Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘kura inomhus’

Ett inlägg om en bok.


 

Det skyddande regnetDen som läser min blogg vet att jag älskar regn. I vart fall föredrar jag regn före stekhet sol. Regn och rusk gör det nämligen tillåtet att kura inomhus och läsa en bra bok. En sån som jag just har avslutat är Jojo Moyes Det skyddande regnet. TACK, FEM, för boken som du köpte mig den helgen du var här!!!

Den här berättelsen börjar i Hongkong 1953. Elizabeth ska krönas till drottning och detta firas i kolonin Hongkong. Vi får följa Joy, då en ung flicka, från den förälskelse hon drabbas av under festen fram till nutid, på Irland, där hon är både mamma och mormor. För ungefär 40 år efter drottningens kröning kommer tonåriga dotterdottern Sabine till sin mormor medan mamma Kate återigen ska separera från en man. Sabine tycker först att det är pest och pina – bara det att det inte finns nån dator, internetuppkoppling och knappt TV gör att hon längtar hem till London. Men så händer det saker med den unga flickan och hon blir kvar hos sin mormor och sin sjuka morfar. Sen kommer Kate på besök och då kommer gamla familjehemligheter i dagen samtidigt som uppgörelserna kanske leder till en försoning. En liten flicka föds och en gammal man dör.

Jojo Moyes har ett helt underbart språk. Dessutom kan hon konsten att berätta. Helst av allt vill jag läsa hennes böcker non stop, men det går ju inte eftersom livet och vissa plikter kommer emellan. Den här boken handlar till stor del om plikter och om livsval. Det jag tar till mig är känslorna av att aldrig duga som dotter. Känslor man kan känna när man inte vet hela sanningen…

Toffelomdömet blir det högsta.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett höstlikt inlägg.


 

Björken i höstoväder

Det blåser i björken idag och regnet vräker ner. Äntligen är det höst!

Plötsligt ersattes värmen och solen av regn, blåst och rusk. Men jag klagar inte, jag älskar ju hösten. Det är då man får tillåtelse – även från sitt stränga jag – att kura inomhus med en god bok eller nåt annat trevligt. Och regnet söver mig så gott på kvällarna att jag slipper somna till ljudet av sovrums-TV:n.

Men i natt hade jag lite svårt att komma till ro. Klockan var cirka tio minuter i ett när jag försökte skicka in mitt tvåveckors kassakort till a-kassan. Det gick inte. Hos a-kassan var det fortfarande vecka 38. I morse vid sjutiden gjorde jag ett nytt försök. Då gick det bättre. Därefter sökte jag ett par jobb och så ringde jag a-kassan. På den senaste specifikationen står det nämligen att jag har deltidsarbetat 8,5 dagar. Jag undrade helt enkelt om a-kassan kunde berätta för mig vilket deltidsarbete jag har. 

Hum nja. En tålmodig och trevlig kvinna (kors i taket, ett undantag på a-kassan!) försökte förklara. Och jag tror att jag fattar fast jag tycker att det är idiotiskt. Det har alltså dragits 8,5 deltidsdagar från de 75 som jag har rätt till eftersom jag dels blev arbetslös en tisdag och dels utförde två skrivjobb vecka 36. Skrivjobben tog vardera 20 minuter, men jag är alltid tvungen att sätta upp minst en timme per skrivjobb. Hade jag bara jobbat en timme, det vill säga 20 minuter i verkligheten, så hade varken dagar eller ersättning dragits från min a-kassa. Men nu var det två. Och då är det, enligt bestämmelserna ett deltidsarbete. Kontentan är alltså att det är farligt och dumt att försöka jobba lite grann där man kan eller försöka jobba och skaffa sig aktuella arbetsprover och nåt nytt att sätta upp på sitt CV och LinkedIn. Man förlorar ersättningsdagar på detta.

Att avsluta en heltids visstidsanställning en måndag är inte heller bra. En sån vecka anses du ha jobbat deltid, nämligen, eftersom du i samma vecka som du har jobbat din sista dag också har ansökt om ersättning från a-kassan de fyra andra arbetslösa dagarna den veckan. (Enligt a-kassan är en vecka fem dagar lång. Det är i alla fall max antal dagar du kan få ersättning.) Så om du ska sluta din visstidsanställning, se till att du slutar en fredag. Eller allra helst en söndag. 

Tofflan man 1970

Man får inte vara idiot om man ska förstå a-kassereglerna… Jag är mer än normalbegåvad enligt tester – och ändå fattar jag ingenting…

Man får inte vara idiot om man ska fatta det här med a-kassereglerna. Jag blir förbannad, för det handlar om skitsummor. Men att dagar försvinner känns inte alls bra och rätt. Nu är reglerna som de är och det är bara att foga sig. Det går ju inte att leva på a-kassan i alla fall, så jag fattar inte varför jag blir så upprörd. Jo, än så länge kan jag betala mina räkningar, men jag kan inte göra nåt mer. Allting utöver det får jag ställa åt sidan – såsom medicin, kontaktlinser, presenter till familjemedlemmar som fyller år. Den 30 september kommer månadens matpeng in på mitt ICA-kort. Till dess ska 120 kronor i kontanter, 170 kronor på ICA-kortet och två bonuskuponger à 25 kronor på ICA räcka till mat. Och det kommer det att göra, det är ju en förmögenhet. Och ja. Jag har kredit på både ICA-kortet och mitt bankkort. Det utnyttjar jag bara i krislägen och nu är det ett sånt – mina linser är slut och mina glasögon funkar typ hemma, men är för svaga.

Och ja just det! Det är ju tur att jag redan har kreditkort! För som arbetssökande får du ju inte ansöka om några nya sådana. Det är du helt utestängd ifrån – vilket ju är korrekt. Hur ska du kunna betala tillbaka det du ”lånar” om du inte har nån inkomst?

Nej, nu är det slut på dagens gnäll. Jag ska utföra lite hushållssysslor och därefter grotta ner mig i tre månader av mitt liv, det vill säga skriva bok. Avslutningsvis blir det dusch och hårtvätt, för nu är vattentrycket bättre.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Oj oj, dagarna går och snart är det faktiskt julafton. Jag tvingade på Fästmön lite julklappar med sig hem igår. Jag hann ju inte köpa så många innan operationen, så vi har löst saken på annat sätt.

Tiden går, som sagt, och såret läker. Det stränar bara lite grann. Nej, värst ont just nu har jag i ryggen. Antagligen går jag och spänner mig och små, hemliga muskler tvingas jobba. Liksom min onda axel. Den protesterar lite.

Idag på förmiddagen skickade jag iväg en julhälsning till båda institutionerna och jisses så många fina svar jag fick tillbaka! Det trillar fortfarande in! Till och med prefekten på institution 2 tog sig tid att skriva några rader. Dess värre noterade jag att min anställning ännu inte är förlängd i systemet. Det oroar mig lite eftersom det nu är en massa helger. Jag vill inte ha nåt krångel med Försäkringskassan. Jag messade M om detta och fick veta att det är på g. Precis som det var före operationen…

För första gången sen dan före operationen satte jag i linserna idag. Känner mig alltmer mänsklig…

linser

Linser för första gången sen dan före operationen.


På agendan idag
stod att sortera in lite papper i pärmar. Det har jag gjort. Men så jobbigt det är att håla när man inte har några krafter! Medan jag satt och kämpade trillade det in mejl från A i Belgien. Det var ett tag sen vi hördes så det var riktigt kul att få lite nyheter!

 Papper att sortera in

Papper, papper, papper att sortera in i pärmar.


Idag återstår bara fyra sprutor,
men den fjärde och sista skiter jag nog i. Jag kan inte begära att Anna ska åka in till mig på självaste julafton!

Fyra sprutor

Bara fyra kvar…


Det är fem grader kallt
idag och det snöar. Känns faktiskt inte helt fel att kura inomhus… Anna och äldsta dottern är på stan och julhandlar och jag är inte ett dugg avundsjuk på dem…

 Tomtemusen

Jag tittar på tomtemusen innanför mera än på snön utanför mitt fönster.


Dagens terapiarbete
har varit att stoppa pappersnäsdukar i en för sådana avsedd behållare. Det tog tre minuter. Vad ska jag hitta på nu?

Näsdukar och näsduksbehållare

Näsdukarna innan de hamnade i för dem avsedd behållare.


Jag sitter och väntar
lite på Anna som kanske dyker upp vid 14-tiden idag. Hon börjar jobba klockan 16, så det är snävt med tiden. Men i morgon är hon ledig – från jobbet, vill säga. Inte från spruterierna eller julerierna… Jag är lite orolig för att hon stressar ihjäl sig.

Lite har jag läst i min nya bok på gång. Den har börjat mystiskt och bra och är synnerligen lättläst.

Födde en dotter

Min nya bok på gång!


Så har jag beundrat
mina blåmärken och försökt fota dem. Men Ajfånen och jag kommer inte överens! Jag vet inte hur många gånger jag får ta om bilder för att de är oskarpa! Trist…

blåmärke

Det här är nog blåmärket från hell och det ser tusen gånger värre ut i verkligheten. Just nu är det mest brunt och grönt. Äcklisch!


Vad gör du idag då??? Skriv några rader i en kommentar så blir jag glad!


Livet är kort.

Read Full Post »