Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘kvittra’

Ett inlägg om den eländiga ryggen, skrivandet och om en höjdpunkt.

 

rygg

Ajsan bajsan, vad det gör ont idag.

Nja, man kan väl inte direkt säga att jag sitter på en pinne och kvittrar. Fram till cirka klockan 16 har jag så jävla ont i ryggen att jag varken sitter på nån jäkla pinne eller kvittrar. Bästa ställningen är fortfarande skräddarställning på golvet, men det är liiite svårt att hitta på nåt att sysselsätta sig med där nere. Mer än att hitta skräp. Men jag kämpar på med mina övningar och min antiinflammatoriska gel, denna den sjätte dagen med ryggskott.

Jag försöker skriva på min bok. Idag har jag jobbat i nästan två timmar. Det blir inte bra. Jag pallar att skriva fem, tio minuter i stöten, sen måste jag röra på mig, gå omkring. Men jag håller i alla fall mitt mål i nedre kanten – fem kapitel som ram för helheten. I morgon är det dags för det femte, hoppas jag. Därefter har jag stakat ut hur jag vill ha det och det är bara att fylla på med ord – varav en del finns, andra måste läggas till. Bokskrivandet går framåt – om än långsammare än planerat! Jag hade tänkt sitta fyra timmar, åtminstone, varje dag och skriva koncentrerat. Det hade i slutänden kanske gett mig nånstans mellan tio och 15 kapitel. Men fem är OK, helt OK, med tanke på ryggen.

Igår eftermiddag strax efter 16 tråcklade jag in mig i bilen och åkte för att hämta Fästmön från jobbet. Hon behövde göra ett ärende i Himlen. Det gick hyfsat bra att köra bil – i alla fall i tio minuter. Vi fick dessutom goda nyheter när vi anlände. Önskar bara att det kunde ge lite flis för en som verkligen behöver det. Men så långt sträcker sig inte samhällets välvilja.

Fanta

Fördrink igår.

Efteråt for vi till Mac Jack för att äta en allt annat än nyttig middag. Men god var den – kycklinggyros med stark sås för min del. Dessutom var stolarna anpassade för en med ryggskott – jag kunde i princip stå-sitta och äta! (Dock inte i skräddarställning på golvet!) Under fördrinken ringde chefen på min privata mobil – ja, han är betrodd och har fått det numret. Han ville att jag skulle göra en jobbinsats på kvällen, den andra jobb-insatsen sedan i fredags kväll. Men jag sa faktiskt nej med hänsyn till min rygg, inte till att jag har semester. Sen fick jag dåligt samvete och ringde upp när vi parkerat i garaget. Då hade chefen fått tag i nån annan som kunde utföra jobbet. Det kändes rätt bra. Vad jag vet finns ingen jourverksamhet i mitt avtal, men självklart hjälper jag till – i krissituationer och undantagsfall – om jag kan.

Kvällens höjdpunkt stod SvT för, När livet vänder, förstås, som jag har bloggat om. Extra roligt var det att få kontakt via Twitter med självaste redaktören och producenten före säsongsstarten. Och efteråt. En kontakt som dessutom ledde till ytterligare en kontakt med ytterligare en intressant person. (Tänk om jag finge intervjua nån av dem?!) Vem var det som kallade mig Asociala Klubbens ordförande, huh?!

Nu håller ryggen på att gå av och jag måste resa på mig och traska runt ett varv i lägenheten samt göra mina övningar ytterligare en gång före frukost och nästa antiinflammatoriska smörjning. Jag har varit uppe sen strax efter sju och säga vad man vill om övningarna, jag tänker i alla fall rätt bra när jag gör dem.

Ha en bra torsdag – trots att det inte är nåt Antikrundan i kväll!


Livet är kort.

Read Full Post »

Vintern rasar, kan man verkligen säga om dagen! När jag skuttade ur sängen strax före klockan åtta visade utetermometern (inte min muntermometer, den är totaldissad efter att den visade att jag var så gott som död!..) -13,3 grader. Så nu har alltså vintern kommit! Fyyy… Nu vill vi ju njuta av ljuset, se gräset titta fram, förundras över knopparna och höra fåglarna kvittra igen. HA! Glöm det! Vill du se en knopp kan du kolla huvudet på den här bloggen. Den bilden tog jag förra året. I verkliga livet är allt utomhusliv som ett svartvitt fotografi… Tur att mammakusinen B:s amaryllis är så färggrann som den är! Titta bara!

Det här är ju inte klokt! En storblommande amaryllis den 30 januari!.. Men fin och färggrann är den!


Det var en konstig dag idag.
Inget uppstigande kvart över sex. Jag unnade mig själv en sovmorgon ända till klockan åtta. Då vaknade jag eftersom det skreks och gapades i huset – ja, idag är det ju vardag och ordet HÄNSYN kan föräldrarna inte stava till. Som sagt…

Turkosa fönsterlampor är (nästan) OK – om de är släckta…

Nu ska jag ladda och förbereda mig för ett möte efter lunch om framtiden. Jag vågar inte hoppas på framgång, jag är rädd att få ett negativt besked. Men jag vill så gärna, så gärna. Jag har så mycket kvar att ge yrkesmässigt…

Magen är ännu lite bättre idag. Visserligen var toa första anhalten i morse när jag hade vaknat, men det känns mera normalt nu – på flera sätt. Jag tänker bespara dig detaljerna. Av infektionen i luftvägarna tycks det – ta i trä! – inte bli nånting. TACKSAM! Däremot fick jag sms från Fästmön igår kväll att Elias är riktigt skruttig. Och då blöder ju även det mest förhärdade Toffelhjärta. Det hjärta som så ofta säger sig vara allt annat än ett barnahjärta. Joru… 

Toffelhjärtan, fast av choklad. (Jag läste fel en gång förra året, men det lät så bra med Toffelhjärtan, tyckte jag.)


Jag försökte få ordning på kalufsen igår,
men inser att jag inte har samma inramade papper med fina stämplar på väggen som min frissa har. Henne ska jag träffa i morgon sent. Då vet jag att hon gör underverk med mitt hår. Det gör hon alltid.

Sist men inte minst… Glöm inte att gratulera Gunilla på namnsdagen idag om du har nån i din närhet! Jag har en (blogg)vän några mil norrut, hänne och dänne, liksom! Grattis på namnsdagen, Nillan! 😛

Read Full Post »

Eller arg… Jag är väl snarare inte på nåt vidare humör… Det var INTE roligt att packa ihop ballen*, det var INTE roligt att få ytterligare ett nej på ett sökt jobb (namnet på den som fick det låter som en person som är högst 25 bast…) och det är INTE kul att Anna ska jobba HELA HELGEN.


Jag surade redan på Pride 2009. Anna tog bilden.

                                                                                                                                                         Anna sitter och går igenom gamla mejl och det är visst inte heller alltid nån glad läsning, hör jag från vardagsrummet. Jag borde också rensa lite i min mejlbox, men det känns alldeles för jobbigt just nu. Jag vill ägna mig åt roliga saker i stället.

I morse blev det lite roligt för då skar jag upp ett nytt bröd som var relativt färskt – i vart fall inte torrt. Det förra brödets påse visade sig nämligen vara perforerad med små, små hål vilket gjorde brödet torrt. Detta observerade förstås Anna – men inte förrän det bara vara en liten bit kvar. Och då spelade det ju liksom ingen roll…

Men ännu lite roligare är det att twittra, nåt som jag började med i onsdags kväll. Fick nåt ryck och reggade mig och snart var jag i full gång. Du kan antingen följa mig på Twitter om du är registrerad – eller också kan du läsa mitt twitter i högermarginalen här. Observera att ibland kommer det en länk till en bild också – när jag är ute i verkligeheten.

 Twitter är ju engelska för det ljud fåglar ger ifrån sig. Jag känner mig verkligen som en fågel som kvittrar och låter – inte alltid nån glad och snäll fågel, rätt ofta sur och elak. Älska mig ändå – eller stick!


Jag är nog mera en gam än en lärka, typ…

                                                                                                                                                     Morgondagens planeringsdag är en annan rolig sak att göra. Loppisen på Vaksala torg är nåt jag alltför sällan besöker – av nån anledning. Jag är ju inte en sån som måste handla saker, men att titta är gratis och gratis är ju gott.

Nu ska jag gå och kolla om Sötnosen känner sig sugen på en kalkonbrännare med bröd innan hon skjutsas till jobbet. Matlådan är annars iordninggjord med ost- och spenatfyllda färska pastakuddar, riven parmesan och körsbärstomater.

                                                                                                                                                      *ballen = balkongen

Read Full Post »

MORR! (Det kanske inte är det trevligaste ordet att inleda ett inlägg med, men…) Det  har INTE varit en bra natt. Eller det vill säga, morgonen har gått i klarvakenhetens tecken. Tillståndet inleddes klockan 4.07 när jag var uppe på toa. Sen var det färdigt – inte bara på toa.

Det var STÖRT OMÖJLIGT att somna om igen! Följande utspelade sig:

  • det kliade på foten
  • det kliade på näsryggen
  • det kliade på baksidan av vänster lår
  • två skator skrattade hest utanför
  • det kliade i stjärten
  • jag nös
  • jag blev täppt i ena borren, rinnsnuva i den andra
  • det killade i halsen
  • en fågel sjöng ENTONIGT
  • det kliade på kinden
  • jag var för varm
  • jag frös
  • Fästmön snarkade
  • det kliade på ryggen
  • kudden var knölig
  • det pågick en sångduell utanför mellan en hes fågel och ett gäng ”ljuskvittrare”
  • och så vidare…

En kvart innan Anna skulle väcka mig somnade jag. Då drömde jag om min före detta svärmor och om min pappa. Min före detta svärmor, hon fyller visst år idag, GRATTIS AKP! Och mamma hade låtit göra en helt osannolik ring åt den senare – med en rubin OCH en cigarrettändare i guld. Kanske känder jag lite ilska över rökförgiftaren i omgivningen? Och jag ska säga dig att det var RIKTIG HÄRLIGT att få ge fingret till en trist idiot som jag mötte på vägen in från garaget när jag återvände efter att ha skjutsat Anna till jobbet…


Ibland är det EXTRA härligt att ge fingret åt trista idioter.

                                                                                                                                                        För övrigt ska mitt nya liv börja idag med PROMENADER. Känns ju jättekul när det är regn i luften och jag har sovit ILLA. Men, men… Jag har lovat mig själv, liksom. Det blir för dyrbart att köpa en helt ny garderob…

Read Full Post »