Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Kreta’

Ett lugnt inlägg som andas fredagslojhet.


Äntligen är det efter arbetet.
Hemma möttes jag emellertid av mig själv i form av en artikel i vår personaltidning.

I personaltidningen Tofflan på jobbet. Journalisten hade först skrivit MVC-huset… Det vägrade jag. 


Därpå, en hälsning
från Lilljonnes på Kreta. Tack raring, så glad jag blev att du kom ihåg mig!

Kretakort från Lilljonnes
Från gullegrisen Lilljonnes på Kreta.


Solen hittade hit i eftermiddags
och termometern visade 30 grader varmt när jag åkte hem. Jag har torkat bort pollen från balkongmöblerna, provat shorts och linne samt rakat mig under armarna (ingen kan kalla mig Gorilla på ett tag). Alldeles strax flyttar jag ut på ballen* med min recensionsbok på gång och en helt underbart, kall öl.


*ballen = balkongen


Livet är kort. Just nu är det gott.

Read Full Post »

Nej, jag hade inte tänkt att skriva nån årskrönika. Men jag är ju på bättringsvägen och nu ska jag göra ett försök att beskriva 2012 – Tofflans år.

 


Jag önskar alla läsare ett riktigt gott 2013! Men glöm inte bort att livet kan vara  kort.

 

Read Full Post »

Det är inte mycket man pallar så här på fredagskvällen. Men jag stod faktiskt inte ut med mina dammiga golv. Kom ju på att jag har en alldeles underbar tingest i mitt städskåp – en swiffer! Jorå, även Tofflan kunde förr i tiden gå på TV-reklam. Det här städredskapet är emellertid toppen mot damm – själva tingesten är lätt, man kommer åt på såna där jobbiga ställen som under och bakom soffan och framför allt: den är tyst!

En swiffer.


Jag köpte min swiffer
för ganska många år sen och jag vet inte om den fortfarande finns att få tag på ute i handeln. Men bra är den och underskattad av mig! Nu har jag emellertid återfunnit i gömmorna och nu ska den få tjänstgöra ända tills trasorna tar slut. För frågan är ju om det finns nya trasor att köpa…

Ett annat favoritstädredskap jag har är den mindre dammsugaren som jag fick av mamma. Den älskar jag! Om swiffern fixar de dammiga golven, fixar dammsugaren de smuliga golven.

Ett favoritredskap.


Men…
och det är nu snart jag kommer till poängen med det här inlägget… Så här på fredagskvällen är man ibland så trött att man bara vill grina. Då plockar jag fram en Snickers och…


Nej det gör jag INTE! Jag tog mig i kragen och gick ut med sopor. Som belöning skulle jag hämta in ett par starköl för att ställa på kylning. Det var då jag insåg att jag verkligen inte är städmanisk – trots att jag försöker ge sken av det. Ölplattan står nämligen i förrådet. Och i förrådet är det så fullt att det bara finns en ruta om typ 30 cm² att stå på. Resten är belamrat. Från golv till tak, till och med på väggarna.

Nu ska du faktiskt inte få se eländet, men däremot denna påse som grannen, som jag delar förrådsrum med, har ställt utanför sitt förråd. Jag fick mig ett gott, internt skratt när jag såg texten, för mitt förråd ser allt annat än GREAT ut…

”You look great…” OBS! Det är grannens påse och grejor runt om som faktiskt står på gemensamt utrymme i förrådsrummet. Men med tanke på att de är fyra och jag en tycker jag att det faktiskt är OK om de tar det utrymmet… 


Kanske borde jag ställa mig
på nån bakluckeloppis nånstans nån gång och försöka kränga en del saker. Mycket är det nämligen inte fel på. Jag har till exempel

  • gamla vinterjackor (för små/trasiga dragkedjor)
  • ett par mattor (fel färger för mitt hem)
  • uppslagsverk (från 1800 kallt)
  • blomkrukor (till förbannelse…)
  • en massa ungdomsböcker, typ Kitty, Tvillingdeckarna, Fem med mera (och till och med mammas gamla Kulla-Gulla och pappas Bill-böcker…)
  • delar från ett par tidigare perkolatorer (reservdelar!)
  • en gammal dator (jag orkar inte bära ut den till kärlet för elektronikskrot)
  • pärmar från studietiden (massor av bra papper om krukskärvor från Kreta och Gustaf Fröding, för att ge dig ett hum om bredden)
  • leksaker (som jag av nåt skäl skaffat mig som vuxen – förutom den gamla Televinkendockan från 1960-talet)
  • bordtennisracketar (spelar jag nu för tiden? Nej.)
  • badmintonracketar (spelar jag nu för tiden? Nej.)’
  • lovikkavantar (jepp, hemstickade, som mammakusinen B:s mamma har stickat. Tyvärr är det hål i samtliga…)

… med mera. Ja jisses… Bakluckeloppis var det. Och ”you look great”… Handlar inte om mitt förråd, inte…


Livet är kort.

Read Full Post »

För ett tag sen skrev jag här på bloggen ett inlägg där jag undrade varför Kreta var ett sånt populärt resmål. Jag fick många varierande svar, bland annat från en säljare från ett resebolag – vilket kanske var ganska naturligt…

När man sitter så här en regnig sommardag är det ju inte helt fel att drömma sig bort lite, till dit där solen är. Grekland har ALLTID varit ett resmål som lockat mig, men ett annat spännande land som jag hittills inte har besökt är Italien.

Som gammal humanist, med många språk på schemat, blev jag fascinerad av landet redan på gymnasiet. Rubriken i titeln är ett citat ur en av mina gamla latinläroböcker. Översättningen blir, ungefär (ursäkta mig, men jag är rostig…) ”Vi tycker om Italien. Naturen är vacker…” Jag har för övrigt lärt mig att tala latin med vacker och mjuk italiensk accent, men italienska kan jag inte!


Här på Colosseum kan jag, för mitt inre öga, se min lille latinlärare springa upp och ner, fram och tillbaka, i sina fotriktiga sandaler…

                                                                                                                                                         Min latinlärare var en liten och söt herre med utstående öron, en tunn krans av hår på huvudet, tjocka glasögon – och definitivt en stark fäbless för Italien! Han beskrev gärna på lektionstid det vackra landet han så ofta besökt – vandrat i fotriktiga sandaler bland ruiner, skuttat upp och ner i Colosseum, besökt de välbevarade resterna av Pompeji, druckit underbart enkelt men härligt lokalt vin… Inte konstigt man blev smittad av hans längtan till stövel-landet…


Avgjutningar av några offer från Pompeji. Människor som för alltid kommer att sova…

                                                                                                                                                               Det närmaste jag har kommit Italien hittills är besök på italienska restauranger, framför allt min lokala favorit Il Forno Italiano. Där serveras italiensk mat, men också härliga italienska viner som inte finns att inhandla på vårt systembolag. Fast det gastronomiska Italien är nog oändligt mycket mer än försvenskade versioner av pasta, pizza och tiramisu

I Italien har jag nog ändå ett favoritstad. Jag är ju uppvuxen vid vatten och skulle tycka att drömresan – kanske bröllopsresan? – gick till Venedig. Tänk att glida fram på en kanal, i en gondol, tillsammans med sin älskade… Inte finns det mycket som är mer romantiskt?!.

Read Full Post »

Varför åker alla människor till Kreta i år? Bara i den egna bekantskapskretsen handlar det om ett tiotal personer. Vad är det som lockar? För här hemma är det ju strålande sol och kanonväder – och vill man så gärna träffa grannarna i den grekiska övärlden???


Kreta – en satellitbild, lånad från Explore Crete.

                                                                                                                                                        Statistik visar att just Kreta ligger på tredje plats bland sommarens populäraste resmål hos Fritidsresor. Även Apollos bokningar har ökat mycket, med över 20 procent.

Förra året var resenandet svagt. Kanske var folk oroliga för hur den ekonomiska krisen skulle slå. Men i år är nästan alla sommarresor hos resebolagen bokade – och många resor bokades väldigt tidigt, redan kring jul och nyår. Hade möjligen den långa och kalla vintern ett finger med i spelet???

Men Kreta då? Varför just välja den otroligt turistiga ön i den grekiska arkipelagen? Inte kan det bara handla om sol, bad och alkohol? Det kan man ju ägna sig åt här. Själv skulle jag kunna tänka mig att resa dit för att kolla in resterna av den minoiska kulturen och springa på museer och sånt. I en av grundkurserna i min examen ingick nämligen att identifiera krukskärvor och det har alltid fascinerat mig sen dess! Men ”alla andra”? Inte 17 är väl de intresserade av trasiga krukor? Nån som vet???

Read Full Post »