Posted in Böcker, Diskutabelt, Epikuréiskt, Familj, Ironi, Personligt, Trams, tagged a-kassan, a-kassekort, Akassan Vision, aktivitetsrapport, andfärs, ansökning, anställningsbevis, antikens Rom, Arbetsförmedlingen, arbetsgivare, arbetslös, arbetslöshet, Återbruket, äta, åka vagn, baktankar, balkong, baxna, besked, blogg, blomälskare, blomma, boxas, byta, citrus, deckare, deltidsdagar, Elliot, en svart lista, fack, fackförbund, födelsedag, för varmt, fiktivt mord, flaxa, fnatta runt, galge, galghumor, gentilt, gissa, glass, gratis, grotta ner mig, handläggare, hög, humor, hund, ICA Supermarken Solen, jobb, kaffe, kakor, katter, kattgos, kökssoffa, kopia, Kristi Himmelsfärd, kunder, kvällskaffe, lavendel, lägga ner tid och kraft, läskigt, liggande position, litteratur, livegenskap, Lucifer, luttrad, mamma, maratonsamtal, måndag, mini, minne, mobiltelefoni, nätshop, nyfiken, nytt jobb, nytta, onsdag, papper, paus, penséer, proviantera, rastlös, räkningar, röd torsdag, rensa, Romarblod, S:t Paulia, söka jobb, skälvande, skänka, skön känsla, skriva ansökningsbrev, skrivbord, slippa, sommar, sortera papper, sovmorgon, stiga upp, strykning, Systemet, tävling, telefoni, telefontid, utsvävningar, vattenkanna, Vision, yngsta bonusdottern on 05 maj 2016|
Ett nyttigt inlägg.
Nej, jag har inte enbart ägnat mig åt utsvävningar. Det har blivit en hel del nytta gjord också. Igår innan jag for iväg ner på stan ringde jag a-kassan. Hela tre timmars telefontid hade de under onsdagen. En baxnar. De måtte vara helt slut efter arbetsdan. <== ironi! I vart fall var det en skön känsla att ringa och säga att jag har fått jobb. Ändå tyckte de att jag skulle skicka in en kopia på mitt nya anställningsbevis. Eh? Varför då? Jo, får att systemet kräver det. Men sen kom handläggaren på att systemet inte kommer att kräva det. Jag skickar in mitt sista a-kassekort för två veckor nu på måndag, samma dag jag börjar jobba. Dessa två veckor har jag varit helt arbetslös. Inga underliga så kallade deltidsdagar som a-kassan kan dra av alltså. Så jag slipper. Gentilt. <== ironi! (Hade inte tänkt skicka in nåt i alla fall.) Det fick mig att undra ännu mer vad alla handläggare gör på a-kassan när det är systemet som kräver in intyg och Arbetsförmedlingen som ansvarar för att arbetssökande söker tillräckligt med jobb och aktivitetsrapporterar. I vart fall ska det bli skönt att slippa både a-kassan och Arbetsförmedlingen. Nu. Ett tag. (För alltid, kan en väl inte hoppas på, luttrad som en är.) Det första jag ska göra är att byta fack. Vision är inte det vassaste facket i Sverige, om en säger så. Sen ska jag vänta på att få besked på alla jobb jag har sökt. Den lilla <== ironi! högen här nedan består av ansökningar som jag ännu inte fått svar på. Kanske blir det en svart lista på en blogg nära dig framöver på arbetsgivare som skiter i att folk lägger ner tid och kraft på att skriva ansökningsbrev.
De här ansökningsbreven vill jag ha svar på.
Tänk att det är så stört omöjligt att försöka ta sovmorgon så här de sista skälvande dagarna i livegenskap-arbetslöshet! I morse vaknade jag klockan 5.30 och tolv minuter senare gav jag upp försöken att somna om. Medan Kristus flaxade upp till himlen grottade jag ner mig i en bok om ett fiktivt mord i antikens Rom. Boken var en av dem som Återbruket skänkte sina kunder förra sommaren när alla böcker var gratis under ett par veckor.
Detta bildspel kräver JavaScript.
Det blommar i sovrummet.
Men till sist blev jag rastlös och steg upp. Jag tog tag i min strykhög som vuxit till tre maskiners tvätt. Trots det var den inte alltför hög. Under strykningen kom jag på att jag inte hade gjort april månads räkningar, så jag tog en paus för att kolla. Eh ja… Minnet är gott, men kort, för jag hade gjort räkningarna. Det har jag inget som helst minne av, dock. Läskigt. Efter strykningen tog jag itu med att sortera lite papper och rensa bort saker från skrivbordet. Det var skönt. Ett varv med vattenkannan har jag gått. Då upptäckte jag att S:t Paulian, som jag fick av Elliot Hund och köpte för att ha på förra jobbet, blommar igen i sovrummet.
Den här röda torsdagen blev det också en tur ut till Förorten. Jag hämtade Fästmön när hon slutade jobba och vi åkte för att proviantera på ICA Solen. Men tänk… där säljer de nåt så exklusivt som… ANDFÄRS!..
Andfärs säljes på Solen!
Naturligtvis hade jag lite BAKtankar med att skjutsa hem Anna. Dels hade jag paket och kakor till födelsedagen från yngsta bonusdottern att hämta och så hade födelsedagsböckerna från Anna levererats från nätshopen. Men bäst av allt var nog att sitta på Annas balle* och dricka nybryggt kaffe och äta en glass…
Detta bildspel kräver JavaScript.
Självklart blev det lite kattgos innan jag åkte tillbaka hem till New Village för ett maratonsamtal (53 minuter) med mamma. Katterna var med oss ute på ballen, men de tyckte nog att där var för varmt. Citrus visade sig vara en blomälskare och åt såväl penséer från i år som torr lavendel från förra året. Och lite av min glass. Mini gick strax in och la sig på kökssoffan i stället. Lucifer fnattade mest runt.
Detta bildspel kräver JavaScript.
Jag ska kika på mina födelsedagsböcker och öppna mitt paket. Kakorna tar jag till kvällskaffet. Det finns fortfarande chans att gissa på galgen, för övrigt. Klicka på bilden nedan så kommer du till tävlingen!!!
”Roligt du kom” står det på galgen, men vad står det på den bakom??? Klicka på bilden och gissa i tävlingen!
*Annas balle = Annas balkong
Livet är kort.
Read Full Post »
Posted in Familj, Krämpor, Personligt, tagged applicerbart, arbete, arbetsdag, önskemål, besiktning, bil, bilprovning, bli bättre, blogg, blyg, buss, en skugga blott, ett annat hörn av campus, förväntningar, fredag, glad, grå, humor, ingen belastning, inkomst, inte få framföra fordonet, kall, körförbud, krav, Kristi Flax, Kristi Himmelsfärd, kylig, lön, ledsen, lydig, Mattan, mästarinna på masker, mycket snack och liten verkstad, nervös, ont i magen, oro, osäker, osäkerhet, personligheter, plågor, prata för sig, problem, rädd, röd dag, regn, resor till och från arbetet, skymtar, smart, sovmorgon, stark, strejk, tacksam, tanka, tusenlappar, under mina fötter, Upsala Nya Tidning, vass, väder, vilsen on 11 maj 2012|
8 Comments »
Det fortsätter att vara grått och regnigt även om det har avtagit idag på morgonen. Det är skönt att det är fredag – och det var länge sen jag kände så. Kanske känner jag mig lite vilsen och ledsen just nu. Men det blir bättre, det brukar det bli på nån dag eller två. Vädret gör väl sitt till för humöret också.
Det regnade här även i början av året. Men då satt jag i ett annat hörn av campus, kan man säga. Nu sitter jag i dess början.
Samtidigt kan jag inte påstå att det hjälpte när jag slog upp lokalblaskan i morse och fann personen som fick den berömda Mattan, den som rycktes från under mina fötter, placerad under sina fötter tillsammans med ett antal tusenlappar. Nu har jag lärt mig att det går till så när man kan prata för sig. Uttrycket
Mycket snack och liten verkstad
är synnerligen applicerbart i det här sammanhanget.
Jag har ont i magen idag. Kanske är det så att jag känner efter för mycket. Och så hägrar det som händer den 23 maj när en del plågor förhoppningsvis blir bättre.
I kväll kommer Fästmön till mig. Hon jobbar 7 – 16 både lördag och söndag, så nån sovmorgon blir det inte i helgen. Men jag får ju ändå tre sovmorgnar nästa vecka eftersom torsdag är Kristi Flax och röd dag. För övrigt kör jag så gärna, det är ingen belastning på nåt sätt. Och nu när jag har en lön kan jag tanka utan att bli orolig. Orolig för strejken på bilprovningen är jag emellertid. Det är mindre än två veckor till min besiktning och om jag inte får besiktiga bilen när jag ska får jag körförbud efter en vecka. Jag vet inte riktigt vad det innebär, mer än att jag inte får framföra fordonet. Då blir det problem med resorna till och från arbetet eftersom jag inte kan åka buss.
Nu börjar strax min arbetsdag, fast jag var redan igång lite smått för 40 minuter sen när jag kom till jobbet. Jag ska runda av här och säga att jag fortfarande är glad och tacksam att jag har en inkomst ända till och med juli månad. Eventuell oro kring jobbet handlar om min osäkerhet, den som är Ulrikas och inte kan döljas bakom den kyliga, vassa Tofflanmasken. (Jag tror att jag vände på mina ”personligheter” här på bloggen vid nåt tillfälle. Men det är så här, att Tofflan är den starka, vassa, smarta och kalla, medan Ulrika är den rädda, nervösa, blyga och osäkra. Den person som bara skymtar ibland eftersom jag har blivit en mästarinna på masker, allt enligt Odjurets önskemål, krav och förväntningar – jorå, jag kunde vara lydig ibland.)
Ulrika, en skugga blott, respektive Tofflan.
Read Full Post »
Gå till Toffelprofilen
Tofflan - en tragisk komedi 