Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘krystat’

Ett inlägg om en bok.


 

Carin GerhardsensTjockare än vatten böcker i Hammarbyserien har jag alltid gillat sen den gången jag köpte och läste första delen av en ren händelse, Pepparkakshuset. Nu har jag just läst ut den sjunde delen, Tjockare än vatten, en julklapp till mig från mamma.

Den här gången handlar det om nån som tycks gilla att dränka katter. Men när en psykolog hittas dränkt i sitt badkar och dessutom har tungan avskuren blir allvaret än större. En misstänkt man hittas död och spåren pekar bakåt i tiden – trots att polisen Hamads före detta fru Lina är inblandad. Vem som är mördaren uppdagas förstås inte förrän i slutet, inte ens av mig.

Hum nja… Det här är lite för rörigt för mig. Det är alltför många berättelser som pågår samtidigt och det blir svårt att hålla reda på såväl händelser som personer. Det utdragna slutet av avslöjandet av mördaren känns dessutom något krystat. Visst är boken spännande och läskig, men… Stavfelet på sidan 266 irriterar mig också. Jag trodde att Norstedts hade kunniga redaktörer i sitt stall.

Toffelomdömet blir medel.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg om en bok.


 

Läsarna i Broken Wheel rekommenderarI mitten av augusti beställde jag en härlig hög med böcker från Bokus. Läsarna i Broken Wheel rekommenderar var den näst sista i högen. Lustigt nog är den skriven av en svensk författare, Katarina Bivald. Det såg jag inte först. Detta är dessutom hennes debutroman.

Svenska Sara har nyligen blivit arbetslös efter att bokhandeln hon jobbade i har slagit igen. Hon har sen ett tag brevväxlat med amerikanska Amy, en lite äldre kvinna från hålan Broken Wheel. De båda har bland annat bytt böcker med varandra och Amy har berättat mycket om Broken Wheel och folket som bor där. Sara, som förstås är en bokmal, åker dit. Men när hon kommer fram visar det sig att Amy har dött. Sara bestämmer sig ändå för att stanna de två månader hon har turistvisum för. Och det blir inte bättre än att Sara, tillsammans med småstadsborna, öppnar en bokhandel.

Det här är en härlig bok om en riktig amerikansk byhåla – som jag tror enbart existerar i författarens fantasi. Icke desto mindre, det är en söt historia om en tjej som hellre läst böcker än umgåtts med människor och rest. Sen blir det liiite dravligt mot slutet med kärlek och så. Ändå tycker jag att det är en riktigt bra bok om såväl kufar som kärleken till böcker. Ett litet HBTQ-tema har smugit sig in också, fast det känns mest krystat.

Toffelomdömet blir högt, men inte riktigt det högsta.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minirosa toffla minihalv-rosa-toffla-mini

 


Livet är kort.

Read Full Post »

I söndags gick den tionde och sista delen av danska TV-serien Brottet. Eftersom jag hade sett de nio föregående avsnitten ville jag förstås veta hur det slutade.

Brottet
Sarah Lund och hennes kollega har ett förflutet. (Bilden är lånad från SvT:s hemsida.)


Två parallella historier
utspelar sig under dessa tio avsnitt. Dels är det val i Danmark, dels kidnappas dottern till en inflytelserik affärsman vid ett synnerligen viktigt företag. När det visar sig att flickan inte skjuts, som man först tror, utan har förts bort till en okänd plats börjar jakten mot klockan. Kidnapparen infångas så småningom, men ska man hitta flickan i tid, alltså vid liv? Kidnappningen blir politisk eftersom statsministern förlitar sig på att företaget stannar i Danmark och på så vis räddar landets ekonomi. Men personer i statsministerns stab och i företagets ledning tycks vara inblandade i kidnappningen. Polisen Sarah Lund är på väg att tillträda en ny tjänst när kidnappningen hamnar på hennes bord. Hon ska samarbeta med danska säkerhetspolisen och en man som hon har ett förflutet med. I samma veva får hon veta att hon ska bli farmor.

Ja, för den som inte har tittat på Brottet förstår jag att det låter rörigt. Det är rörigt. Det blir för många återvändsgränder och jag förstår inte heller vitsen med att blanda in politik i kidnappningsfallet. Det blir för mycket, helt enkelt. Tio avsnitt känns krystat många och det är knappt så att varje avsnitt för historien framåt. Sarah Lunds privatliv blir en tredje historia i det hela. Som tittare får i alla fall jag inte riktigt kläm på henne. I vissa lägen är hon rent osympatisk, i andra visar hon stor empati. Slutet blir inte riktigt som jag hade trott, men väldigt irriterande.

Jag ger Brottet medelbetyg därför att serien trots allt är spännande och jag är ganska snäll. Man vill ju veta hur det hela slutar, om polisen ska vinna kampen mot tiden och om flickan lever. Samtidigt är slutet, som sagt, rätt irriterande. Gissningsvis är det en cliffhanger för ytterligare en säsong. Frågan är om jag ska titta då. Svaret är tveksamt.

rosa toffla minirosa toffla minirosa toffla mini


Livet är kort.

Read Full Post »