Melodifestivalen 2012: Deltävling 4

På lördag Idag är det lördag och dags för den fjärde och sista deltävlingen i den svenska uttagningen till Melodifestivalen 2012. Tävlingen går i Malmö och startfältet är minst lika… spretigt som sist, men på ett annat sätt… Det här kan bli riktigt, riktigt spännande!

Den här gången är det åtminstone flera stora artister med som Charlotte Perrelli, Lisa Miskovsky och Danny Saucedo. Danny var för övrigt min favorit förra året. Jag hoppas att han kan göra underverk i år!

Jag live-bloggar från TV-soffan och det är bara att hänga på om du vill ha sällskap! Du som inte kan vänta till kvällen kan som vanligtförhandslyssna på låtarna på webben.

Nu börjar deeet… Men nej, Helena Bergström har återvänt. Suck… Och då tar hon över. Tyvärr… Hon-som-jag-aldrig-minns-namnet-på pratar fulare än nånsin. Och varför, VARFÖR är Sarah Dawn Finer inte med och tävlar???

Så här ser startfältet ut:

1. The Girl – Charlotte Perrelli
Ja här var det muskorta kjolar, vill jag lova… Och dekolletage… En fartig låt, fläkt i håret… Jaaa… inte så tokigt. Man blir danssugen. Men det är ett ABBA-sound nånstans…

2. Allting blir bra igen – OPA!
Nu kommer det multikulturella bidraget. Nej, det här är svenska uttagningen. Bort. Sorry!

3. Land of Broken Dreams – Dynazty
Hårdrockstajm. Jaa, alltså jag gillar hårdrock, men det hör inte hemma i Melodifestivalen. Nej, fetbort med en gång!

4. Don’t Let Me Down – Lotta Engberg och Christer Sjögren
Det började bra med Lotta och Christer, Bromé respektive Björkman. Sen pratade Helena Bergström så jag hann bli alldeles sömnig. Fast därefter kom de, Engberg och Sjögren… På engelska. En låt för den som vill dansa tätt. Men nej, det här är ingen vinnare. Och vad 17 har Lotta på sig??? Märkligt nog kan jag låten utantill trots att jag aldrig har hört den förut…

5. Goosebumps – Hanna Lindblad
Meh… Vad har hon på sig??? Vet hon inte att gult är fult?! Låten börjar lika osymmetriskt som klädseln är. Kunde ha varit en bra låt, men den är för tjatig. Och, som sagt, utstyrseln tar fokus från låten… Hemsk.

6. Kyss mig – Axel Algmark
Från Traaaanååås… Där har jag också bott. Där finns en enda gata. Började han med att klia sig där bak? Såg ni??? Vad är det här för trallerall? Nej tack. Jag spolar fast forward.

7. Why Start A Fire – Lisa Miskovsky
Sömnig låt. Men sjunga kan hon, Lisa. Kanske fel forum. Jag får nåt britt-pop-låt i huvudet. Och lite Bowie…

8. Amazing – Danny Saucedo
Uppenbarligen publikens favorit… Och födelsedagspojke! Bara det… Kan det bli två grattis idag? Gillar his moves, men sången är klen i början. Sen kommer han loss. En härlig danslåt. Ascoola dräkter. Men sången ÄR svag i de långsamma partierna… Det är oroande…

Mellanakt. Gina går omkring och låter illa och försöker vara rolig. Varför måste det skämtas så dåligt hela tiden? Det är väl inget komediprogram??? En av mina favoriter från Antikrundan var på plats. Kanske nån kan tipsa honom om att ta bort den där jävla tröjan!!! När så Gina kommer fram till Danny måste hon ta på honom och kramas. Är det ingen som ska kommentera det???

Kan ingen ta bort Helena Bergström från mikrofonen? Hon har ju skrikit sig hes!

Mer Sarah Dawn Finer! Vilken stjärna!!!

Direkt till final går… Lisa Miskovsky och Danny Saucedo

Till andra chansen går… Christer Sjögren & Lotta Engberg och Dynazty

Jag är ganska nöjd med resultatet, men hade förstås självklart sett Charlotte Perrelli i andra chansen.

Läs även andra bloggares åsikter om Melodifestivalen 2012

Read Full Post »

Livet är en gåva

Det blev verkligen en kanonkväll igår! Jag plockade upp Fatou i stan och så sammanstrålade vi med Fästmön för att dinera på restaurang Trädgården. Trädgården är en kvarterskrog på Heidenstams torg i Uppsala. Alltså ingen finkrog. Många gäster går dit bara för att ta en öl. Men maten är superb – så även igår! Damerna i mitt sällskap åt kött och pommes, jag fisk och pommes. Under tiden intog Fatous pappa hamburgare nån annanstans, men även han slöt upp senare.

Kvällens höjdpunkt var emellertid inte maten. Det var Annika Östbergs  föreläsning i Lötenkyrkan. Ett något obyråkratiskt bokningssystem hade gjort oss osäkra på om vi verkligen fått biljetter eller inte, men Fatou, som känner allt och alla, hade lyckats igen. Förväntansfulla bänkade vi fyra oss – tillsammans med 496 andra…

Halva Fatous pappa till vänster och en förväntansfull och glad Anna till höger.

Lötenkyrkan tog in 500 personer och fick avvisa 100. Jättetråkigt för dem som fick gå hem, men förhoppningsvis kommer Annika Östberg tillbaka till Uppsala.

Vårt sällskap och ytterligare 496 personer fick plats.

Prick klockan 19 började Annika Östberg tala efter en kort introduktion av församlingsprästen. Sen talade hon i en timma och en kvart. Utan manus. De enda avbrotten hon gjorde var för att skölja halsen ren med vatten.

Jag kan inte återge vad Annika Östberg sa och berättade – och jag vill det inte heller! Jag tycker att du ska läsa hennes bok, Ögonblick som förändrar livet, och därefter försöka pricka in en föreläsning med henne. Mycket av det hon skriver om i boken kom förstås tillbaka i föreläsningen, men även annat. Och känslan att få höra henne berätta med egna ord var enorm.

Fatou och jag hade med oss våra böcker. Jag fick ju Annika Östbergs bok av mamma i julklapp. När jag berättade för mamma att jag skulle gå på föreläsning och ta med boken för att försöka få den signerad av författaren, tyckte hon att det var lite pinigt.

Meh, jag har ju skrivit i boken också, då ser ju hon det.

Jag tyckte det kändes bra. Fatou och jag försökte fota varandra tillsammans med författaren, men det blev… ehum… varierande kvalitet på bilderna. På den här bilden ser det ut som om jag säger ett otrevligt, men sanningens ord till Annika Östberg. Fast notera – NOTERA! – att vi faktiskt kramas!!

Vi kramas faktiskt, men jag ser för jädrigt otrevlig ut!.. 😳

Det jag sa egentligen var :

Du måste vara jättetrött nu!

Och det var hon, sa hon. Helt slut… Efter kramen skrev Annika Östberg  i min bok och det blev jag ju glad för, som synes.

Annika Östberg skrev i min bok och jag blev glad. 

Anna och Fatous pappa konverserade under tiden vi köade och fick böckerna signerade. Efter en kort paus, där en av oss förpestade sina lungor och tre av oss försökte sippa frisk luft, stegade vi tillbaka in för att fika. Kaffe och stor kanelbulle ingick nämligen i det facila priset – 100 kronor. Klart värt!!! För den som ville skänka mer i kollekt hittade vi en skojsig apparat som faktiskt tar kreditkort. Kyrkan goes 21st century, liksom…

Kollektomat. 

Anna träffade på en före detta arbetskamrat och det bar sig inte bättre än att hon kom ut för honom – jag stod ju bredvid. Det var väldigt modigt gjort och jag är så stolt över min älskling!

Den här kvällen bär jag med mig i mitt hjärta! Framför allt Annika Östbergs ord om förlåtelse. För det handlar om att kunna förlåta sig själv innan man kan gå vidare. Så är det. Och Annika Östberg skrev naturligtvis väldigt vackra ord i min bok, också dessa ord ska jag bära med mig från och med nu.

”Livet är en gåva.” Sanna ord som jag bär med mig från och med nu.

Read Full Post »

Intressanta och ointressanta nyheter

Har surfat runt lite i cyberspace för att hitta några intressanta nyheter. Men ärligt talat verkar det hända väldigt lite i omvärlden eftersom fokus tycks ligga på en av dessa så kallade nyheter:

1. Det pågår ett krig för eller emot herr Flincks rumpstrykning
2. NK:s lakan som ser ut som ihoptjepade kartonger som hemlösa sover på.

Det är inga intressanta och viktiga nyheter, tycker jag. Varför ska en programledare och en artist överhuvudtaget ha kroppskontakt (kramas)? Och varför i himlens namn gör inte alla lakanskritiker nånting konkret för de hemlösa i stället för att bara vara arga?

Ärligt talat tycker jag att det är intressantare att läsa om skillnaden mellan män och kvinnor vad gäller hjärnorna. Det har ju länge snackats om att det ena könets hjärna är större/tyngre än det andra könets. En del vill inte se skillnader, medan andra vill det. Nu har hjärnorna studerats av psykologer som kommit fram till att den största skillnaden mellan könen – för det finns skillnader! – gäller visuospatial förmåga. Eller lokalsinne, dårå. Där har man kommit fram till att män är bättre att hitta i typ labyrinter, medan könen är nästan lika bra på att hitta om det finns riktmärken att lägga på minnet. Nu brukar inte jag skena i labyrinter så ofta, men naturligtvis kan man applicera dessa forskarfynd på promenader i skogen (vilse eller inte).

Få se nu… Vilket håll leder hemåt?

Kvinnor är bättre än män på att komma ihåg ordlistor och ansikten. De är bättre på läsförståelse. Men män har alltså bättre lokalsinne och de är längre. Jag måste därför vara en mix av de tu könen (!..) – jag är rätt bra på ord och läsförståelse, men sämre på ansikten och att hitta. Men jag inser att jag är längre än de flesta kvinnor i min ålder. Och så har jag oftast större fötter, näsa och öron. Vad tyder det på, tro???

Read Full Post »

Jag är tjock

Jaa, jag är tjock. Jag är så tjock att jag har vissa svårigheter att kramas med Fästmön.

Men det är faktiskt inte mitt fel. Det finns alltid andra att skylla på. Därför en favorit i repris så att alla som gråter inte kan låta bli att skratta.

Read Full Post »