Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘kult’

Ett hissande och dissande inlägg.


 

Torsdag står det i min kalender idag. Och det innebär ju som vanligt en lista över höjdpunkterna (omtanke) respektive dalarna (baktanke) i den Tofflianska veckan. Det är inte svårare än så här:

Omtanke


Baktanke

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok.


 

Akta dej KatjaAtt jag är Maria Lang-fan vet kanske de flesta som läser min blogg. I mitt eget bibliotek finns alla hennes böcker – förutom några av ungdomsböckerna. Men Akta dej Katja hittade jag i min barn- och ungdomslitteraturhylla i lägenhetsförrådet. Eftersom jag i somras fick tag i uppföljaren till den, bestämde jag mig för att läsa om båda böckerna. Just Akta dej Katja var för övrigt min nittiotredje bok (!) som ung. Troligen fick jag den av min morfar strax efter att den kom ut 1971.

Sveriges deckardrottning skrev alltså fyra ungdomsböcker. Det här är den första av dem. Katja är 16 år och har just slutat skolan. Hon åker till Skoga där hon ska tillbringa sommaren hos farmor och farfar. Men vistelsen börjar inte alls bra – farfar möter henne inte vid bussen och huset är tomt. Så småningom kommer förklaringen. Fast då har förstås Katja själv försvunnit…

Alltså den här boken har 43 år på nacken – och ändå håller den som ungdomsdeckare! De cirka 150 sidorna är fyllda av spänning. Det enda man kan märka dess ålder på är avsaknaden av datorer och mobiler samt att bilarna har skyltar som visar från vilket län de kommer. Och naturligtvis vissa uttryck såsom ”du är väldigt raff”, ”hur många har du ballrat för?”, ”jag är ruskigt varm”, ”göra intjack”, ”håll babblan” med flera. Men det är samtidigt lite kult!

Toffelomdömet blir det högsta!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en TV-serie från barndomen. Igen.


Barn-TV-seriemaraton.
Det kan man nog klassificera den här helgen som. I eftermiddag har vi sett Kullamannen (1967), en häftig upplevelse av över tre timmar svartvitt.

Kullamannen

Kullamannen rules!


Kaj och Tommy ska tillbringa sommarlovet
hos sina kusiner Marianne och Peter nere i Kullatrakterna. Föräldraparen ska åka på semester och ungarna ska ”vaktas” av Jenny. Men redan innan föräldrarna har åkt dyker en mystisk man på cykel upp. Han bryter på nåt odefinierbart språk – tyska? engelska? Efter en stund poppar gubben upp igen och letar efter nånting han har tappat. En av killarna hittar strax därpå en damring. Marianne annonserar – och en dam ringer och säger att den är hennes. Hon kan beskriva den helt och hållet. Men det visar sig att det är flera som är intresserade av den där ringen… Farbror Ludvig, till exempel. Och den där mystiske doktor Miller – är han vän eller fiende?

OK, jag blir inte jätterädd nu när jag ser den här TV-serien, men jag kan inte fatta hur jag fick titta på den som femåring den sommaren den gick på TV1. Eller TV2. Antagligen var jag ett tryggt barn, för några mardrömmar minns jag inte att jag hade som femåring. Fästmön var förstås alldeles för liten då, typ nyfödd… Tur att jag har den på DVD.

Lite töntvarning, många cliffhangers och en hel del spänning. Fortfarande.

Det blir förstås högsta Toffelbetyg. Kullamannen är kult!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om denna söndag.


Idag är det söndagen
efter Alla Helgons Dag. Dagen är så mörk att jag redan före klockan 13 fick börja tända lampor lite här och var. Man kan helt enkelt sammanfatta vädret som vännen Jerbaz skrev nyss i vår pågående Wordfeudmatch:

Jerbaz played SKIT

”Jerbaz played SKIT” – det är en perfekt beskrivning av dagens väder.


Vi har ingen lust alls
med nån promenad. Jag har fått ont i ryggen och det beror säkert på brist på promenad. Men faktum är att jag måste ut lite senare och lyfta in vinterdäcken i bilen. Clark Kent* ska nämligen till doktorn** i morgon bitti för sin årliga hälsoundersökning***. Då ska även vintertofflorna**** på. Och bromsarna smörjas. För fy te rackarns så det låter ibland! Jag hoppas att det inte är fel på nånting annat, för jag har lagt undan hela 2 200 pix som det kommer att kosta med service, däckbyte och smörjning i morgon… Dessutom måste bilen vara körklar på tisdag när jag ska iväg på äventyr i environgerna igen.

Igår blev vi ganska frusna efter våra kyrkogårdsvandringar, men samtidigt var det mysigt och fint att se alla ljusen och alla människor som var ute och mindes sina nära och kära.

Jag fixade kyppa***** och en ny sorts potatisgratäng med mycket ost och paprika i till kvällens middag. Till dessert intog vi kex och ostar som jag hittade till fina extrapriser på Tokerian den gångna veckan. Och så korkade vi upp ytterligare en flaska Amarone, men det blev bara var sitt glas av den.

Idag har jag tänkt mig lax i ugn och kokt potatis. Jag ska låta Fästmön välja sås – citron och dill eller fetaostpesto – bara för att hon tycker att det är så roligt att välja (hon är min älskade velpotta!)

Mamma fick ett samtal från mig innan vi åkte på kyrkogårdstur igår, så idag kanske jag inte ringer. I stället har jag besvarat ett mejl från mammakusinen B som gjorde en liten oönskad flygtur häromdan.

Vi planerar att fortsätta vårt barn-TV-serietittande i eftermiddag och slår till med Kullamannen (1967), min favorit som barn! Jag fattar inte att jag ens fick titta på den när jag var typ fem bast, den var ju jätteläskig då! Nu såg jag den som vuxen, för cirka sex år sen, och då tyckte jag mest att den var töntig. Samtidigt är den ju lite kult, filmad i svartvitt och med cliffhangers mellan varje avsnitt – precis som Kråkguldet och Huset Silfvercronas gåta. Vilken tur att jag har alla på DVD nu! Tänk när man fick gå och vänta på fortsättningen i en vecka…

Kullamannen

Kullamannen gillade jag allra mest när jag var barn! Nu tycker jag den är lite töntig. Men ändå kult!


Vad händer hos DIG idag???
Jag är väldigt nyfiken, som bekant! Har du RIKTIGT tråkigt kan du alltid gå på lägenhetsvisning klockan 14.15 i Toffelhuset.


*Clark Kent = min lille bilman

** doktorn = bilverkstan
*** sin årliga hälsoundersökning = sin årliga service
****vintertofflor = vinterdäck
*****kyppa = kyckling


Livet är kort.

Read Full Post »

År 1973 kom filmen Sista natten med gänget (American Graffiti). Jag såg den på bio – och jag älskade den. I kväll gick den på SvT1 och naturligtvis bänkade jag mig för att kolla in bilarna och lyssna på musiken…

Sista natten med gänget

Musik, bilar… och rullskridskor.


Handlingen i filmen
är rätt enkel. Hela filmen utspelar sig under en natt det år jag föddes, 1962. Ett gäng ungdomar har gått ut skolan. Detta är deras sista kväll tillsammans innan de skiljs åt för framtiden.

Filmen är inte konsekvent för fem öre. Musik och bilar från olika år blandas utan urskillning. Men skit samma! Det är HÄFTIGT! Jag minns det eftertraktade dubbelvinylalbumet som jag aldrig hade råd att köpa… Senare lånade jag det av nån och spelade in på kassett. Och när jag blev vuxen köpte jag så småningom CD:n.

Jag vet inte hur många gånger jag har sett Sista natten med gänget. Men vad tycker jag idag, 2012? Det enda jag tycker är… taskigt är att man bara får veta hur det går för de fyra killarna i framtiden i filmens slut. Det här är KULT!

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »

Idag är det dags att kolla M i bokhyllorna. M-författare finns det också ganska gott om, men dessa två väljer jag ut:

M

Isabel Miller skrev en söt liten HBTQ-bok med titeln Patience & Sarah redan 1969. På svenska kom den ut 1981 och några år in på 1980-talet köpte jag den. Boken handlar om kärleken mellan två tjejer i början av 1800-talet i USA. Den håller än!

Folke Mellvig var en författare som skrev deckare. Hans bok Kullamannen blev också en kult på TV. Detta är en av min barn och ungdoms bästa böcker! Och jag har TV-serien på DVD…

Read Full Post »

Bloggaren som jag kallar Antecknande Åsa, även känd som Zyrenna, är en person som ofta skriver om intressanta saker – som böcker, till exempel. Nu senast går hon igenom sin bokhylla från Ö till A – och jag är ju en sån härmapa så jag måste ju göra likadant. Det ska helst vara två författare per bokstav, en manlig och en kvinnlig.

Ö

Håkan Östlundh hittar jag på Ö i min bokhylla. Jag gillar främst hans Gotlandsdeckare Släke, Dykaren, Terror och Blot. Riktigt spännande saker. Jag blev tipsad om Håkan Östlundh av en av mina tidiga bloggläsare, minns tyvärr inte vem. 😳 Av Håkan Östlundh har jag också Jag ska fånga en ängel, men den är jag inte lika förtjust i.

Nån kvinna på Ö har jag inte i min bokhylla. Så det får bli Klas Östergren. Av honom har jag Ismael, Fantomerna och Gentlemen. Gentlemen köpte jag för att den var lite kult 1980 när den kom ut. Idag kan jag ärligt säga att jag inte minns ett skvatt av vad den handlar om. Inte de andra två böckerna heller…

Read Full Post »

I kväll var det dags att återknyta bekantskapen med den brittiska TV-serien Herrskap och Tjänstefolk. Fast den här gången är serien producerad 2010 och sändes på TV4. Spela roll! Vi är tillbaka till 165 Eaton Place och vi får återknyta bekantskapen med en åldrad Rose – en gång husa i familjen Bellamy, denna gång hushållerska.


Delar av det nya gänget tjänstefolk på 165 Eaton Place.

                                                                                                                                                           Herrskap och tjänstefolk hette ursprungligen Upstairs, Downstairs. I början av 1970-talet var serien en riktig långkörare. Serien utspelar sig i London under 1900-talets början. När vi nu återknyter bekantskapen är det 1936, mellan två världskrig. Den före detta husan Rose Buck driver ett företag där hon förmedlar tjänstefolk. Och nu får hon i uppdrag att anställa lämplig personal åt husets nya ägare, diplomaten sir Hallan Holland och hans fru lady Agnes. Lady Agnes är tydlig med att hon inte behöver nån hushållerska, men sir Hallans mamma Maud, som dyker upp från en längre tid i kolonierna med sin sikhbetjänt och en apa (!), får henne att inse att Rose är perfekt för tjänsten.

I kväll visade den första delen av tre, en fristående fortsättning på den gamla TV-serien. Den visades i Storbritannien kring jul förra året. Och faktum är att BBC har beställt ytterligare sex avsnitt till nästa år…

Det här är kult och ungdom för mig! Jag följde den här serien när den gick i flera omgångar på TV och jag har de fem böckerna, skrivna av olika författare, som baseras på TV-serien. Böckerna gavs ut kring 1975 på svenska, av B. Wahlströms Bokindustri AB.

Som allt brittiskt är detta ju väldigt, väldigt bra. Mycket ”kostymer”, en hel del politik och framför allt – skildringen av samhällsklasserna: den Där Uppe och den Där nere. Högsta betyg!

Read Full Post »

Dagen idag går i en nyans brunt. Det är bara så. Brunt. Brun dag. Inte nån bajsdag för det. Bara brun. Inte skitbrun. Brun. Brunt var min älsklingsfärg när jag var tonåring – fråga FEM, hon vet! 😀 (För det var hennes älsklingsfärg också! Du skulle ha sett våra rum…) Här kommer ett smakprov:


Personerna på bilden har inte med det bruna att göra, de råkade bara vara mina kompisar just då – OCH Max Fenders-diggare! Kolla in tapeten – BRUN – samt ryggkuddarna  – BRUNA. Kikar man mellan kompisarna ser man påslakan – BRUNA

                                                                                                                                                   Fästmön är skjutsad till jobbet. Det var som vanligt knappt en människa eller bil ute, bara ett par galningar som svajade omkring på vägbanorna på cykel. Jag fattar inte varför folk envisas med att cykla när det är massor av snö, snorhalt och kallt (ungefär -9 grader i morse)!

Anna jobbar till klockan 16 idag, så jag har hela dan för mig själv. Och inte ett dugg planerat. När hon frågade i morse vad jag ska göra idag, kände jag mig som en orörd (nåja…) målarduk. Fast inte lika inspirerande, kanske, för här kommer ju inte precis nån konstnär och passerar med palett och penslar. Här gäller det att måla sin dag själv, liksom. Och min dag har jag ju redan bestämt färg på. EN färg. Brun.

Möjligen blir det nån maskin tvätt, troligen blir det strykning. Sen borde jag gå ut och få lite ljus och frisk luft, men jag har inte nån lust alls. Ingen alls. Gissar att jag ringer mamma i eftermiddag innan jag hämtar Anna. Kyckling och potatisklyftor med hot béarnaisesås blir det till middag i kväll. Fantasifullt? Nja, inte särskilt, men gott och relativt snabbt tillagat.

Kanske en film, senare. Jag spelade in Max Manus igår – tack för tipset, Inna! Vi har också lite lättsammare filmer på DVD-hårddisken. Igår kväll såg vi tre avsnitt från Snobbar som jobbar-boxen, en fin julklapp från Anna. Jag har nu sett tolv avsnitt totalt, det vill säga hälften. Men boxen innehåller också fyra långfilmer! Och det ÄR verkligen kult och roligt att få frossa i 70-talet lite och skratta åt töntiga dansmoves och kläder!


En fin julklapp från Anna!

Read Full Post »

Ytterligare en januaridag är snart till ända. Denna har inte lämnat nåt större avtryck. Eftermiddagen tillbringade jag vid datorn alternativt med en bok; mamma med en bok alternativt sport på TV:n. Jag ringde också Fästmön för att kolla om hon vilade ordentligt och det gjorde hon

Till middag lagade jag till Tokerians superba fiskgratäng med dill och skaldjur. Den är både god och billig och vi avnjöt den på kvällen innan det var dags för… lite mer sport på TV. Därefter såg vi två avsnitt ur Snobbar som jobbar-boxen jag fick i julklapp av Anna. Idag var det spännande biljakter och inte ett dugg fejkade (nehej då!..) slagsmål. Charmigt, kul och jaa, KULT!


Kult som jag fick i julklapp!

                                                                                                                                                         Vi avslutade tittandet med Kommissarie Lewis på Kanal 5, men både mamma och jag tyckte att kvällens avsnitt var segt. Eller snarare, det blir för långt med nästan två timmar per avsnitt när en massa tid går åt till lååånga reklampauser. Man blir för trött och seg, helt enkelt.

Nu ska jag ringa Anna och säga god natt! Det är alldeles för sent för henne att vara uppe så här dags när hon ska iväg och jobba tidigt i morgon bitti!..

Read Full Post »

Older Posts »