bort, men väl ett kvarter från mitt kontor. Men för att vi i De Arbetandes Skara inte ska springa benen av oss i onödan finns det fiffiga saker på jobbet: toalettlampor i korridoren. (Egentligen är lamporna rena saftblandare.) När jag svänger runt hörnet och ser att lampan lyser som här ovan får jag styra stegen åt annat håll, in i en annan korridor.
Upptagetlampan är släckt och där finns en ledig toalett.
I stället för att svänga höger rundar jag en trappnedgång och svänger vänster. Det brukar vara ett säkert kort, för där finns nämligen två (2) toaletter bredvid varandra. I korridoren ner mot dem finns en toalettlampa och om den är släckt är nån av eller båda toaletterna lediga. Det räcker med en för min del.
När en fikar på Café Java kan det ibland roa en Toffla att observera folks toalettspring. Jag har svårt att låta bli att skratta när jag ser nån stega mot den förstnämnda toaletten bara för att upptäcka att lampan är tänd. Vederbörande gör då helt om och tar korridoren mot de två toaletterna. Men jisses vilken tvärnit det blir i korridoren om toalettlampan där plötsligt tänds!
Ja, det är förstås roligast när det händer andra. När det händer mig själv går jag muttrande med korsade ben (försök själv, det är inte så jävla lätt att gå fort då!) flera mil och söker upp en tredje toalettkorridor åt helt annat håll. Vissa dar är det en evig jakt på ledig toalett och faktum är att det känns som om jag går många mil…
Oreda i kollegans skåp som innehåller till exempel en lampa, en sax, en tomte och en flaska parfym.
Idag har det varit en betydligt bättre dag på jobbet än igår. Jag kom igång med flera jobb samtidigt som jag kompletterade andra, tog emot besök på rummet och lite annat. Närmaste kollegan är en pärla och jag är så tacksam att h*n finns, för h*n har en förmåga att både lyfta mitt humör och hitta nya lösningar. Vi jobbar för det mesta var för sig, men ibland händer det att vi jobbar med samma produkt. Då har vi intensiva jobbmöten vid nåns skrivbord och fasen så mycket lättare det går när en har nån som kollegan som flåsar en i nacken. Är det andra som flåsar mig i nacken blir jag bara stressad.
Det blir en del flams också, men jag kan ju inte hjälpa att jag är nyfiken. I ett hörn inne hos kollegan står ett gammalt högt arkivskåp med jalusidörr. Det tyckte jag såg spännande ut idag och slet upp dörren. Jag måste ju säga att det var en väldig röra i skåpet… Kollegan skyllde förstås ifrån sig och sa att det var nån annans oreda och grejor. Men jag undrar, jag… Samtidigt… inne hos mig har jag hittat en tröja, en halsduk och ett par glasögon, till exempel, som ingen vill kännas vid.
Det var tur att jag fick flamsa lite på jobbet innan jag åkte hem, för när jag var nästan hemma hamnade jag i en milslång bilkö. Och där blev jag sittande en go stund. Slutligen nådde jag näst sista rondellen och upptäckte då en bil som fått sig en kyss och var uppbaxad på själva rondellen. Den som körde den kunde nog hålla sig för skratt, så jag ska inte klaga även om jag gärna hade gjort nåt annat än att sitta i en bilkö efter en intensiv arbetsdag. Men till sist kunde jag svänga in på Tokerians parkering och köpa lite smör och luncher och min TV-tidning. Och nu tänker jag bläddra i den senare medan jag äter min rostade mackor-middag.
Lååånga köer på vägen hem…
Ha en trevlig kväll! Jag hoppas du slipper både toalopp och bilköer…
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, Epikuréiskt, Familj, Personligt, TV, Vänner, tagged alkohol, älskling, öron, östgötsk snaps, baksida, batteridriven fotfil, bonusbarn, dator, duschcrème, dyrbar, element, en smärre förmögenhet, eritreansk hafti, extra trött, familjeliv, famntag, förgylla, finaste, fixa mat, Fokus, framsida, gardinstång, göra en FEM, god, greja, handkräm, handtag, jämtländskt julöl, jul, julafton, julfreden i Åbo, julhälsningar, julklapp, julkort, julmat, Kalle Anka, kärlek, kök, klapp, koka kaffe, kosta, krax, krypa till sängs, kyla, kyss, lägenhet, längta, leta, litteratur, lotion, lugn takt, lyckad, minusgrader, mobiltelefoni, Mumma, orange tossor, orka, postbox, postutdelning, prata, röst, ren, sång, skriva, slå en pling, slut i rutan, smaka, sms, snö, snigg, socialt liv, sovrum, stänga av, Stockholm, sur, svära, tack, telefoni, tvål, Uppsalakula, vacker, vägra, vimsa runt on 25 december 2014|
14 Comments »
Ett julaftnigt inlägg.
Det har varit en fin julafton, men jag är rätt slut i rutan nu. Vi är bara två här, fast det är ju ändå så att det ska kokas kaffe, fixas mat, grejas, pratas etc. Min röst är definitivt slut nu och jag hade hoppats få telefonera en stund med Fästmön, Tyvärr inte, dårå. Jag får inte ens fram krax. Extra trött blev jag mot slutet av kvällen när vi ägnade en timme åt att leta efter mammas mobil – varför hon nu plötsligt skulle ha den (hon använder den aldrig). Mamma pratar hela tiden och jag måste ju svara, så rösten tar slut ganska snart.
Vi brukar alltid se julfredens utlysande i Åbo på TV:n på julaftons förmiddag, men det var knappt att mamma hann med. Hon vimsade runt här och sen var det prat och sång genom den kvart programmet varade. Likaså under Kalle Anka skulle det pratas och sjungas. Så det är inte bara min röst som är slut utan även mina öron.
Nu vill jag ha till protokollet att jag älskar min mamma. Men det är jobbigt när jag inte mår så bra att orka med. Sen blir mamma lite sur också när jag får sms och så från vänner och familj. Det är liksom mamma som ska ha allt fokus under de veckor hon är här. Jag vägrar emellertid att stänga av mitt vanliga sociala liv och mitt andra familjeliv, fast mamma blir sur, det går inte att komma ifrån.
Julmaten blev god och lyckad och vi åt i lugn takt så att vi skulle kunna smaka allt. Jag drack mumma och Jämtländskt julöl till maten och en och annan östgötsk snaps slank ner också.
Julklapparna var alldeles för många och för dyrbara! Högst på min önskelista stod en batteridriven fotfil och tänk att mina bonusbarn hade köpt mig en sån! Av Anna fick jag en massa bra böcker liksom av Jerry och vännen FEM. Annas snälla mamma och L gav mig duschcreme, handkräm och lotion och så fick jag tvålar av både Anna och mamma. Ren lär jag bli! Vännen Sister of Pain hade sänt mig ett par underbart snigga orange tossor. De kommer väl till pass när det är så här kallt i lägenheten. Ja, vi har fått värme i elementen åt baksidan till, men elementen åt framsidan, det vill säga i köket och sovrummet, är fortfarande kalla. Vi har för övrigt fått snö och det är minusgrader ute.
Julhälsningarna har varit många under dan och ett julkort från Hortellskan och hennes K hade också hittat till postboxen. Jag visste inte att det var postutdelning idag. Roligt att få höra från min eritreanska hafti i Stockholm också.
Nu har jag krupit till sängs med min dator för att skriva dessa ord. Jag njuter också av att titta på den finaste julklappen som nu hänger i gardinstången i sovrummet – en underbart vacker Uppsalakula som måste ha kostat Anna en smärre förmögenhet. Det är så vacker!
I morgon förmiddag tänker jag göra en FEM (stanna i sängen och njuta av litteratur) och läsa riktigt länge. Hoppas kunna slå en pling till min älskling också. Det är inte klokt så jag längtar efter Anna!
Ett stort TACK till alla som har varit med och förgyllt min jul 2015 hittills. Särskilt tack till familjen för alla fina julklappar!
Här kommer några bilder från min julafton:
Detta bildspel kräver JavaScript.
Jag hoppas att du också har haft en fin julafton och att du har fått en klapp, kyss, famntag eller ett handtag!
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Böcker, HBTQ, Musik, Personligt, Radio, TV, tagged 1960-talet, Anna Charlotta Gunnarson, Anna-Lena Löfgren, Anni-Frid Lyngstad, annorlunda, artist, Augustpriset 2014, Östtyskland, öppna, baksidestext, barometer, berätta, brak ihop, byråkrati, dörr, duett, enig, fackbok, författare, fråga, genre, hemma, I kissed a girl, inte dåligt skriven, inte hört talas om, inte tillräckliga kunskaper, Järvsö, journalist, kamera, karriär, Katy Perry, Klas-Göran, knark, korta kapitel, kriget i Vietnam, kyss, Lasse Berghagen, låtskrivare, Lill-Babs, litteratur, Lyckliga gatan, lyssna, Min soldat, moderna artister, nominerad, offentligt, omsjungen, omskrivna, P4, politik, politiska budskap, politiskt klimat, Pop och politik, Popmusik rimmar på politik, porrtidningsaktig, proggband, proggmusik, protestsångare, provocerande, rörande enig, rolig, självmord, sjunga, släkt, sorglig historia, spännande, svenska artister, tappa intresse, Ulla Billquist, världsproblem on 31 oktober 2014|
2 Comments »
Ett inlägg om en musikalisk och politisk bok.
Visst har jag väl uppfattat att musik ofta hängerihop med politik på nåt sätt. Jag föddes ju liksom under 1960-talet. Även om den musik vi lyssnade på hemma inte var proggmusik, precis, har den genren ju alltid funnits där. Därför öppnades dörren till politiska budskap i musiken betydligt mer under läsningen av Anna Charlotta Gunnarsons Popmusik rimmar på politik. Boken är nominerad till Augustpriset 2014 inom kategorin Årets svenska fackbok.
Enligt baksidestexten förklarar författaren i 37 korta kapitel hur det kommer sig att popmusiken är en sorts barometer över det politiska klimatet. Det stämmer. Men jag hade väntat mig att de flesta kapitlen skulle handla om proggband och protestsångare. I stället inleder Anna Charlotta Gunnarson med Lill-Babs. Lill-Babs, som hade en hel del spännande att berätta i ett TV-program, i vilket författaren var inblandad, om sin karriär i Östtyskland. Hon skriver:
[…] Lill-Babs hade aldrig tidigare berättat om detta offentligt. Helt enkelt därför att ingen hade frågat henne. Kamerorna hade haft siktet inställt på Klas-Göran, Järvsö och släkten. […]
Och sen rullar det igång. Personligen tycker jag att det är roligast att läsa om svenska artister. Visst kan jag så här i efterhand inse att Anna-Lena Löfgren faktiskt framförde ett politiskt budskap när hon sjöng Lyckliga gatan, men jag hade ingen aning om att Anni-Frid Lyngstad och Lasse Berghagen sjöng en duett 1971 om kriget i Vietnam, världsproblem, knark och byråkrati. Inte heller visste jag att Owe Thörnqvists Varm korv boogie var en protestsång. Däremot kände jag till den sorgliga historien om Ulla Billquist, hon som sjöng om Min soldat samtidigt som hon brakade ihop. Det gick nämligen inte att leva särskilt öppet som lesbisk då, och detta drev Ulla Billquist till självmord.
Men när det kommer till lite mer moderna artister tappar jag en del av mitt intresse, tyvärr. Det handlar inte om att boken är dåligt skriven, utan det är jag som helt enkelt inte har tillräckliga kunskaper. Alltså, det är till och med flera artister som jag aldrig har hört talas om. Författaren, å andra sidan, är inte bara författare utan också journalist (bland annat är Pop och politik i P4 hennes program) och låtskrivare.
Rörande enig är jag emellertid med författaren om att Katy Perrys låt I kissed a girl är provocerande eftersom den ger en ganska porrtidningsaktig bild av den omsjungna kyssen.
Det här är en rolig, intressant och annorlunda fackbok som jag mycket väl kan tänka mig som Årets svenska fackbok. Toffelomdömet blir inte det högsta, men högt!
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Epikuréiskt, Familj, Personligt, Trams, tagged byta, gott, häl, hämta, humor, jul, julklapp, kalkonprinskorv, kärlek, kyss, lång, måne, paket, rimma on 17 december 2013|
2 Comments »
Ett inlägg om månar, klappar, kärlek och körv.
Månen vandra’ sin tysta ban
Vägen den var hal som fan…
Full måne.
När jag hämtade min kära nyss
Allt för att få en kyss
och byta klappen lång
mot… ett paket kalkonprinskörv… (det går inte att rimma på)
Kalkonprinskörv te jul.
Livet är kort. Kalkonprinskörv ä gött.
0.000000
0.000000
Read Full Post »
Posted in Familj, Film, Ironi, Krämpor, Personligt, Vänner, tagged a-kassa, alternativa bilder, anonym blogg, arbeta hårt, arbete, arbetplats, arbetskamrater, arbetslös, arbetssökande, axel, balettdansös, bitsk, blankett, blommor, Bredbandsbolaget, brev, byta fack, credit, CV, dansa balett, dator, dö, den som har jobb, deppig, driftstörning, dyka upp, elak, fack, fall, fast lina, fast tjänst, fil, fina bilder, foto, fruktansvärda, ha för lite att göra, Han med Shortsen, hjärtligt trött, hushåll, idiotiskt brev, information, inte ha tid, internetuppkoppling, jävla hån, kollegor, komma överens, kommunikatör, Kulturnatten, kunder, kyss, lördag, lilltå, Lina, livet, massor av tid, medlem, mejla, mickligt, muller i magen, nervös, nominering av ombud, offra, ond fot, ordinarie jobb, P-Lisa, påminna, piruett, plan B, planering, postbox, räkning, reaktion, regn, rolig, sänkt a-kasseavgift, sätta käppar i hjulet, självironi, sköta mitt hem, skoja om andra människor, skottspole, skriva jobbansökan, skriva två meningar, skylla, snäll, sociala medier, sol, spray.se, stanna, stämma, sur, surfa mobilt, Svansjön, svart, svära, tekniker, teknikstrul, tid och plats, tillkortakommanden, tillrättalagda bilder, tips, toalett, tvingas vara kvar, Twitter, umgås, Uppsala, Uppsalanyheter.se, USB-sticka, utsatt position, växter, viktiga frågor, webbformulär, webbplats, Willys on 16 september 2013|
Ett inlägg om denna dag so far.
Uppdaterat inlägg: Klockan 16.33 kom ett sms från B2Bredband (Bredbandsbolaget???) där det stod att driftstörningen är åtgärdad och om jag fortfarande har problem ska jag starta om mitt modem. MEN HALLÅ! För det första har jag en lina – en sladd till ett särskilt bredbandsuttag i väggen, på lätt svenska, och inget modem. För det andra har linan funkat sen lunchtid… Maj gadd…
Äntligen sitter jag vid Storebror* igen! Det var kvickt jobbat, Bredbandsbolaget! All credit till era tekniker. Men när det gäller information till kunderna fallerar ni emellertid – som så många andra. Spray.se, till exempel… Det hade varit så enkelt för er att till exempel lägga ut information om Bredbandsbolagets driftstörning i HELA Uppsala på er webbplats. Kanske Twittra lite. Alltid når man några kunder som surfar mobilt när fasta linan inte funkar. Bara ett par tips från en kommunikatör som satt och skrev en jobbansökan just när linan dog.
Det gick bra att fortsätta jobba med ansökningarna på Lapdancen**, men som sagt, det blev mickligt. USB-stickan åkte som en skottspole mellan datorerna. Tre ansökningar åkte iväg idag, varav två med såna där fruktansvärda webbformulär som man borde få betalt för att fylla i. Allt som efterfrågas där står nämligen i mitt CV som ligger på en fil. Hur svårt kan det vara att läsa ett sånt dokument?
Det är som att alla tror att man har massor av tid bara för att man är arbetssökande. Så är det inte! Jag fyller min dag med att skriva ansökningar och skriva annat. Däremellan försöker sköta mitt hem och hushåll samt umgås med familj och vänner. Jag planerar min tid så gott det går. Teknikstrul kan verkligen sätta käppar i hjulet för planeringen. Men då gäller det att ha en plan B! Och det har jag när det gäller datorer och internetuppkoppling, tack och lov! I övrigt är jag hjärtligt trött på dem som skyller på att de inte har tid att svara på ganska viktiga frågor som har med tid och plats att göra. Eller som lovar mejla nånting som sen inte dyker upp. Jag har sagt det förr och jag säger det igen:
Hur svårt kan det vara att ta två minuter för att skriva två meningar?
Den som har jobb har ofta svårt att förstå noll koll på vilken utsatt position en person utan jobb är i. Att offra ett par minuter för att komma överens om nåt eller skriva nåt eller mejla nåt är väl inte hela världen? När jag jobbade hade jag ibland just två minuter över, liksom… Tänk på att det faktiskt kan vara du som sitter där och väntar sen nån gång, arbetslös och rätt deppig…
Regnet upphörde i Uppsala och solen tittade fram en stund. Jag samlade ihop mina soppåsar och Tokerian-påsen som jag hade kompost i hade gått sönder och läckte – som vanligt! Jag vet inte vad det är för fel med Tokerians plastkassar, men de går alltid sönder. Eller i alla fall i nio fall av tio. Det var bara att offra en annan påse att stoppa den äckliga påsen i.
Sen fick jag emellertid lämna påsarna nere i entrén. Jag kollade postboxen och där låg en räkning och ett brev från a-kassan. Brev från a-kassan, snarare än räkningar, gör att det börjar mullra i min mage. Jag blir nervös och måste gå på toaletten. Idag var inget undantag. Fast jag blev rätt sur på min reaktion när jag öppnade brevet:
Brevet från a-kassan var inte värt att få ont i magen av.
Brevet innehöll en blankett för nominering av ombud. Vilket jävla hån! Jag har ju inga arbetskamrater så hur 17 ska jag kunna utse nåt ombud?! Det var länge sen jag hade kollegor som tillhörde samma fack som jag eller som jobbade som ombud för mitt fack. Det sades, förresten, på just den arbetsplatsen att de som jobbade som ombud hade för lite att göra på sina ordinarie jobb. Det kan nog stämma på det stället. På min senaste arbetsplats såg jag däremot ett ombud som arbetade väldigt hårt – både som kollega och som ombud. Hade jag fått fast tjänst hade jag bytt till just det facket! Nu tvingas jag vara kvar i ett fack som inte vill ha mig som medlem.
En bra sak med det för mig idiotiska brevet var att jag blev påmind om att mejla a-kassan om sänkt a-kasseavgift. Man bör nämligen få det när man är arbetslös. Men du ska inte tro att a-kassan informerar om det. Sånt får man ta reda på själv! Jag lärde mig det förra gången jag var arbetssökande…
Det tar ungefär fem minuter att gå till Tokerian. Halvvägs började foten göra rejält ont. Nu har det onda flyttat sig längre fram, mot lilltån. Fick stanna ett tag inne i affären och vila mina onda fötter liksom axeln – den fick sig väl en kyss i Det Fruktansvärda Fallet i lördags den också…
Fötter och axel fick vila en stund inne i affären.
På Uppsalanyheter.se såg jag så himla många fina bilder från Kulturnatten. Själv bidrog jag bara med en enda, för jag fotade ju mest blommor och växter innan vi åkte hem, som du som läste mitt inlägg om Kulturnatten kanske såg. Fästmön och jag önskade att vi hade haft en anonym blogg där vi kunde lägga ut alternativa bilder. DET hade varit roligt! Men en får inte skoja om andra människor för då är en elak, har jag hört, särskilt från personer som skojar själva – och är både bitska och jätteroliga. Men jag kan meddela att jag hade filmat mitt fall och lagt ut – om jag hade kunnat. Det var en piruett – om du nu kan tänka dig Tofflan som balettdansös – jag har faktiskt dansat balett!!! Att ironisera över sig själv och sina egna tillkortakommanden är alltså helt OK i sociala medier. Men du får alltså varken se P-Lisa eller Han med Shortsen och inte ens Tofflan göra Svansjön, utan bara tillrättalagda och snälla bilder.
*Storebror = min stationära dator
**Lapdancen = min laptop
Livet är kort. Ibland är det svårt att vara snäll.
0.000000
0.000000
Read Full Post »
Posted in Gult, Musik, Personligt, TV, tagged 1980, ABBA-låt, ackord, akohol, Alcohol is free, alert, Aliona Moon, Alyona Lanskaya, Amandine Bourgeois, Andrius Pojavis, Anouk, anthem, Armenien, Avicii, Azerbajdzjan, Ég á Líf, Ögonbrynens år, ögonbrynsgympa, öl, Baku, ballad, Barbie, barfotaflicka, bebisskor, Belgien, Believe In Me, Birds, Birgit Õigemeel, Björn och Benny, blåsa, blinkande ljus, Bonnie Tyler, ByeAlex, Cascada, cerise, Cezar, cirkusmusik, Contigo Hasta El Final, Danmark, dansare, dansrytm, danssugen, dålig engelska, Dina Garipova, Ding Dong, doktor, Dorians, Dracula, duettsång, Emmelie de Forest, entonig, EP-anfall, ESDM, Estland, Et uus saaks alguse, Euphoria, Eurovision Song Contest 2013. Finalen, Eyþór Ingi Gunnlaugsson, falla mig på läppen, falsksång, Farid Mammadov, fart, favoriter, för många ä:n, för varmt, förstå, förut, förvirra, fem mil, figur, finalister, Finland, flaggor, fotbollsdomare, Frankrike, franska, fred, gammal-schlagrig, gayfriande, gäspa, George Harrison, Georgien, Gianluca Bezzina, glasbur, Glorious, godkänt, godnattvisa, Gravity, grå mus, Grekland, ha i huvudetm, hajpad, häftig, hår, hört den förut, hört förut, historiska tillbakablickar, hitta på, Hold me, huvudstad, I feed you my love, ingen vinnare, Irland, Island, It's my life, Italien, italienare, Janis Joplin, jätte, jätteduktig, jättefin, jävla liv, jordgubbar, kameraperson, körar, Kedvesem (Zoohacker Remix), kilt, kisspaus, klänning, knästrumpor, kontratenor, kostym, Koza Mostra feat. Agathon Iakovidis, Krista Siegfrids, kyss, ladda, laddad, L’Enfer Et Moi, L’Essenziale, läderbyxor, låtar, löjlig liten flöjt, Lilla My-tofsar, Litauen, liveblogg, Lonely planet, Loreen, Love kills, Lynda Woodruff, Malta, manisk, Marco Mengoni, Margaret Berger, Marie Fredriksson, Marry me, mössa, modersmål, Moldavien, nakna, Nanne Grönwall-plagiat, Nederländerna, nervös, Nodi Tatishvili & Sophie Gelovani, Norge, O mie, omdöme, Only love survives, Only teardrops, parafras, Parksnäckan, Petra Mede, pigg, prästostbågar, programledare, puss, Roberto Bellarosa, Robin Stjernberg, rolig, rosa, Rumänien, Ryan Dolan, Ryssland, Sarah Dawn Finer, säker källa, sömnig, sömnpiller, schlagerbryn, schlagerklass, sing-along, sjunga, skrikig, slätstruken, slutna ögonlock, smäktande, smörsång, snöpt, Solayoh, Something, somna, sorry, Spanien, språk, stanna, startfält, stå rakt ut, stillastående, Stockholm, storbildsskärm, Storbritannien, suomalainen tyttö, svag, svajig sång, svart, svänga rumpa, svensk-sångerska, svenska, Sverige, ta bort fokus, tappa, tempobyte, The winner takes it all, tittare, Tomorrow, trallig, trasig, trasiga sjuksköterskekläder, träffande text, tråkig, trevlig, trist, trumslagarpojkar, tung, TV-soffa, tyck till, Tyskland, Ukraina, ungern, uppdatera, Uppsala, uppskatta, vacker, vakna fin, varmt, vatten, välartikulerad, välutbildad, Vitryssland, Waterfall, webbläsare, What if, yla, You, Zlata Ognevich on 18 maj 2013|
6 Comments »
Ett inlägg i vilket Tofflan skriver om aftonens stora begivenhet, finalen i Eurovison Song Contest 2013.
I kväll smäller det! För den i Uppsala som väljer att inte åka till Parksnäckan och se eländet finalen i Eurovision Song Contest 2013 på storbildsskärm går det att följa det hela från TV-soffan. Och här. Här blir det nämligen liveblogg!!! Häng med och tyck till i afton!
Jag lägger ut mina omdömen vartefter låtarna har framförts, så glöm inte att uppdatera din webbläsare då och då!
Här har vi laddat med prästostbågar, öl, vatten och jordgubbar. Hur har du laddat?
Vi är två av över 100 000 tittare som inte bara ser fram emot schlager utan också… Björn och Benny, Sarah Dawn Finer (som gör min favorit-ABBA-låt runt klockan 23.30) med flera… Nu börjar det!!!
Finalister och flaggor tågade respektive bars in till tonerna av Björn, Benny och Aviciis Anthem. Det här blir en häftig kväll!! En del artister såg mer laddade ut än andra. Gäspade italienaren???
Programledaren Petra Mede gjorde entré i nånting råååsa. Eller ceriiiise kanske man säger. Hon var lika välartikulerad som sist. Som svensk-sångerska på engelska får hon helt klart godkänt. Det var för övrigt ganska gayfriande. Och en träffande text om oss svenskar. De historiska tillbakablickarna är underbart roliga!
Lynda Woodruff dök upp i Stockholm och kan fortfarande inte säga namnet där Baku är huvudstad. Men rolig är hon!
Efter alla låtarna hade sjungits var det dags för förra årets vinnare, Loreen, att skutta på scenen. Alltså jag har lite svårt för Loreen och låtarna. Jag var säkert den enda svensk som inte gillade Euphoria. Jag förstår och uppskattar helt enkelt inte Loreen. Hon är säkert jätteduktig, men det hon gör faller inte mig på läppen.
Sen kom Sarah Dawn Finer med min favoritlåt av ABBA – The winner takes it all… Då stannade allt…
Så här ser startfältet ut:
(och jag har INTE hittat på det själv utan hämtat det från säker källa på nätet!)
- Frankrike: Amandine Bourgeois: L’Enfer Et Moi
Janis Joplin inleder på franska. Detta låter precis som nåt jag har hört förut, men låten är helt klart ”tung”. Bara ett problem: den kommer ingen vart. Och är hennes klänning trasig?
- Litauen: Andrius Pojavis: Something
Ögonbrynsgympa och dålig engelska. Låten är slätstruken och artisten stillastående. Nä, jag somnar nästan.
- Moldavien: Aliona Moon: O Mie
Dags för håret som står rakt ut och klänningen som tar bort fokus från låten helt. Jag får Barbie-känslor. Dansarna gör mig lite nervös.
- Finland: Krista Siegfrids: Marry Me
Dags för suomalainen tyttö som har svenska som modersmål och sjunger på engelska. Och konstiga bebisskor. Nej, det här är för ding-dong för mig. Dessutom är det ingen kyss i slutet, det är en PUSS, för helvete!
- Spanien: ESDM: Contigo Hasta El Final
Spaniens sång är svajig. Klänningen är gul och gurt är ju, som bekant, furt. Tempobyte hjälper inte utan förvirrar.
- Belgien: Roberto Bellarosa: Love Kills
Men är det Ögonbrynens år i år? Roberto kan sjunga, men låten kommer liksom aldrig igång. Tänk om den hade släppt på lite fart så man blev danssugen. Nu blir man… ingenting.
- Estland: Birgit Õigemeel: Et uus saaks alguse
Jag är hela tiden rädd att Birgit ska tappa klänningen. Tyvärr är språket inte så vackert i mina öron, det innenhåller för många ä:n. Och låten är bara… tråkig.
- Vitryssland: Alyona Lanskaya: Solayoh
Dansrytmer. Alltså, jag erkänner, jag är svag för detta Nanne Grönwall-plagiat.
- Malta: Gianluca Bezzina: Tomorrow
Gianluca är inte bara doktor, han är lik en av mina TREVLIGA grannar. (Ja, jag har såna också.) Ögonbrynen (Gianlucas) är dock i schlagerklass, inte grannklass. Låten är för trallig för att vara i min smak.
- Ryssland: Dina Garipova: What If
Lite svajig inledning i sången. Sen blev sången vacker. Men det är ju en låt vi har hört förut, den om fred.
- Tyskland: Cascada: Glorious
Falsksång i början. En parafras på Euphoria? Men lite svänga-rumpa-stuk – i alla fall bitvis.
- Armenien: Dorians: Lonely Planet
George Harrison – med Schlagerbryn. Och falsksång. Nej, det här är bara skrikigt, entonigt och tråkigt för mina öron.
- Nederländerna: Anouk: Birds
Den här låten hade jag i huvudet en morgon. Den är lite gammal-schlagrig. Hon sjungar bra, Anouk, men känns väldigt mycket som en grå mus. Ganska stillastående, slutna ögonlock. Tja, som godnattvisa passar den helt klart.
- Rumänien: Cezar: It’s My Life
Kontratenor och välutbildad. Det hjälper inte. En snöpt Dracula är vad jag tycker att Cezar låter som. Och är inte dansarna nakna??? 😳
- Storbritannien: Bonnie Tyler: Believe In Me
Det här var min klara favorit inför tävlingen! Jag gillade Bonnie Tyler redan på 1980-talet. Den här låten gillade jag redan första gången jag hörde den. Börjar nervöst. Men jag tror på dig, Bonnie-GAYnor!
- Sverige: Robin Stjernberg: You
Då ska det ylas. Låten är rätt vacker, men jag har svårt för det där höga ylandet. Och vad är det för trasiga sjuksköterskekläder han har satt på sig? Dansarna hade Lilla My-tofsar!
- Ungern: ByeAlex: Kedvesem (Zoohacker Remix)
Nej, idag är det för varmt för mössa! Det här är tråkigt och entonigt, inte många ackord i den här låten, inte. Va? Körar Marie Fredriksson?
- Danmark: Emmelie de Forest: Only Teardrops
Det blåser i håret på barfotaflickan. Trumslagarpojkarna är alerta i kväll. Men den där löjliga lilla flöjten… Nej, jag förstår inte varför den här låten är så hajpad. Sorry!
- Island: Eyþór Ingi Gunnlaugsson: Ég á Líf
Den här låten hade jag också i huvudet häromdan. Den är rätt trallig, lite sing-along, men ingen vinnare för det. Jävla liv, jävla liv, vakna fin…
- Azerbajdzjan: Farid Mammadov: Hold Me
Schlagerbryn och glasbur. Vi har sett det förut. Men det är en jättefin ballad.
- Grekland: Koza Mostra feat. Agathon Iakovidis: Alcohol Is Free
Fotbollsdomare i kilt. Och knästrumpor. Framför… manisk cirkusmusik. Nej, jag blir nervös.
- Ukraina: Zlata Ognevich: Gravity
Kamerapersonen gillade Zlatas figur. Låten är rätt… pigg. Men jag fattar fortfarande inte vad jätten har där att göra.
- Italien: Marco Mengoni: L’Essenziale
Smörsång. 1980 kallt. Men snygg kostym, ja. Ett litet sömnpiller, dock.
- Norge: Margaret Berger: I Feed You My Love
Varning för blinkande ljus (kan utlösa EP-anfall)! Nej, jag har svårt att titta på detta blinkande. Och låten är bara tråkig. Kisspaus.
- Georgien: Nodi Tatishvili & Sophie Gelovani: Waterfall
Duettsång. Med fem mil mellan parterna först. Vacker och smäktande sång. Men lite för sömnig låt för mig.
- Irland: Ryan Dolan: Only Love Survives
Läderbyxor – gillas, men jisses så varmt det måste vara! En låt som gör mig lite danssugen, men 17, har jag inte hört den här förut också???
Mina favoriter i kväll är Storbritannien, Vitryssland, Ryssland, Tyskland, Azerbajdzjan, Ukraina och Irland. Men Storbritannien vill jag se som vinnare!
But the winner is… Danmark. Trist, tycker jag.
Livet är kort. Nu gör vi lite annat fram till klockan 21!
Read Full Post »
Posted in Diskutabelt, Familj, HBTQ, Krämpor, Musik, Personligt, Puckon, Radio, TV, Vänner, tagged amerikansk, app, arbete, avlida, återseende, bordet bredvid, Dalarna, Davy Jones, döpas, förlora kunder, förnamn, Försäkringskassan, februari, foto, gay, genomtänkt, gratis, högstadieskola, helvetet, hett, husläkare, idiot, Idol, IP-telefoni, jämställd, Karlavagnen, känsla, kinakrog, kommunikation, konfirmeras, krav, krångliga regler, kvinnliga chefer, kyss, långnäsa, lyssnare protesterar, manliga, minns, missnöjd, mobiltelefoni, omvärldsspaning, omvårdande, P4, patienter, populär, primärvård, privat, ringa gratis, rolig, sjukt barn, Skatteverket, Skeppmora, skitsnack, skype, soldat, Stina Wollter, stress, svenskar, Telia, tequila, The Monkees, titellåt, toa, TV-serie, VAB-intyg, VAB-regler, värmerekord on 29 februari 2012|
18 Comments »
Fästmön är en rolig flikka! Hon gillar att retas, hon. Men ha ha LÅNGNÄSA, jag hann till toa! Problemet är bara att det inte är så roligt att vara på toa med mig just nu. Därför lite omvärldsspaning för att se om det snackas skit eller vad där ute också…
- Inte hett som i helvetet, men i Dalarna slogs ändå värmerekord för säsongen idag. Det var 13,5 grader i Skeppmora, var det nu ligger..? Det förra rekordet på 12,5 grader var från 1878.
- Kyssen som sprids över hela världen – äntligen kunde soldaten Brandon få kyssa sin pojkvän Dalan. Det är äntligen OK för amerikanska soldater att vara gay… Kolla känslan! Ett underbart foto!!!
- VAB-reglerna kan ändras. Försäkringskassan gör bra saker också. En sån bra sak är att man går igenom sina krångliga regler. Ett resultat av det kan bli att kravet på att anmäla sjukt barn redan första dan kan försvinna; ett annat att man kanske slipper VAB-intyg. Det vore ju inte helt fel…
- Kvinnliga chefer stressar dubbelt så mycket som manliga. Detta kan ha att göra med att kvinnor är mer omvårdande både privat och på jobbet. Eh… kom med nåt nytt… Jag trodde att vi var… mer jämställda…
AVBROTT FÖR HOTELLBOKNING TRE NÄTTER OCH FYRA DAR I SLUTET AV APRIL!!! TJOLAHOPP!!! 😆
Read Full Post »
Posted in Böcker, HBTQ, Personligt, tagged ångest, önskelista, barn, Björn af Kleen, Colombia, De ickesynliga, De imperfekta, debutroman, deckare, diska, Dovas, Elin Kling, engelska, familjefoto, Fårö, föräldrar, förråda, Från de döda, Fredrik Härén, friherre, gangsterboss, handlingsförlamad, Håkan Östlundh, Hedemora, hot, inbox, Inkräktaren, Isak & Billy, Jaguar, James Ellroy, journaliststudent, karriär, kärlek, kök, korvkiosk, Kristoffer Folkhammar, krog, kultur, kyss, låtsasvän, litteratur, London, manskropp, Mark Billingham, Martina Lowden, Månpocket, mentalpatient, mord, P.S., personliga draman, pocket, polis, porträtt, postbox, privatdetektiv, provocerande energi, ratt, Rödeby, reportage, reporter, Riche, rom, rubriker, stadsjeep, starka känslor, Stockholm, Stureplan, svensk adel, Thomas Mann, tidning, Tom Rachman, urval, vältränade muskler, Visby, vita människor on 27 januari 2012|
Månpockets nyhetsbrev landade i inboxen idag vid lunchtid. Och som vanligt har jag gjort ett urval av de titlar jag tycker verkar spännande. Dessa kommer alltså ut i pocket i dagarna:
De imperfekta av Tom Rachman
En amerikansk miljonär startar efter kriget en engelskspråkig tidning i Rom. Nu, femtio år senare, tycks medarbetarnas personliga draman mycket viktigare än dem som döljs bakom tidningens rubriker. Genom en rad skarpa porträtt av de olika medarbetarna växer berättelsen om en klassisk tidnings uppgång och fall fram. En tidning som visar sig vara en hel värld, där man slåss för sitt liv, där man drabbas av kärlek, där man förråder och förråds, där karriärer börjar och slutar. En debutroman!
Inkräktaren av Håkan Östlundh
Familjefoton med utstuckna ögon. Skrämmande brev utan avsändare. De nyblivna Fåröborna Henrik Kjellander och Malin Andersson står som levande frågetecken inför hoten som drabbat dem och deras barn. Vem vill göra dem illa? Fredrik Broman och hans kollegor vid Visbypolisen tar saken på största allvar, men kan inte utesluta att alltihop är ett osmakligt skämt. När hoten trappas upp och parets dotter försvinner skingras alla tvivel. Det här är på allvar. Dessutom är det bara början … Detta är den femte delen i serien om polisen Fredrik Broman.
Isak & Billy av Kristofer Folkhammar
”Love is a battlefield. De går genom köket. Isak och Billy. Tak och väggar. Stol, bänk och köksbord. Två killar, ett pronomen. Han kysser honom. Han diskar ur en bunke åt honom. Han hade tänkt sig ett helt fantastiskt långt, gott liv.”
Isak & Billy är berättelsen om Isak, som står handlingsförlamad och ångestfylld inför världen, och om Billy som klarar allt med sina vältränade muskler och sin provocerande energi. På detta kärlekens slagfält är manskroppen lika åtrådd som irriterande, omväxlande oövervinnerlig och självförstörande.
Den här boken har stått på min önskelista länge, men häromdan damp den ner i postboxen, ju!!!
Från de döda av Mark Billingham 
För tio år sedan var det på alla löpsedlar, mordet på Alan Langford, en av gangsterbossarna i London. Han hittades mördad i sin Jaguar, händerna var fastlåsta vid ratten, sedan hade mördaren tänt på. Misstankarna gick snabbt i en bestämd riktning. Hustrun Donna Langford, som hatade och fruktade sin make, hade lejt en man för det delikata uppdraget att grilla Langford. Mannen greps och erkände mordet. Fallet var löst. Inga tveksamheter. Inte förrän nu. Kriminalkommissarie Tom Thorne får en obehaglig påminnelse om det gamla fallet när han en dag söks upp av Anna Carpenter, ung och ambitiös privatdetektiv.
P.S. av Björn af Kleen
Björn af Kleen slog igenom med sitt redan klassiska reportage om den svenska adeln. Det väckte starka känslor, här kommer berättelsen om det dramatiska efterspelet. Vem äger de ord en reporter fångar upp? Men livet som reporter började långt tidigare, i en intensiv längtan bort från en småstad i södra Dalarna. Därifrån går en slingrig väg till litteraturen, till krogarnas Stockholm och vidare till en strand i Colombia där Paradise Hotel ligger. Den här boken följer honom på den vägen och Björn af Kleen rör sig hela tiden mellan högt och lågt, i verkligheten och i kulturen. Sociala rörelser, kulturella rörelser. Thomas Mann och James Ellroy, Martina Lowden och Elin Kling, Rödeby och Stureplan, fina Riche och sunkiga Dovas. Man känner alltid igen honom, både utanför Lappens korvkiosk i Hedemora och i stadsjeep med friherre Nordenfalk på Blekhem.
De ickesynliga av Fredrik Härén 
När journaliststudenten Alexandra intervjuar barn om deras låtsasvänner börjar underliga saker hända. Barnen beskriver vita människor som finns i deras närhet och som föräldrarna inte kan se. En teckning gjord av en mentalpatient visar en känd men ändå märklig värld, som både skrämmer och lockar henne.
Det blir upptakten till en berättelse om en värld som de flesta av oss inte visste fanns. En värld så otrolig, men samtidigt så vacker att man, när man bjuds in i den, lockas att tro att den är sann.
Read Full Post »
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 