Grönt, beige, svart, rött åt tegel och färgglatt som 17

Ett inlägg i regnbågens färger.

---

 

Vilken tur jag hade i morse! Jag slapp gå ut med soporna på väg till garaget. Aparmarna (<== självinsikt) bar nämligen två papperskassar med grönt. Fyra krukväxter skulle till Husets Vackraste Rum på jobbet. Jag ställde en kasse bakom förarsätet och en i baksätet med intentionen att köra försiktigt. Efter första rondellen skramlade det till. Lyckligtvis överlevde vi allihopa och nu har jag förgyllt min vardagstillvaro på jobbet med det gröna. En får hoppas att de trivs lika bra som jag…

Detta bildspel kräver JavaScript.

Nåt sedvanligt fredagsfika blev det inte. I stället vankades det cider och gigantiska bullar med hosta på borta i andra änden av husets plan ett. Min företrädare i Husets Vackraste Rum och hennes gäng hade mingel borta hos sig. Och bullarna var verkligen STORA, även med Bagges mått mätt…

Detta bildspel kräver JavaScript.

Resten av förmiddagen ägnade jag mig åt seriöst jobbande. Jag laddade upp kommunikationsplanen som arbetsmaterial för staben. Vete 17 om nån har läst den idag på fredagen, men den ligger där nu i alla fall. Övrig tid på dagen fnulade jag kring internkommunikation. Det blir en egen liten plan kring den aktiviteten, för det är efterfrågat. Nånstans mitt på dan bröt jag för lunch. Den var rätt beige, men ganska god. Fast pasta… det hade jag tänkt äta både i morgon kväll (kycklinglasagne) och på söndag (kycklingkorv och makaroner). Nåja, för att göra tillvaron på jobbet mer färgglad satte jag ett regnbågsskal på tjänstemobilen. Och på lunchen läste jag ut Vita spår – i kväll är jag säker på att jag börjar med uppföljaren, Prio ett, som jag vann, signerad, i en utlottning hos författaren.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Jag har under dagen fått en signal från Fästmön att hon har satt sitt namn på ett papper. Det glädjer mig mycket! På hennes utflykt idag blev det emellertid inget kaffe och hade jag vetat det skulle hon ha fått en inbjudan till sådant i Husets Vackraste Rum. Nåja, jag får se fram emot morgondagen då jag får träffa Anna några timmar mellan två arbetspass. Vi är bjudna till hennes snälla mamma och L i Slottet/Slottsträdgården – om nu regnet kan hålla sig borta!

Kontakt med goa vänner från min förra arbetsplats har jag haft vid arbetsdagens slut. Omtanken är ömsesidig – och uppskattad. Det är gott! Jag är så glad att ni finns kvar i mitt liv, NK* och H!

En flaska rioja, Montelciego 2011, ett reserva gjort på tempranillo, fick jag av Lucille idag.

En av mina köksstolar har varit på kalas sen i lördags. Snacka om bortamatch! Men när jag återvände från soprummet på seneftermiddagen stod en skamsen Lucille utanför med stolen – och en flaska rött gjord på en av mina favoritdruvor, tempranillo (som ger vinet en tegelfärg, vanligen). Snacka om goa grannar det finns, trots allt. Vi har för övrigt lovat att utbyta tjänster – jag öppnar Lucilles och F:s vinflaskor om de öppnar mina champagnedito.

Den här helgen har jag städhelg, men eftersom jag blev bortbjuden i morgon har jag börjat i kväll med att bädda rent, tvätta och damma. Redan i morse slet jag av de smutsiga sängkläderna och slängde dem i tvättkorgen. Kuddar och täcken fick ligga i frysen hela dan. Vik hädan, kvalster! Jag räknar med att dammsuga och städa av i badrummet och i duschrummet-/toan innan jag åker och hämtar Anna mitt på dan. Då kan jag torka golv när jag kommer hem, ringa mamma och ta en öl medan jag lagar lasagne på kvällen. Ja, helgen går fort… Men sen är det söndag och då ska Tofflan bara vila…

En go och färgglad helg önskar jag dig som har orkat läsa ända hit!

*NK = Närmaste Kollegan på min förra arbetsplats.

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

En dag med en hund: Mårran och Bubben

Ett hundvänligt inlägg.

---

 

Å vilken fin dag jag har haft! Jag har kommit ut flera gånger och fått ljus och luft. Vi såg nog ut som Mårran och Bubben, det vill säga jag var Mårran i Mumin och Bubben, det var Elliot. Jag har till och med bränt så många kalorier att jag skulle kunna äta en chokladkaka i kväll. Bara det att jag inte har nån hemma. Hundar är verkligen rätt medicin för både kropp och själ. Elliot är en sån fin sällskapsherre, en riktig kung.

Kung Elliot.

Vädret har varit perfekt för promenader. Den första tog vi på förmiddagen och den var längst, så lång som min hälsporre fixade. Jag skrev lite av och till före och efter och när jag åt frukost framåt lunchtid fick Elliot lite mat på ett eget fat – på golvet, förstås. Inga hundar på matbordet! Men det var svårt att motstå den både bedjande och flirtiga blicken…

Sen busade vi lite bland filtar och kuddar. På eftermiddagen stack vi ut igen och inhandlade ett ben och hundgodis. Jag gömde godiset och Elliot gömde benet, men han hittade såväl gotta som ben.

Så blev vi lite trötta efter allt spatserande, busande och letande. Vi slappade på gästsängen. Jag läste och Elliot sov och var min alldeles privata benvärmare. Men som alla sagor hade även denna slut. Morfar LP ringde och sa att han var på ingång. Elliot fick på sig kopplet och jag packade ihop hans saker.

Den här dan har gått så fort och jag har verkligen gillat att ha Elliot hos mig. Jag hoppas att han snart kommer tillbaka och önskar lite, lite att han inte får den där dagisplatsen. Samtidigt önskar jag en aning mer att jag får ett jobb och då kan ju Elliot inte vara hos mig på dagarna.

Stort TACK för sällskapet, Bubben och TACK till LP för vinet!!!

Här är några bilder från Elliots och min dag:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Jag hoppas att DU har haft en bra dag!!! Skriv gärna några rader och berätta om den i en kommentar, så blir jag glad!

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Två sprattelgummor

Ett sprattlande inlägg.

---

 

Även om vi ska bort i kväll måste vi ju fixa godis. Det är ju trots allt lördag. Det var inget att fundera nån längre stund över utan vi stegade iväg mot Tokerian – Fästmön lättklädd i tischa och shorts, jag tungklädd i tjockis-svart tischa, en bandero runt halsen (Toffelhalsen kan ju bli förkyld!), mörka jeans och luvatröja.

Vi började med att titta in på nyöppnade MM-affären. Där fanns mycket smått och gott. Anna fastnade bland sminket, jag fastnade ingenstans. Smink, hygien, underkläder, sportkläder, badrumsgrejor, köksgrejor, mattor, lakan, kuddar, färg, chips, strumpor, godis och massor av andra prylar trängs nu i lokalerna där Kaj tidigare höll till.

På Tokerian var det som vanligt fullt av buron och vi var värst av dem alla. Vi är riktigt sprattliga, jag tror baske mig att det är nerver inför kvällens föreställning. Man kan rentav tro att vi ska upp på scenen och sprattla med benen tillsammans med Sarah. Men det tror jag inte blir verklighet – vi sprattlar bara på våra lokala affär…

Detta bildspel kräver JavaScript.

Och du… Innan vi sprattlar vidare… Glöm inte att kika in här i morgon, söndag, vid 18-tiden. Då ska du få en närmare titt på..?

 

---

Livet är kort.

Read Full Post »

Mitt märkliga missbruk

Ett inlägg i vilket Tofflan skriver om människor med märkliga missbruk.

Fästmön och jag bänkade oss i afton, inspirerade av den sjuka Hortellskan, för att se The Real L Word på TV 11. Så långt var allt coolt och normalt och rätt roligt. Men sen kom programmet Mitt märkliga missbruk.

Först ut var en kvinna som åt toalettpapper. Jag bara kände hur det vände sig i magen på mig. Jag kände det där torra pappret på tungan och… usch! Men nästa kvinna var värre! Tack vare allt rengöringsmedel hon ätit under många år hade hon förstört de flesta av sina tänder. Anna och jag var förvånade över att hon inte hade först mer av sin insida.

Äta toapapper? Nej tack!

Nästa märkliga missbrukare var programmets enda man. Hans missbruk var jämförelsevis harmlöst – han hade en plastdocka till partner. På gång var också en flickvän, även hon i plast. Inget som skadade varken honom eller nån annan.

Kvinnan som var tvungen att sova med en hårtork var ju däremot livsfarlig! En påslagen hårtork bland sängkläder kan ju orsaka såväl brand som död. Kvinnan hade bränt sig flera gånger.

Även nästan kvinna hade bränt sig, men på solarium. Hennes missbruk var att sola, för det mesta i solarium, flera gånger om dan. Trots att hon var ung hade hon fått en hud som en 40-åring i ansiktet.

En kvinnlig städmaniker fanns också i gänget. Kvinnan städade typ åtta timmar varje dag. Hon skällde ut sin man för att han skitade ner och hon gick och handlade iförd gummihandskar.

Mja, lite städmanisk kan jag vara, men inte så att jag städar åtta timmar varje dag. Och jag har inte gummihandskar på mig när jag handlar!

Men värst av alla missbruk stod nog den sista kvinnan för. Hon som åt skumplast, sånt som finns i kuddar och soffor. Helst skulle skumplasten vara rullad i jord först så att den blev krispig. Hennes missbruk eskalerade så att hon även ville ha rosa lotion på skumplasten. Hon blev väldigt sjuk, men inte heller de rena fysiska plågorna kunde stoppa henne – hon började till och med äta sina BH:ar.

Skumbananer kan jag äta, dock inte skumplast. Uschaaaaaaan, på ren östgötska!

Först ska jag ärligt erkänna att jag skrattade. Sen mådde jag illa och fick ont i magen. Och slutligen tyckte jag förstås synd om dessa kvinnor (mannens missbruk var ju bara lite konstigt och inte skadligt). Samtliga försökte bryta sina missbruk, men långt ifrån alla klarade det.

När Anna skulle gå på toa i en paus undrade jag om hon skulle äta toapapper. Hon sa att hon inte skulle det, men man vet ju aldrig med henne, hon kan vara ganska lurig.

Nej fy, riktigt fruktansvärda missbruk dessa! Och nu vill jag förstås veta om DU eller nån du känner knaprar på nåt konstigt, kanske farligt..?

Livet är kort. Ät nåt gott i stället för nåt skumt!

Read Full Post »

Pride onsdag: Invigning

Det var länge sen jag var på en invigning av Pride, men i år var det dags! Tog 14.09-tåget med denna vackra donna till Kungliga Hufvudstaden för att fira Pride i dagarna fyra.

Vacker och älskad.

Tro det eller ej, men tåget gick som det skulle, tunnelbanan likaså och rummet var… spegelvänt mot vad vi brukar ha. Vi irriteras för övrigt alltid över att toadörren går inåt rummet och inte inåt hallen. Dessutom är det en blästrad glasdörr till toa – och där finns springor att titta i…

Efter uppackning traskade vi iväg till Tanto, där årets Pride går av stapeln. Vi mötte massor av kändisar som Anna kände igen. Själv var jag mest intresserad av husen runt omkring. Detta nybygge är ganska läckert, tycker jag.

Läckert nybygge på väg till Tanto.

Vi var väldigt törstiga, men det var inget vinunderhåll på vägen, så vi fick vänta tills vi kom fram.

Inget vinunderhåll på vägen!

Det blev både mat och dryck när vi kom fram. Anna njöt i solen – ett tag såg det ut som om det skulle komma ett skyfall – i sina nya solbrillor som är mycket spanvänliga. Ögonen bakom dessa registrerar en hel del, kan jag meddela…

En spanerska.

Ölen brukar vara halvljummen och maten sisådär, men i år var öl i alla fall sval och maten god. Fast jag fick förstås ont och kunde inte äta upp.

Maten var god.

Största behållningen av invigningen tror jag vi båda tyckte var detta att glo på folk. För invigningen var det inte mycket med. Trista artister och ointresserad publik. Men roligt och bra invigningstalande gjorde två politiker, sossarnas Mona Sahlin och folkpartiets Birgitta Ohlsson. Tillsammans.

Jag blev ju lite klen och då kändes det extra tryggt att ha två positivhalande systrar i närheten. Du skulle bara ha sett hur den till höger i bild svängde på stjärten när hon halade… Oj, det var så att det rann till… För dig som föredrar brevlådor rekommenderas annars den till vänster i bild. USCH!

Stjärtar av olika slag.

Luftrummet ovanför oss var inte bara fullt av moln. Där kom massor av plan och massor av ballonger. Detta exemplar var rosa och jag kan ju inte zooma så bra med min gamla mobilkamera så njut av ballongen på lite håll…

Till väders…

Årets dogtag var en sorts patron som man kunde skruva isär. Inuti låg ett litet meddelande. På min microlapp stod ungefär att jag skulle välja att gå mina egna vägar och att jag skulle lämna avtryck… Tycker jag var väldigt passande…

Årets dogtag.

Bästa artister var – without no doubt – Gravitonas, ett band som jag faktiskt inte hade lyssnat på tidigare 😳 Så musikaliskt obildad är jag… Gravitonas gjorde sin första och enda Sverigespelning igår på Prideinvigningen.

Gravitonas – fast de syns inte så bra…

Vi traskade ”hem” genom Stockholms-natten och var tämligen nöjda med starten på Pride. Somnade med huvudena på små kuddar – de skitstora som finns i sängarna går inte att sova på.

I morse blev det härlig hotellfrukost. Vi roades av två söta hundar som lekte utanför och av en tysk familj som inte tyckte att det var tillräckligt

schön

att sitta vid vårt bord. Hmfp! Och vi som inte ens hade shorts på oss utan var passande klädda i heltäckande benkläder!

Torsdagsfrukost.

Vi åt och njöt och Anna är lika vacker idag som igår. Nu har vi fyra dar kvar här…

Anna njuter.

Planen för dagen är ett musiebesök. I kväll blir det förstås schlagerkväll i Tanto. Och i morgon eftermiddag ska vi träffa en bloggvän som har blivit en riktigt god vän – trots att vi inte har träffats än.

Livet är kort.

Read Full Post »

Saker och grejor

Så har man gjort av med pengar igen. Tänk, en dag före lön! För ett år sen kunde jag inte ens köpa bröd ibland dan före a-kassans utbetalning. Det är därför jag känner mig som en miljonär när jag får lön. Stenrik. Ändå har jag ingen fet lön. Men den räcker. Och får jag fast jobb nån gång ska jag dela med mig till andra som behöver. Inte bara allmosor när jag kan utan ett fadderbarn, har jag tänkt mig. Ett barn som jag kan hjälpa genom skolgången. Fästmön har, förutom fyra egna barn, också ett fadderbarn. Det tycker jag är bland det bästa man kan göra. Och för mig blir det ju så nära ett eget barn jag kan komma. Ett fadderbarn.

Vi skuttade iväg till Jysk. Där slutade man efter en kvart att förvånas över att folk vågar ge sig ut iklädda precis vad som helst. Herremajgadd, ingen självinsikt alls! Jag gillar inte till exempel när folk kommer mer eller mindre nakna till affären. Det känns… äckligt. Så jag bylsade på mig en tjocktröja över t-shirten, båda tjockis-svarta, förstås.

Jag fyndade på Jysk. Det blev två (2) kuddar till sågspånshuvet och en tvålpump. Min förra tvålpump kastade jag ju häromdan eftersom den hade rostat sönder i botten. Ett tag var jag inne på att köpa en sån här farbror också:

En polyesterdammvippa, med formen av en gubbe. Så vitsigt!

Bredvid Jysk, nästan, ligger Plantagen och det blev nästa stopp på vägen. Somliga skulle kolla på nåt och jag var glassugen. Det blev Anna som fick bjuda idag. Hon är ju lättlurad, som en riktig… kruka..?

Krukan Anna.

Så blev det ett besök på Rusta innan vi vände tillbaka mot New Village. Jag köpte en rulle silvertejp till mina ögonbryn, schampo, ett storpack KitKat-choklad och ett  nytt duschmunstycke med tillhörande slang. Nån gång när jag känner mig modig ska jag ge mig på att försöka byta skiten ut det trasiga munstycket.

Duschmunstycke. I bildens nederkant synes en Toffelfot sticka fram, en riktig svartfot…

Jag blir ofta eyeballad när jag går i affärer. Gissar att jag ser konstig ut på nåt sätt. Anna säger att jag är snygg, men hon är ju jävig. Idag var jag extrakänslig för folks blickar. Folk kan liksom inte glo snyggt och diskret. De glor uppifrån och ner, nerifrån och upp. En del tappar nästan hakan och jag har god lust att smälla ihop käftarna på puckona genom att dutta till dem under hakorna. Värst av alla glodde två flator på Rusta. F*n om ni vill nåt, typ hälsa eller snacka en stund, GÖR det. Glo bara inte så förbannat, jag blir vansinnig!

Sen åkte vi till Tokerian för att köpa bröd och jag kunde konstatera att jag och mamma hade vunnit 16 kronor på Lotto. Fast nog undrar jag hur i h-e man kan kalla ett bröd för

kusar. 

Kusar eller busar för mig är andra benämningar på snorkråkor, snorkulor och sånt. Ja, kärt barn har väl många namn, men vem vill ha kusar i brödet? Anna. För hon valde det.

Anna ville ha kusar.

Ja, Clark Kent* var sannerligen full där bak när vi kom till parkeringen hemma. Påssjukan var svår idag.

Fullt där bak. 

Det var bara att inse att friden var slut när vi kom upp i lägenheten. Alla vädringsfönster åt baksidan fick stängas och balledörren** fick förbli tillsluten. Ändå känns en genomträngande lukt som får mina luftrör att svida och en lika genomträngande röst får mina trumhinnor att krusa sig. Baske mig om inte till och med klippet av gräs med vanlig kökssax hörs upp till mig! Svårt irriterande och jag hoppas att de nya fönstren stänger ute såväl stickande lukter som störningsljud bättre… Till tröst tog vi en fika, för vi hade bullar och muffins kvar. Sen ringde jag mamma. Nu inväntar vi lämplig mattid så att vi kan åka till Mac Jack och slaskäta lite.

I kväll blir det kanske lite TV eller en stunds läsning. Alla bra filmer håller på fram till småtimmarna och vi ska upp klockan sex i morgon bitti eftersom det är en ny arbetsvecka, så filmerna kanske vi skippar till förmån för nån blodig amerikansk deckare av nåt slag.

*Clark Kent = min lilla bilman
**balledörren =  balkongdörren 

Read Full Post »

En soft dag

Varning för Kiss och Bajs!!!

Idag har jag en riktig hemmadag! Jag gillar verkligen att gå och skrota hemma – om jag inte är tvungen till det utan det är självvalt. Utanför regnar det fortfarande och jag njuter i fulla drag av att bara göra… ingenting.

Riktigt sant är det ju inte att jag inte gör nånting, för jag har ju tvättat en maskin och bäddat rent med mina nya satinlakan.

Titta så fint det blev! 

Överkastat är nytvättat och hänger på tork, så bara för bildarrangemangets skull la jag dit Kiss och Bajs. De tronar annars, tillsammans med ett antal kuddar, ovanpå överkastet.

Nu ska man emellertid inte blanda ihop Kiss och Bajs i gosedjursversion med den fina akvarell jag fick till 50-årsdagen av Arga Klara. Den tronar än så länge i min bokhylla i sovrummet, i väntan på att jag ska hitta en passande ram. Den slutliga placeringen är ännu inte bestämd, men det kan bli på toadörren i hallen. Jag menar, då slipper ju folk gå in i städskåpet eller nån garderob av misstag när de vill kissa eller bajsa.

Kiss och Bajs i akvarellform. När vi ses ska jag be konstnären Klara att signera verket!

Jag känner mig döäcklig, men ingen mer än jag själv drabbas. Jag har bara borstat tänderna och inte tvättat mig ännu och jag går omkring i rena underkläder, men skitful, oformlig grågrön t-shirt och slitna, tjockissvarta Nike-brallor. Igår slog det mig att ALLA som har gråa mjukisbrax tycks vara tjocka. Varför köper de inte tjockis-svarta mjukisbrax i stället? Då kan man åtminstone lura sig själv att fetman inte syns så mycket. Nä, gråa mjukisbrax gillar jag INTE.

Vad ska jag hitta på nu då? Tja, jag ska ta en surfrunda och sen blir det väl att slå en signal till mamma. Hon är så väldigt tyst den här veckan och skälet är ju hockey, vad nu det är för dumt påhitt!

Klockan 16 slutar Fästmön jobba och då ska jag åka och hämta henne. Vi måste sen stanna nånstans och kompletteringshandla till kvällens middag, som blir Tofflan’s cookalong no. 5.

Å vad jag njuter av tystnaden! Det enda som hörs är knattret av tangenterna och tyvärr en unge som gallskriker då och då. Men det senare får man borthöra ifrån. Jag är så glad att jag slipper höra sjutton olika musikstilar och färdigskrattade TV-program* samtidigt. Det enda som hörs i just denna stund är regnet… ungen som gallskriker…

Vad gör du idag då???

*färdigskrattade TV-program = TV-program där en (inspelad) publik hör skratta på de rätta ställena. Det bevisar en gång för alla att komedi inte är roligt. Jag menar, varför måste man tala om för folk när det är plats för skratt?

Read Full Post »

Nytt, svart och gott

I torsdags kom ergonommannen tillbaka till jobbet och ville ha tillbaka det trådlösa tangentbordet jag hade fått prova. Det var sååå bra, men också sååå dyrt att S, vår IT-person, sa att vi kunde köpa ett likvärdigt för hundralappar i stället för tusenlappar. Så när tangentbordet hade försvunnit med ergonommannen hastade jag bort till S och vi beställde tangentbord och separat nummerdel. Min förvåning var ENORM när alla prylarna levererades, till mitt rum igår strax före lunch! Snacka om snabbt! Jag var så tacksam, men mest tacksam var min högra axel som genast hade börjat göra ont.

Mitt trådlösa tangentbord i piano black och svagt svängt. Både snyggt och bra för min krånglande axel.

Jag såg ett intressant ledigt jobb på annons igår och eftersom en gamling* stod som en av upplysningslämnarna ringde jag för att ta reda på mer. Tyvärr svarade h*n inte på hela dan, så jag får göra ett nytt försök på måndag. Det som är intressant med den tjänsten är främst dess innehåll, men också att den är en lite längre tidsbegränsad anställning, ungefär ett år, och att det finns möjlighet till förlängning. Det är ju sånt jag måste tänka på.

Det regnade nog hela dan igår. Det regnade och regnade och regnade. Fästmön och jag strålade samman hemma hos mig för gemensam avfärd till Stormarknaden. Jag är så glad att hon följde med, för jag blir verkligen stirrig där. Anna har en sån lugnande effekt på mig.

På kvällen var det sol, regn,  sol, regn hela tiden, förutom när det var sol och regn samtidigt.

Vi gick först till apoteket där Anna hade ett ärende. Och där stod plötsligt… en gamling från mitt förflutna, pratandes i mobil. Det märkliga var att blicken var vänlig och ansiktet lystes upp av ett leende när h*n såg mig. Jag insåg att h*n faktiskt ville säga några ord till mig, men personen h*n pratade med uppfattade inte det utan pratade på. När Anna blev klar gick vi. Och jag vände mig inte om en enda gång.

Nästa stopp på shoppingturen var Systembolaget. Där skulle inhandlas en flaska vitt vin till kvällens middag, räkor. Jag är skitdålig på vita viner, så vi valde var sin flaska och hoppades på tur.

Sist, men inte minst, skulle vi in på ICA Kvantum. ICA Kvantum är ett perfekt ställe om man vill KBT-träna mot social fobi, klaustrofobi, agorafobi och så gott som vilken jävla fobi som helst. Med det menar jag att stället alltid är packat med folk, man irrar omkring, inga varor finns där de ska eftersom personalen ständigt flyttar runt saker, det pågår matprovningar som medför blockering av gångar och utrymmen, varor är så konstigt placerade att man måste vara vanskapt för att nå dem etc etc. Och redan vid ingången mötte jag en annan gamling, K, som jag inte kom ihåg efternamnet på. (Det var sååå nära att jag messade Agneta, men när Anna och jag gick från garaget hemma kom jag på det!) Så jag gick nästan hela resten av shoppingturen och ältade detta. Anna var förstås jätteintresserad.

Sen mötte vi A som var där i egenskap av barn och chaufför till sin mamma. Som tröst provsmakade han nånting, medan hans ystra moder fick sitt lystmäte och kunde titta på andra saker än mellanmjölk. Låt mig säga som så att jag känner igen beteendet, både A:s och moderns. Helt klart applicerbart även på min familj.

Jag dog inte den här gången heller, utan det bar sig inte bättre än att vi hoppade in på Hemtex på vägen ut. Där annonserades nämligen ut satinpåslakanset, två för 499. Så jag slog till!

Tjockis-svarta påslakanset i satin.

Sen insåg jag att till påslakanseten behöver man ju också ett underlakan…

Tjockis-svarta påslakanset i satin kompletterade med underlakan i satin för dubbelsäng.

Och när jag tänkte efter lite mer insåg jag att vi ju faktiskt har två kuddar var. I varje set ingick endast ett örngott. Så ytterligare två örngott kom med hem.

Tjockis-svarta påslakanset i satin kompletterade med underlakan i satin för dubbelsäng samt två extra örngott.

Varför heter det örngott, för resten??? Påslakan fattar jag, liksom underlakan. Men örngott… Vad har fåglar med min huvudkudde att göra???

Idag på morgonen skjutsade jag Anna till jobbet strax före sju och sen har jag förberett för en ombäddning med nya påslakan. Alla duntäcken och kuddar är inknölade i frysen, för så ska man göra om man vill bli kvitt kvalster. Sen sitter jag här och nästan svimmar när jag ser kvittot för min orgie på Hemtex – över tusen spänn. Tjolahopp, när är det lön, sa du? Jaså, om två veckor. Jahaja… Ja, jag överförde en extra slant på ICA-kortet igår, så jag borde ha så det räcker till mat i alla fall. Men jag är ändå nöjd, för nu har jag två helt nya påslakaset (fick ju ett i julklapp av jobbet också) och kan kassera mina gamla som är så slitna att det har gått hål i en del…

För övrigt blev det som sagt räkor till middag igår. Medan maten lagade sig själv (hårdkokta ägg och räkor på tining) tog Anna och jag var sin öl och lite nötter. Vi var så veliga igår att vi köpte chilinötter, wasabinötter och vanliga jordnötter. Dessa utgjorde en utmärkt förrätt!

Efter måltid, disk och tur till soprummet innan räkskalen börjat stinka sjönk vi ner framför TV:n. Anna ville helst se Catwoman, som gick på Tv3, på grund av huvudrollsinnehavarens läckra dräkt, men så uppspelta skulle vi inte bli, tyckte jag. Det fick bli två gamla avsnitt om några FBI-agenter som letade seriemördare i stället. Och till det lite choklad med detta märkliga påtryck:

Vadå heja Sverige???

*en gamling = avser oftast en före detta kollega från mitt förra arbetsliv

Read Full Post »

Det funderar jag på…

Det är okristligt att börja jobba klockan sju en lördagsmorgon på vintern, när det är tio grader kallt. Men Min Älskling jobbar i vården och då är det på detta viset. Jag ramlade ur sängen och skjutsade henne. Tänkte ta mig en liten lur till när jag kom hem. Men se då blev det ett akut besök på toa med efterföljande sprayning – ja, då fattar du vad jag gjorde, va?! Denna sprayning orsakade ett smärre astmaanfall när jag hade återvänt till sköna sängen. Jag låt där och flämtade och stönade, men det var inte av vällust. Till sist kunde jag andas bättre, fast då tog hostan vid. Så i stället för att slumra låg jag och funderade.

Jag funderade först på fröken Flängört, vars före detta make som jag träffade häromdan. Fröken Flängört är bland annat känd för barnsliga utagerande med varukorg inne i livsmedelsbutik. Jag funderade och funderade och kom fram till att det verkligen var rätt beslut att dessa tu delade på sig. Den före detta maken ser helt strålande ut! Fröken Flängört själv har jag inte sett på ett par år, men hon figurerar i media då och då. Vid såna tillfällen känner jag alltid ett svagt illamående. För av nån anledning för hon mig att tänka på snaps. För mycket snaps… De senaste årens erfarenheter har lärt mig att den som anklagar andra för att ha alkoholproblem oftast har problem själv. Ungefär som att homofober faktiskt kan ha en dragning till människor av det egna könet. Ja, det är sant! Inte jämt, men då och då.

Mitt förhållande till alkoholen illustreras delvis i detta fulla vinskåp, med endast en tom plats.

Sen funderade jag lite till på varför folk skaffar barn. Barn som de aldrig visar värme gentemot, inte vad jag har noterat. (Man ser jag sånt bäst sommartid – nu på vintern häckar vi ju alla i våra iden.) Om man tittar på sitt barn med ett nollställt ansikte… Om man visar sån likgiltighet mot barnets försök till lek… Inte konstigt då att såväl små barn som lite större försöker på uppmärksamhet genom att skrika lungorna ur sig. Nej, somliga skulle inte få skaffa barn, så ser jag på saken. (Du ska veta att ett av barnen är världens sötaste!)

Idag står en del hushållsgöromål på agendan. Jag ska bädda rent och har börjat med att slänga de skitiga lakanen i tvättmaskinen och starta den. Vidare har jag dammsugit madrassen och knölat in kuddarna i frysen för att döda kvalster.

*PAUS FÖR ATT TA UT KUDDAR UR FRYSEN OCH STOPPA IN TÄCKEN*

Sen ska det förstås bäddas med rena lakan och jag har valt ut ett sniggt (Ja, jag har ju inga fula påslakansset…) mörkblått påslakansset i siden. Ja, inte sånt där glidigt siden, utan bomullssatin. Skönt att sova på och mellan!

Idag måste jag damma och dammsuga också. Det var en riktigt tjusig dammskulptur jag noterade under sängen. Tyvärr är dessa skulpturer mindre bra för mina – och Annas – luftrör, så den med flera ska bort. Men jag tror att jag börjar med att bädda och damma för att sen ta frukostrast.

Mamma ska få ett telefonsamtal lite senare och så ska jag förbereda lite mat till i kväll. Och jag tänker inte snåla på finvinerna utan plocka fram en flaska ur mitt välfyllda vinskåp till maten.

Anna slutar klockan 16 och då hämtar jag henne, förstås. Vi brukar stanna vid ICA Heidan för att inhandla lördagsgodis på vägen hem och idag är inget undantag. Fast medan Anna bara köper äckligt lördagsgodis till sig, köper jag gott lördagsgodis till mig.

Typiskt gott lördagsgodis, det vill säga mitt. Anna köper nämligen bara äckligt lördagsgodis till sig.

Det blir ingen urpremiär på teatern för min del i kväll. Jag vet inte vad som har hänt med den utlovade biljetten. Däremot vet jag att mammakusinen B har ont i ryggen och att Anna jobbar, så jag hade liksom inte haft nån att gå med i alla fall. ”Lisbeth” frågade mig ju för ett tag sen om vi skulle gå tillsammans, men eftersom jag trodde jag skulle gå med släkt & familj tackade jag nej.

I stället blir det TV-soffan och live-gnällande på bloggen kring Melodifestivalens tredje deltävling. Sitter du ensam och har tråkigt, så häng på och kommentera med mig via bloggen i kväll!

Det funderar jag på… Vad funderar du på???

Read Full Post »

Tidig tisdag i juni

Gårdagskvällen blev seg. Jag kände mig rastlös. Inte ens middagen – tre kycklingchorizos med bröd – gjorde mig lugn. Eller mätt. Det var till och med rastlöst i magen, den ville ha mer att äta. Ibland funderar jag om jag inte har nån inneboende där. Nån jag kan skylla på när jag vill goffa

eller

Men vad vet jag… Det är väl som vanligt MIG det är fel på… Det slutade med att det blev lite av den översta bilden och sen en skål cornflakes och mjölk. Jag försökte glo lite på TV, men det var inte nåt att glo på som jag tyckte var intressant, så jag hade mest TV:n på för det sällskap ljudet ger under tiden jag påbörjade Sockerdöden av Unni Lindell. (HJÄLP vilken hiskeligt lång mening!) Det är en bok som jag fick av vännen Rippe i födelsedagspresent. Alltså jag fick ett presentkort och sen skickade jag efter ett roligt bokpaket. Bättre present än så kan inte jag få! TACK igen!

Jag telefonerade också med Fästmön en stund på kvällen medan jag satt vid pusslet. Har väl knappt fått till halva pusslet, efter hav och strand kommer träd, buskar, en båt och ett hus och en del av det har jag fått till.

Slängde mig i fåtöljen och skulle just greppa min senaste pin up-fotobok när den kära fru Hatt ringde. Hon är mer levande än 1940- och 1950-talets pinuppor så det blev ett uppfriskande samtal! Fru Hatt besitter ett antal spännande förmågor. Att laga god mat är en av dem, men det där Sjätte sinnet, att känna på sig när ens (lilla)syster har nåt som trycker hennI är en annan.

Jag läste ut pin up-boken sen efter jag hade pratat med fru Hatt.

                                                                                                                                                                  Det blev hyfsat tidig sänggång med Unni Lindell och sovrums-TV:n påslagen med Criminal Minds i rutan. Tänk att jag sover så bra till otäcka mordserier!

Och idag blev det tidig uppgång! Hade i ett svagt ögonblick lovat Anna att hämta henne och Elias tidigt idag och skjutsa dem till Viking Lines busshållplats inne i stan. De tu tänker nämligen åka fram och tillbaka över Ålands hav. Verkligen en härlig dag för det! Himlen är blå och det är varmt. Men det är inte helt fel att sitta inne framför datorn heller. LIAR ME!

Min dag är ganska blank. Jag ska över till Tokerian lite senare för inhandling av TV-tidning samt de utlovade chilibågarna! Men veckans höjdpunkt blir i kväll när det är säsongspremiär för mitt favoritprogram. Och då snackar jag INTE det där gräsliga skrål sångprogrammet från Kungliga Hufvudstaden som ska få en skåning som programledare, utan Morden i Midsomer, förstås!

Jag har lite tvätt att ta reda på och ska även bädda rent i gästsängen inför mammas besök, men täcke, kuddar och filt är på vädring just nu.

Igår brände jag mig lite på övre delen av ryggen och axlarna – den lilla stund jag satt med Anna och Elias på en filt, i skuggan under ett träd i Storvad. Det gör mig inget, jag är mest förvånad över att solen tar så! Det som är lite mer oroande är att jag kände av tromboflebit-lårkan i morse. Jag pallar inte en sommar till med detta elände! Kommer proppen tillbaka tänker jag åka till akuten och parkerar mig där tills de tar bort skiten!

Så här såg lårkan ut i början av augusti förra året när tromboflebiten började läka ut…

Read Full Post »