Återbesök i Gryttby

Ett inlägg om vår årliga tur till Emmaus i Gryttby.

---

 

Idag blev det ett återbesök till Emmaus i Gryttby. Fästmön och jag brukar åka dit en gång om året och botanisera bland allt från blomkrukor, husgeråd, möbler och badrumsinredningar till kläder, skor, böcker och diverse småpryttlar.

Det brukar bli en eftermiddagsutflykt, en tur ut från hemmet. Att bara titta på fina och roliga saker kan vara ganska stor stimulans för en som sällan lämnar hemmet. Det blir liksom påfyllning i fantasin, såväl som i det estetiska sinnet och humorn. För med Anna är varje utflykt ett litet äventyr, en spännande och rolig resa i livet.

Flera uthus och en huvudbyggnad är fyllda av prylar från golv till tak. Jag tyckte att det var bättre ordning i år. Sakerna var fint uppställda och det var lätt att titta och hitta. Bara en snörvlande och väldigt närsynt farbror som stod i vägen då och då idag. Fast han hörde ju förstås inte till varken inredning eller saker.

Innan vi lämnade Gryttby tog vi en fika. Och med hem följde för min del… jaa, gissa vad!..

Här är några bilder från årets Gryttby-tripp:

Detta bildspel kräver JavaScript.

På vägen hem till stan berättade Anna om när hennes farfar flyttade hemifrån – vid 70 års ålder samt visade huset han flyttade till. När vi hade skrattat färdigt stannade vi till i Gamla Uppsala och tittade på loppisen där. Även där fanns det fina saker! Ägaren kände igen oss och frågade Anna hur det hade gått med golvlampan hon köpte där sist. Ingenting följde med oss därifrån, men vi beundrade fina burkar – och såg en och annan Tutt-Lisa i glas, denna gång blått…

Detta bildspel kräver JavaScript.

Och innan vi körde in i garaget svängde vi in till Tokerian – det är ju lördag och två söta tanter behövde lördagsgodis för att bli ännu sötare… (Nej, ingen bild!)

När ett kilo räkor har tinat ska jag glufsa i oss det tillsammans med aioli, dill, citron, avokado, kokt ägg, vitt vin med mera. Tyvärr har det mulnat på, så vi kan glömma ballen* till middag och får äta i köket, som vanligt.

*ballen = balkongen

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Sonjas sista vilja

Ett inlägg om en bok.

Nu är det snart sex veckor sen jag var och klippte mig. Min frissa och jag brukar prata böcker. Tipsa varandra om böcker som vi kanske inte annars skulle ha valt att läsa. Och när jag fick håret klippt sist tipsade M mig om Åsa Hellbergs bok Sonjas sista vilja. Förra fredagen trillade den ner i min postbox och nu har jag läst ut den.

En dag dör Sonja Gustavsson knall och fall utanför Åhléns. Dödsfallet är inte på nåt sätt planerat, men inte heller oväntat. Däremot har Sonja planerat för vad som ska hända efteråt. Hennes tre bästa väninnor Rebecka, Susanne och Maggan ska få ärva henne. Och det är inte lite de får… Det handlar om både miljoner och investeringar. Men naturligtvis finns där villkor. En av dem hamnar i Paris, en i London och en på Mallorca. Alla tre får de var sitt projekt att ro iland.

Jag blir faktiskt rätt förbannad när jag läser den här boken. För vem har inte önskat sig så mycket av det som de tre vännerna får av sin fjärde kompis? Pengar, lyx, spännande uppdrag… Och så har den kluriga Sonja ett finger med i spelet till och med när det gäller deras kärleksrelationer.

Det här är en bok som inte på nåt vis är i Nobelprisklass. Detta är typisk kvinnolitteratur med inriktning mot tantsnusk. Jag skulle gärna sätta den i händerna på mamma, men jag vet inte riktigt om jag pallar. Boken innehåller nämligen en hel del sex och det gör mig generad. Och lite ointresserad. För det är ju heterosex.

Boken är lättläst och självklart vill man som läsare veta hur det går för de tre damerna. Men den saknar ett riktigt djup. Ett djup som skulle ha kunnat haft en plats mellan pärmarna.

Toffelbetyget blir medel.

Livet är kort.

Read Full Post »