Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘kyckling i lergryta’

Ett inlägg inför vilket jag i förväg varnar för snusk!!!


 

Jag måtte ha blivit överexponerad för STÅ UPP-komik, för allt jag tänker på – och skriver om – tycks handla om saker under bältet. Det är därför jag varnar redan nu, i början av det här inlägget.

 

Hemtrampat vin från sep 2006

Härtappat, det vill säga hemtrampat, vin från september 2006 serverades till gårdagens middag. Notera hur dammig flaskan är!

Igår var det en väldigt tråkig dag. Skid-VM är slut och samma gamla trollpackor som tidigare… Nej, nu ska vi tänka positivt! Jag börjar om:

Igår var det ganska dåligt väder. Jag fick mycket gjort här hemma, både vad gäller sedvanlig administration och hushållsarbete. Kunde känna mig nöjd framåt kvällen. Lagade kyckling i lergryta med hetkall sås som Fästmön och jag proppade i oss på kvällen. Till pippin öppnade vi ett åtta och ett halvt år gammalt härtappat (<== självtrampat) rödvin. Vi låtsades att det var lördag och ville fira att Anna nu har två lediga dar. Det var en flaska från den rödvinssatsen som min pappa aldrig hann smaka. Döden kom emellan.

Kanske var det vinet, kanske var det Magnus Carlsson som inspirerade mig att skriva de ord jag gjorde i några av mina pågående Wordfeud-matcher. Ja, vi lyssnade på Magnus på Spottan och la ord medan vi väntade på Jordskott. 

 

I den ena matchen skrev jag så här (dessutom vann jag!)…

Hor i Wordfeud

HOR


I den andra matchen blev jag lite grövre…

Fjong i Wordfeud

FJONG


Jag visste inte ens
att det ordet var godkänt, jag trodde det var ett slangord. Eller kanske räknas det möjligen som ett onomatopoetiskt ord? Jag får nämligen associationer till en stålfjäder. Vad associerar du till, din snusker/snuska???

Som bonus bjuder jag på det bästa Wordfeudandet ever, från ett spel för länge sen:

Hetero invalid word

HETERO är ett ogiltigt ord i Wordfeud!


I morse vaknade jag fem över sex
med världens klumpvärk. Ungefär som den där känslan bröderna Olsson fick när Göran Ragnerstams karaktär i Jordskott fångade in dem och skrek:

Kull!

Det kan mycket väl ha berott på vinet, men inte på mängden – vi drack var sitt glas. Däremot var vinet av riojatyp. Den som känner mig vet att jag tycker att spanjacker – i vinsammanhang – är alldeles för simpla saker. Italienare ska det vara! Jag skyller gladeligen på spanjacken, alltså. Det kändes som om jag hade festat hela natten. En tablett och lite mer sömn så satt jag sen pigg och nykter vid datorn och skrev och skrev och skrev.

Vår dag har knappt börjat, men vi har bestämt oss för att bland annat göra en liten utflykt idag och TITTA om Billybokhyllan finns kvar på Återbruket. Vi ska INTE prata med personalen, för då får man en gratis föreläsning. Bara TITTA. Inte handla heller – hyllan och Clark Kent* är inte kompatibla. Dessutom är Annas och mina axlar inte i skick att lyfta saker.

Som avslutning får du beskåda en vardagsinstallation – min frukostdisk. (Alla människor finns ju inte på Instagram.) Sen får du gärna skriva några rader och berätta om vad du har för dig idag – minus allt som har med sport att göra!!!

Disk

Disk – en vardagsinstallation av Tof Flan.


*Clark Kent = min lille bilman

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett bildrikt inlägg.


 

Jag har inte roligt med orden. De vill inte alls komma ut som jag vill. De tolkas fel, vänds emot mig, medvetet. Jag gissar att syftet är att få mig att lägga ner skrivdonen. Det kommer inte att lyckas förrän den dan jag slutar andas. Knappt då ens heller, för orden finns kvar, här och var. Bara för att det är möjligt.

Mina stolar gick på kalas igår. Själv gick jag till kyrkan med Fästmön, tände ljus, lyssnade på orgelmusik och satt ner en stund. Prästen såg mina tårar, Anna höll min hand. Du som fortsätter och fortsätter och fortsätter att slå har säkert ingen kärlek i ditt liv.

Men nu är jag väldigt trött. I stället för ord får du se min helg i bilder. Några glimtar, inte allt, eftersom jag ju vet att det vänds emot mig om det så än handlar om självmord.

Detta bildspel kräver JavaScript.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett oktobert inlägg.


 

Lampor

Ingen sol här, bara lampor tända hela dan.

Tänk att vi den kommande helgen går in i november! Året har gått i ett rasande tempo – på flera sätt för min del. Turerna har varit många, det har varit ömsom omtumlande bra, ömsom omtumlande mindre bra. Ändå sitter jag fortfarande här. Vissa dar ifrågasätter jag varför jag fortsätter och hur jag orkar. Kanske är det för att jag ser slutet närma sig? Och så har jag slutat att fråga hur andra orkar, för jag får nästan aldrig frågan tillbaka. Eller så möts min fråga med tystnad. Tystnaden är talande, jag förstår budskapet, vet när jag inte är önskvärd. Men nu råkar jag finnas här och tänker så vara – ett tag till.

Jag skrattade lite åt väderappen i morse. Den visade nämligen sol. Det visade emellertid inte vädret IRL utanför mitt fönster. Det är mörkt och jag har lampor tända hela dan. För en stund sen kom regnet. Men jag har i alla fall en intention att ta en promenad idag och rensa och sortera de senaste dagarnas intryck. Dessutom behöver jag gå ut med diverse soppåsar.

Min dags första vakna timmar har jag gått som på räls och sökt ett par jobb. Bara för att. Bara för att… jag hittade ett par intressanta, men också för att jag måste redovisa sökta jobb i min aktivitetsrapport, grunden för att få ersättning från a-kassan. Rapporten ska jag ägna mig åt en stund i helgen, tyvärr.

svarta oliver

Svarta oliver tas fram på bordet.

Jag tänkte annars försöka ägna mig åt ren och skär epikurism och kärlek i helgen. Inga planer för helgen är fastlagda ännu mer än att jag tänkte servera god mat för en gångs skull. På fredag kokar jag potatis och ställer fram oliver, syltlök, cornichons och pfeferonis till racletten. Osten grillas vid bordet och allt kommer att stinka ost – köket, kylskåpet, våra kläder och Fästmön och jag. Men gott är det när man äter det! Och jag tror att jag har svårt att misslyckas med den här rätten. En flaska chilenskt vitt vin har legat tillräckligt länge på kylning nu, så den serverar jag till.

Till lördagen har jag tänkt laga min kyckling i lergryta, en högst personlig variant av Coq au vin, tror jag bestämt. För pippin tillagas med lök, kantareller, vitlök – och så rödvin, förstås. Men det är kryddningen som gör det – och den är hemlig! Annars är kyckling i lergryta, min version, en ganska billig maträtt – till skillnad från raclette… Måltidsdryck till kycklingen blir innehållet i guldpåsen. Jag tror att det passar alldeles utmärkt! Lergryta är för övrigt en fantastisk och underskattad gryta för matlagning!

lergryta

En fantastisk och mycket underskattad matlagningsgryta.


Skräck och drama
har jag tillräckligt av i livet just nu, men det blir nog ändå en del fiktivt sådant via DVD eller TV. Jag noterade en och annan film som verkar lovande på TV i helgen. Och Tokerian har extrapris på godis, så man behöver inte tugga på naglarna om man blir rädd…

Har DU några planer för helgen??? Skriv gärna några rader i en kommentar och berätta!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett tänkande inlägg.


 

Grått löv med droppe

Det finns fortfarande tårar trots att det är över.

Även den här helgen har jag fått nåt att fundera över. Jag vet inte hur det kommer sig, men så snart jag gör nåt annat än sitter i mitt hem ringer min mobil eller telefon. Det skedde två gånger igår. Sista gången körde jag bil på slingrande vägar genom ett vägarbete, så jag ville inte prata. Jag får ett nytt samtal på måndag. Till dess kan jag läsa på lite. Och fundera.

Det är lite för mycket på gång just nu, känns det som. Vissa saker vill jag gärna slutföra. Som redigeringen av mina ord. Delmålet var fem kapitel igår, jag hann två. Till viss del berodde det på omfånget, men till största delen var det så otroligt smärtsamt att gå igenom. Igen! Jag har ju nyss satt orden på pränt, känns det som. Jag borde vara smått… immun… Men inte. Tårarna finns där trots att det är över. Det gör fortfarande fruktansvärt ont.

Citronklyftor

Middagstillbehör.

Det blev, fantasifullt nog, sedvanlig fredagsmiddag i New Village-köket igår. Jag hade tänkt överraska och göra kyckling i lergryta med sallad, men det funkade inte med tider, hämtningar och lämningar. En kyckling i lergryta ska stå i ugnen en timme per kilo och när man inte vet exakt vilken tid man kan äta blir det knepigt. Men den som spar hon har!

Till nästa helg blir det emellertid inte kyckling i lergryta, för då kommer äldsta bonusdottern hem på besök och jag gissar att hennes mamma/min Fästmö vill åka hem och hänga med henne då de timmar hon (Anna) inte jobbar. För naturligtvis jobbar Anna nästa helg. Och nån gång under den helgen eller kanske måndagen därefter ska vi fira yngsta bonusdottern som fyller 20.

Räkor

Middagen.

Efter middagen gjorde vi nåt som i alla fall jag inte har gjort på många, många år: vi glodde på Idol. Detta broilerprogram i landet Lagom där det plötsligt är tillåtet för tre personer att vara hur elaka som helst. Och de som står framför dem leker divor och ikoner. Vissa av dem är inte ens torra bakom öronen. Men se! Igår… Jag såg och jag hörde en tjej göra en underbar version om min gamla favoritlåt Purple rain. Fantastisk röst och utstrålning! Den här tjejen önskar jag en bättre framtid än att segrande ur programmet (det brukar ju inte gå så bra för vinnarna…) – jag önskar att hon får möjlighet att göra sång och musik till sitt yrke. Och så får hon gärna tipsa Laleh om hur man inte förstör en bra låt.

I eftermiddag ska vi ut och vandra bland gamla döa författare och kändisar på Gamla kyrkogården i centrala Uppsala. Det börjar klockan 14, samling vid Gamla kapellet och kostar 50 pix. Häng på om du inte har nåt för dig!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Jag fick ett mejl från en orolig läsare vän som undrade om jag mådde sämre eller om nåt hade hänt eftersom jag inte bloggade så mycket igår. Men här är jag! Tro inte att sjukdomar, med varken liten eller stor bokstav i början, eller människor som vill tysta mig lyckas. Du som har följt mig genom åren vet att jag är som en sån där trind leksaksgubbe med rund botten – varje gång jag knockas till golvet av en flottig barnahand/svettig vuxenhand reser jag mig igen.

För övrigt tackar jag för omtanken! Det är fint när människor bryr sig på ett ärligt sätt och inte bara när de får lite tid eller lust över. Igår behövde jag emellertid leva lite mer i det verkliga livet. Bloggen är en del av mitt liv, men den är ju långt ifrån allt.

Det luktade fortfarande pizza i bilen i morse när jag skjutsade Fästmön till jobbet. Plockade nämligen upp henne i farten på väg hem från jobbet igår och sen köpte vi var sin läcker pizza med oss hem. Vi behövde hänga lite med bara varandra igår, för det blir inte så mycket tid för oss de kommande dagarna. Anna jobbar 7 – 16 både idag och i morgon och nästa vecka ska hon vara med sitt yngsta barn. Anna är nämligen mamma också, även när de är höstlov kulturlov för skolbarnet. Det ser ut att bli kalla, men fina dagar framöver, så jag hoppas att de hittar på nåt kul. Jag vet att jag får lunchgäster på jobbet på onsdag och det ska bli kul!

I morse tjugo i sju var det ganska mörkt. Inte många människor rörde sig ute, jag tror jag såg kanske totalt fyra bilar och en buss som var ute och åkte.

Så här svart var himlen, med en och annan stjärna, i morse.


När jag kom hem igen,
en fem i sju, hade det redan börjat ljusna. Jag mötte Galna K som kom bärande på prylar till containern – Galna K var hur pigg som helst denna tidiga lördagsmorgon och berättade att h*n renoverar kök… Jisses vilken energi…

Det ljusnar. Notera det konstiga molnet!


Idag står det dammning
och dammsugning på mitt schema. Det är nämligen skitigt här hemma. Jag har ingen lust alls, men tyvärr hindrar hälen mig från nån längre utevistelse idag. Dessutom satte mina aliens igång att bråka i morse, vilket gör att jag måste hålla mig inne av olika skäl.

Mamma ska få ett samtal, kroppen min och håret ska tvagas och jag ska laga till en av mina få paradrätter – pippi i lerig tuppgryta! Blev både sugen och inspirerad förr helgen när vännen Rippe berättade att det var en sån hon hade i ugnen. Det visade sig emellertid inte vara helt lätt att få tag i fryst, odelad kyckling. Jag hittade denna gigantiska tyska sak som jag ska tillaga tillsammans med lök och kantareller, vitlök och rödvin, i lergrytan.

Tysk kyckling.


Dagens pippi
måste vara en riktig Brünhilde, för den väger 1,6 kilo och lite till. Undras om den kommer med matlagningsöl också, det är ju trots allt oktober(fest)..?

Jag hoppas att det i vart fall inte kommer några barn och plingar på för att skrämmas och tigga sötsaker. Mitt godis vill jag ha för mig själv, tack så mycket! Förresten har jag inte inhandlat nåt lördagsgodis än, det brukar vi göra på vägen hem från Annas jobb.

Nej, nu ska jag sätta lite rotation här och inleda med att bädda. Vill bara slutligen påminna dig om att det blir vintertid igen i natt, det vill säga vi flyttar tillbaka klockan en timma. Kan ju vara skönt att veta att vi får sova en timma längre i morgon bitti, vi som ska upp mitt i natten…

Glöm inte att flytta tillbaka dina klockvisare en timma i natt!!!


Livet är kort.

Read Full Post »

Alltså, jag måste få återkomma till det här med mat! Jag gillar verkligen mat och att äta gott, det är en guldkant på tillvaron – vilket också är noterbart (en viss rondör, kan man säga). Men jag är ingen kock. Jag gillar inte att laga mat och jag är inte bra på det. Och när jag för en gångs skull ställer mig vid spisen för att röra ihop nåt är det ofta med motstånd. Eller för att jag ändå vill göra nånting för den som har matlagning som vardagssyssla, efter jobbet. Nej fy, jag skulle aldrig orka laga mat varje dag!

En av mina paradrätter, italiensk pastasås på kycklingfärs och med rödvin.


Fast en del paradrätter
har jag ju. Det är mat som är lätt att göra och blir god – trots att det nu är jag som rör i grytorna. Italiensk pastasås på kycklingfärs och med några en deciliter rödvin är en av dem. (Rödvinet kanske döljer eventuella miss-smaker..?). Jag har också en vegetarisk variant av het natur, där viktigaste ingrediensen är etiopisk peppar, eller berbere, som den också kallas. Och min tredje rätt är kyckling i lergryta.

På tre rätter kommer man… inte långt. Visst, jag kan väl laga några vardagsrätter till, typ korv och makaroner, fiskpinnar och sånt. Men när man vill ha det där lilla… extra… Eller framför allt, man ska servera många och man vill inte anstränga sig…

När jag fyllde 40 anlitade jag en cateringfirma som kom med mat och en hel disk på hjul. Det blev gående taco-bord som de cirka fyrtiotalet gästerna bjöds på. När jag fyllde 50… åkte Anna och jag till Stockholm och åt en massa godsaker på egen hand. Underbart!

OM jag nu bestämmer mig för att ha den där ”efterfesten” eller den här andra festen för fast jobb som jag går och väntar på tror jag att jag överväger att köpa färdig mat. På nätet hittade jag Eurocatering i Stockholm, ett företag som kanske skulle kunna bistå mig. Här finns allt från mackor via luncher, färdiga tallrikar och middagar till plockmat och desserter Och till festen kan man till och med få hyra serveringspersonal… Företaget jobbar främst med kunder i Stockholmsregionen och dit kan man väl säga att Upppsala hör, eller hur?!

När får jag festa, tro?


Jag försöker se positivt på framtiden
även om det inte alltid låter så. Men är du med mig på det tåget lär du säkert få en inbjudan till Den Stora Festen framöver. Oerhört tråkigt och ledsamt att det finns dem jag inte kan bjuda längre av olika skäl, men jag hoppas och tror att vissa, ingen nämnd och ingen glömd, skulle vara med oss ändå, i anden!


Livet är kort.

Read Full Post »

Fredagskvällens räkor och vin var suveräna! Vi goffade ett helt kilo Grönländska. Mums! Till och med vinet smakade superbt till. Jag gillar ju inte vitt vin och köper det enbart till räkor. Igår blev det ett torrt chardonnayvin från Penfold’s. Torra viner är rätt ok för mig, men jag vill att de ska serveras snudd på iskalla.

Aftonen avslutades, efter att ha kommit ihåg att slänga räkskalen i soprummet, med en film och lite isdans på TV. Ja, I’m a sucker för isdans också, precis som Fästmön, har det visat sig… Men vi tittade inte särskilt länge, för i morse var det uppstigning vid sextiden för att somliga skulle göra sig iordning för en härlig helg på arbetet…


Isprinsessor i sina vackra danskläder.

                                                                                                                                                          Anna jobbar som sagt hela helgen, men i morgon slutar hon i alla fall tidigt, inget dubbelt-hat-pass. Vi ska åka och veckohandla när hon har slutat jobba då, eftersom en barnvecka väntar i Förorten.

Min dag idag har jag planerat att ägna åt att frosta av frysen. Det brukar gå ganska fort, men ändå har skjutit upp det och skjutit upp det…

För övrigt står inte mycket annat på agendan mer än matlagning till kvällen och att hämta Anna. Ska väl slå en signal till mamma också. OCH börja ställa om alla klockor. För det är väl ingen som har missat att det är sommartid i morgon? Ärligt talat hade jag själv snudd på gjort det… Inte heller har jag koll på att det är påsk nästa vecka, det insåg jag först igår…


Klockan ska ställas FRAM en timma, vilket innebär att vi förlorar en timma.

                                                                                                                                                            Aftonens supé består av kyckling i lergryta med champinjoner och paprika, serverad med kall, het sås och grönsallad till samt en lätt röd italienare i glasen. Kycklingen är stor och lär ta minst en och en halv timma i ugnen, men när den väl är där inne sköter den sig själv.

Nu ska jag ägna lokalblaskan några minuter och hälla i mig lite mer Java. För trots att jag är trött och seg denna tidiga lördagsmorgon tänker jag vara stoisk och inte krypa tillbaka till bädden.

Read Full Post »