Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘kräkas verbalt’

En hel dag med intryck på jobbet. Men inte vilka intryck som helst, inga direkt lättsmälta. Så väldigt intressant att lyssna på forskare som pratar om att kommunicera osäkerhet… Jag antecknade febrilt…

Mina oläsliga anteckningar…


För mig som kommunikatör
är det så självklart att det vi kommunicerar är sanningen. Men hur kommunicerar man om sanningen är osäker?  Grupparbetena mot slutet av dagen gav vissa idéer och tankar.

Communication from different perspectives… Ja, hela dan var på engelska.


Jag fann mig
för övrigt bli gruppledare för grupp två. Och när det skulle redovisas var alla utom två försvunna. Känns det igen? Språket för dagen var dessutom engelska. Jag har bott i England och talade en gång helt flytande – vardagsengelska med sydlig accent. Idag gällde det att helst inte låta svengelsk utan antingen RP English eller amerikansk. Dessutom forskarlingua…

Nej, det var inte lätt för mig! Det var så svårt att jag först efter över fyra timmar började fnissa och tycka att stolarna liknade foppatofflor…

Stolarna såg ut som foppatofflor! 


Efteråt gick jag upp och kollade lite mejl
innan jag stack hem. Och tryckte i mig en kaka från institutionsinformationen som jag inte kunde delta i idag, tyvärr.

Under morgondagen ska jag samla intrycken från den här dagen och presentera tillsammans med bilder och filer på vårt intranät. Hoppas jag slipper börja dagen med att kräkas (verbalt) som jag gjorde idag. Men jag tar inte längre nån skit. Inte från nån.

Stannade till vid Tokerian på vägen hem för att handla lite förnödenheter. Sen studsade jag (nåja…) in i duschen. Jag har ätit en synnerligen smaskig lunch, en buffé av vilken jag åt rökt lax, västerbottenpaj, grönsaker och gott bröd. Men jag kunde inte gå förbi en hel gavel på Tokerian med Vit choklad från Marabou utan att köpa åtminstone en! Det blir till senare, först ska jag äta rester från igår kväll. För hur det än är, så är jag faktiskt lite hungrig. Och totally and utterly knacked. So knacked I don’t have the strength to say

knackered…

Klockan 16 i morgon ska jag infinna mig hos Sjukgymnast-Janne som antagligen leker voodoo-docka med min häl. I övrigt mår jag sisådär, jag är mest trött idag. Har bara nästan svimmat en gång och det är lite.

Tankar till två vänner som jag haft kort sms-kontakt med och som har det tufft just nu!Ni vet själva vilka ni är!


Livet är kort.

Read Full Post »

Ja, snart är det slut. På den här dan, alltså. Den här skitdan. Eller det var väl inget fel på dan i sig utan på mig. Otrolig tur att jag mår så bra fysiskt att mamma inte märkte nånting. Och bloggen funkade ju som sagt som kostnadsfri terapi. Jag bara kräks ur mig. Verbalt. Det är skönt. Fast ännu skönare vore det att ha ett jobb.

Snälla Gud/Jultomten/Kära Nån! Jag behöver verkligen ett jobb, typ NU. Innan alla i min omgivning hatar mig för att jag är så… kitslig, som nån sa.

Vänlig hälsning Tofflan

När mammas tvättmaskin var klar vek jag handdukar och lakan, men en del saker får hänga i torkskåpet över natten så viker jag dem i morgon. Det var också ett par kassar med diverse som jag glömde gå ner i källaren med, så det ska jag också fixa i morgon.

Och efter tankning och påfyllning av spolarvätska tuffar Clark Kent* och jag upp till Uppsala igen i morgon med en kasse smutstvätt, en påse med kaffe, choklad och chilibågar från mamma samt en liten väska från min förrförra arbetsplats.

+  + =
En perfekt godispåse från mamma!

                                                                                                                                                  Pratade i nästan en timma med Fästmön i kväll medan mamma såg nåt TV-program… eh Mamma söker bonde, Bonde söker mamma, Mamma söker mormor, Rödluvan söker bonde, Vargen och jag eller Äh, jag ger upp! Det är alldeles för många likartade (skit)serier som går på TV nu, jag orkar inte med dessa dokusåpor. Mitt eget liv är ju en dokusåpa på den här bloggen, det får räcka. Fast man får ju inte tycka högt om dokusåpor, i alla fall inte ha åsikter som inte är positiva, för då blir man ELAKT PÅHOPPAD. F*n, säger jag! Ironi. Humor. Tongue in cheek, liksom. Hört talas om det?  Nån? Ingen som vet/minns vad det är??? (Heja Pernilla, för resten!!!)

Nej, nu ska jag läsa om några läskiga mord så att jag kan sova GOTT sen här på min madrass på golvet i ett rum nånstans i en lägenhet i Metropolen Byhålan. Gäsp…

                                                                                                                                                           *Clark Kent = min bääääbispojksbil

Read Full Post »