Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘korvkiosk’

Ett matnyttigt inlägg.


 

Det handlar om gener, när det gäller mina matvanor. Det har liksom inte alltid varit nån ordning på måltiderna hemma i min ursprungsfamilj. Så efter en dag här har jag fallit tillbaka i gamla (o)vanor…

Bulle o kaffe

Frukost.


Kanelbulle och kaffe 
kanske inte är den bästa starten på dan, men det blev min frukost. Då klarade jag mig ända till lunch, som intogs på Ubbes på stan, vid 15-tiden…

Bulle vaniljhjärta och kaffe

Lunch.


Rätt slut efter en dags shopping med mamma. 
Min lilla mamma, som blir så trött så snart hon får vänta, men som kan rolla runt i en klädaffär hur länge som helst. Innan vi for hem handlade vi mat på Skafferiet. Eller dessert. En får se. Kanske tar jag en tur till korvkiosk emellan…

 Påse från Skafferiet

Middag. Eller dessert..?

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett risande inlägg.


 

Träd på kyrkogården

Ett vackert träd på kyrkogården med alla grenar och kvistar orörda.

På kyrkogården var det rätt dött. Ja, alltså… Oj då, jag menade verkligen inte att skämta om döden. Det jag menade var att några penséer inte hade planterats ut än. Det är för kallt om nätterna fortfarande. De gula påskliljorna vi hade med oss stod som små solar i den lilla gröna plastvasen. Vi var också en tur till mammakusinen B:s föräldrars gravplats och satte några påskisar. Mamma satt i bilen och pekade med hela handen (!) och tyckte att jag skulle slita kvistar från björkarna i backen ner mot det som en gång var Rivoli, ett disko på yngre stenåldern. Jag blev mycket upprörd och hävdade att det var brottsligt. Och så fotade jag ett vackert träd i stället.

Men ett påskris skulle vi ju ha. Jag lovade därför att ta en promme längs med sjön efter middagen (korvkiosken lagade maten i kväll igen) och leta efter fallna eller kapade kvistar som låg på marken. Det blåste ganska kallt och var inte alls lika skönt som igår. Men jag traskade på och utförde mitt uppdrag – med mig hem kom ett knippe av diverse kvistar. Vi får se om nåt slår ut här inne i värmen, med vatten i vasen. Mamma letade fram en låda påskpynt och vi behängde kvistarna med allsköns tuppar, påskkärringar och ägg. Den rätt fula ankungen blev en svan. Det ett owedigt fint owis till slut!

Detta bildspel kräver JavaScript.


Sen trätte vi om ett och annat
och saker som hade försvunnit upphittades av mig, trots att mamma INTE hade lagt dem där, det hade Nån Annan gjort. Påskfriden (?) sänker sig över Toffelmammans boning och i natt måste jag försöka sova lite mer än de två senaste nätterna. Men jag vill ju veta om DU har nåt påskris och vad som finns i det. Skriv gärna några rader och berätta i en kommentar.

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett långkört inlägg.


 

Det blev en lång dag idag och slut är den inte ännu. Efter en värknatt och diverse plock på förmiddagen gav jag mig iväg runt lunchtid. Jag visste ju att storhandling väntade vid ankomsten och ville försöka hinna med den innan mörkrets inbrott. Men när jag hade en tredjedel kvar av resan blev jag nödd och tvungen att stanna för output och input. Det senare blev i form av en plastad ostmacka och kaffe. Hela 51 spänn ville kassörskan ha för detta. Jag hade en femtiolapp och en femhundring i plånkan, men ingen enkrona. Du ska inte tro att hon bjuckade på spännen. Det blev till att knäcka femhundringen. Och just som jag slagit ner rö… min bakre del för att fika insåg jag att jag hade glömt min medicin så fint i dosetten hemma i Uppsala.

Plastad macka o kaffe

Plastad macka med ost och kaffe till för 51 spänn.


Vad gjorde vi före elektronikens genombrott? 
Idag var jag överlycklig att det finns nåt som heter e-recept. Efter ankomsten slängde jag i mig en kopp kaffe till, tog mammas storhandlingslapp och styrde kosan mot lasarettsapoteket i Metropolen Byhålan. En mycket vänlig tjej lät mig plocka ut tre mediciner, trots att jag hade tagit ut så sent som förra veckan. Men hon gjorde en anteckning om att jag glömt mina mediciner och sen var det inte mer med det! Toppen, toppen, nu slipper jag kräkas, till exempel. Det var jag mest rädd för eftersom det är vad som händer efter ett dygn utan den ena medicinen.

Korvkioskmeny

Jag fick leta upp en ny korvkiosk idag eftersom Nattkröken hade blivit wokkiosk.

På min shoppingtur blev jag och Clark Kent* observerade av vännen M, medan jag missade vännen FEM på lasarettet med några minuter, tror jag. Båda vill ses och jag ska försöka få till det hela. Men på påskdagen blir det en tur ut på landet för att hälsa på vännen I – vars nya och närmaste granne är FEM:s äldste son. Notera att vännen I och FEM inte känner varandra. Vilken liten värld det är! Jag ska ringa vännen på landsbygden under morgondagen för vägbeskrivning så att mamma och jag inte kör vilse. Ja, för mamma följer med, om hon orkar.

ICA Maxi var jag inte ensam. Där var värre än värst och inte hittar jag i butiken heller. Så vi glömmer detta trauma. Hem med tre kassar och en apotekspåse, en kopp kaffe och sen iväg till korvkiosken för att inhandla onsdagsmat av äkta byhåletyp.

Nu har vi ätit och jag fått kolla mejl och sitta och skriva ett helt blogginlägg. Vi ska naturligtvis se på När livet vänder klockan 20. Jag är så tacksam att jag kom fram helskinnad – särskilt med tanke på vad kvällens program handlar om.

Mammas och min kväll ska avslutas med en promenad nere vid sjön. Clark får vänta här hemma. Han har just i kväll kört 10 000 mil.

Tiotusen mil

Clark har just kört tiotusen mil.


*Clark Kent = min duktige lille bilman

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett inlägg som jag bara måste skriva. Eller?


 

Läsglasögon ocb bok Den grymmaste månaden

Mina nya läsglasögon (10 kronor) och Den grymmaste månaden (55 kronor på bokrean) ska jag ägna mig åt idag.

Mitt liv är så fullt av måsten att det kändes som jag gjorde revolution idag när jag tog sovmorgon tills klockan var nästan halv tio. Ja, jo, jag hade varit uppe och ute och kört bil vid halv sju-tiden, men jag gick och la mig sen och somnade om. Sov som en sten. (Fästmön tittade in igår kväll och sov kvar, så det var henne jag körde till jobbet.) Resten av dan tänker jag göra så lite som möjligt. Det blir nämligen tvärtom nästa vecka. Första prio idag blir att läsa (ut) min bok på gång. Jag införskaffade nya läsglasögon för tio (10) kronor igår. Brillorna håller väl en kvart eller så, men jag har köpt förut och en del går sönder genast, medan andra håller lite längre. En guldpeng för att kunna läsa är det värt i alla fall. Linserna hittade till min postbox i torsdags, men de korrigerar bara min närsynthet. Sen nåt år tillbaka måste de kompletteras med läsglasögon om jag ska kunna avnjuta en bok, läsa på mobilen, läsa en meny, en tidning etc etc. Det är en nackdel med livet som 50+. Jag hade trott att synfelen skulle ta ut varandra, men sån tur hade jag inte alltså. Kan DU läsa utan brillor???

Gårdagens middag, som jag gjorde cook alone på och skapade en helt ny maträtt, blev riktigt lyckad. Hur ska jag toppa den idag? Jo, jag har tagit fram en gigantisk kycklingfilé ur frysen. Gissningsvis steker jag den. Kycklingfilén vill säga, inte frysen. I skrivande stund är jag väldigt sugen på potatisgratäng, så kanske att jag hasar över rondellen till Tokerian och införskaffar potatis, lök och matlagningsgrädde. Vad ska DU äta idag??? 

Redo med kvasten!

Redo för påskresa med kvasten. 

I morgon ska jag ta en tur ut till Förorten på diverse ärenden som involverar familjen. Här hemma borde jag tvätta, stryka och packa inför min påskresa. Jag har miljoner saker som jag måste göra, men som jag inte har lust att göra – i alla fall inte i helgen. Att rensa kylen har jag ju påbörjat och så gott som avslutat. Men att rensa mobilen på bilder är inte ens påbörjat… Vidare behöver jag säkerhetskopiera bilder och andra filer. Det samlar sig lätt till högar, men jag är så nöjd att jag köpte en extern hårddisk att ha som arkiv i början av hösten. Hängslen och livrem är inte helt fel. Vad ska DU göra i påsk???

På måndag förmiddag ska jag på besök i vården, tisdagen är full av administration och därefter packning. På tisdag kväll ska jag lämna nyckeln till min granne som ska se till mitt hem. Onsdag morgon ska jag rapportera ett och annat innan jag packar in mig, min dator, router och en flaska med påsksnaps i bilen och tuffar ner till mamma. Och när jag har kommit fram ska jag ge mig ut på storhandling, för nåt måste vi ju ha att äta i påsk mamma och jag. Under knappt sex dar ska jag umgås med min mamma, men även besöka faster och träffa kompisar. Det ska nog gå, jag vill ju så gärna.

Godis

Smågodis är gott.

Innan min pappa gick bort var det mest avkopplande jag visste att åka hem till föräldrarna i huset och ligga på mammas höj- och sänkbara säng och äta smågodis och läsa veckotidningar medan mamma lagade god mat nere i köket. Så blir det aldrig mer. Det lagas inte nån mat, utan mammas kök är ganska oanvänt. Vi brukar äta hämtmat – pizza, korvkiosk och kinesiskt. Men till påskafton tänkte jag i alla fall koka några ägg och fixa lite sill så att påsksnapsen får sällskap. Sen hoppas jag på fint väder så vi kan promenera längs med sjön och att jag kan ta många bilder.

Rätt som det är måste jag åka hem och här hemma väntar inget annat än det vanliga efter påsk. Jo, en födelsedag i familjen blir det veckan efter påsk och den vill jag inte missa. Senare i månaden infaller ytterligare en födelsedag. På grund av jobb tänkte födelsedagsbarnen göra en gemensam firning av sig själva nånstans mitt emellan på tu-kvinna-hand. Jag hoppas att vi kan överraska oss själv på nåt sätt. Det gäller att ha små saker att se fram emot så man inte tappar sugen.

För egen del behöver jag även en del måsten. Jag ser dessa måsten som krokar att hänga upp min låtsastillvaro på. Och vem vet… En dag kanske tillvaron blir verklighet och de riktiga måstena poppar upp…

Idag tar jag i alla fall lite paus från de flesta måsten – för utom att glo på Mr Selfridge senare och att flytta fram klockan till sommartid innan jag går och lägger mig i kväll. Vad gör DU???

påskgodis från L m elefant

Påskgodis som jag fick av Den Hjärtegoda en gång. Den lilla elefanten står på ramen till anslagstavlan mitt emot min datorarbetsplats här hemma.

 


Livet är kort.

Read Full Post »


Ett kommunikativt inlägg.


 

Kommunikation är svårt. Det har jag ju konstaterat miljoner gånger på den här bloggen. Igår såg jag några praktexempel på hur fel det kan bli. Här bjuckar jag på ett par:

I en affär såldes… ja, vad såldes egenligen..?

Krubb 1190

Men… vad är det som säljs här?

Vi vänder på bilden och kollar…

Krubbskylt

Krubb för 1 190:- Ingen korvkiosk med andra ord…


Och när det gäller användningen av vinglas…
Jag har då aldrig hört att man ska ha dem till händerna. Fasen så små händer man måste ha då…

Vinglas endast handtvätt

Vinglas endast handtvätt kräver väldigt små händer för att få plats i glasen…


Kommunikation är svårt, som sagt var…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett vänskapligt inlägg.


 

Arrogant frog

Inte alla vill dinera på linnedukar. Men det här vinet skulle passa mig, jag känner mig lite arrogant idag.

Nä, man har verkligen inte mer spännande än man gör sig. Eller vad det nu heter. Tänk bara det faktum att två av tre korvkiosker i Metropolen Byhålan var stängda denna julisöndag. Två av tre! Det är ju för höge Farao turister i stan. Var äter alla dessa? Inte 17 vill alla dinera på linnedukar…

Hur som helst vi fick mat, mamma och jag, men det var med nöd och näppe. Och jag blev ju lite orolig att FEM och jag inte skulle hitta nånstans där vi kunde fika. Vi hade fått 100 spänn av mamma att fika för och denna peng ville vi ju sätta sprätt på.

Nere i hamnen hade vi tur och hittade en restaurang vid Motormuseet där man, förutom mat, också serverade kaffe. EN chokladboll med kokos fanns det kvar. Den delade vi systerligt på och det räckte faktiskt alldeles utmärkt. Men håll med om att det är märkligt att det knappt finns snabbmat och nästan inte ens fikabröd i denna Östergötlands sjöstad där det ska vara högsäsong för turismen just nu?!

Delad chokladboll med kokos

Delad chokladboll är dubbelt med kokos? Eller nej. Men det räckte bra med var sin halva.

3 FEM

FEM!

Vi var fräcka nog att sätta oss på den fina restaurangen med linnedukar. Där var det livat. Två sällskap med barn ”underhöll” (nåja…) resten av gästerna. Jag fattar fortfarande inte varför barn skriker när de pratar. Och hur föräldrarna står ut. Men de senare ignorerar de förra genom att bara prata med andra vuxna eller i mobilen.

Jag hade väldigt svårt att höra vad FEM sa eftersom det var ett sånt hallå i restaurangen. Synd det, för vi pratade om så intressanta saker. Men när vi hade fikat klart tog vi en liten promenad i environgerna och då kunde vi höra varandra.

Nära parkeringen såg jag en björnstaty som jag bara blev tvungen att fotografera. Maj gadd, vilken liten snorrkas den björnen hade! Inget alls för Gunilla i Dalarna!!!

 Björn med mikroskopisk snorrkas

Den snorrkasen var mikroskopisk!

 

Motala kyrka

Motala kyrka – tornet.

Vi gick upp mot kyrkan och hon stod där som hon gjort i hela mitt liv och långt före det. Motala har en väldigt fin liten kyrka. Alldeles vit utanpå och med ett häftigt torn. Jag har fotat den hundra gånger, men inte kunde jag passera den idag utan att ta en bild! Vi studerade gravstenar och förundrades över att de fortfarande finns kvar. Och undrade samtidigt vilka personerna bakom namnen och datumen på stenarna och korsen egentligen hade varit… Fascinerande! Nån präst såg vi förresten inte och det var vi glada över (insatta förstår vad jag menar).

Vi kunde ju inte skiljas åt utan att ta en selfie. Eller två. Vi tog faktiskt två! På den ena är ju somligas dubbelhaka förfärlig, men bilden visar ju sanningen. Inte mycket att göra nåt åt… Fast jag kan ju banta. Den som är ful kan ju… plastikoperera sig. Det är lite mer kostsamt, dock än att banta.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Sen skildes vi åt, för FEM hade en dejt med ett visst sportevenemang. Själv tänker jag kanske läsa eller nåt. En surfrunda hos mina kickor och pluttar blir det också. Men avslutningsvis vill jag visa att Metropolen faktiskt har ett Rumphus! Det var som tusan…

Rumphus


I morgon far jag norröver igen
, hem till mitt. Jag saknar min älskade och mitt hem, där jag gör som jag vill. Nästan. Man har ju inte mer spännande än man gör sig i alla fall. Fast särskilt spännande är jag förstås inte…

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Ett jättespännande inlägg.


 

Och nu har det hänt nåt ytterligare spännande! Jag hittade ett silvrigt hjärta på mammas bord. Hjärtat klingar när man rör på det. Och när jag höll upp det såg jag min egen spegelbild i det! Maj gadd, så spännande! 

Tofflan i hjärta

Det är ju jag i hjärtat!


Nä, nu får det vara NOG 
med spänning här. Jag åker till korvkiosken och lagar mat!

 


Livet är kort.

Read Full Post »

Older Posts »