Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘kontrollbehov’

OBS! Jag har en MYCKET bra chef idag, men jag har sannerligen erfarenhet av destruktiva chefer.


Personal- och ledarskapsfrågor
intresserar mig! Det sägs ofta i verksamhetsberättelser

Personalen är vår viktigaste resurs.

Men det är inte lika ofta en organisation eller ett företag agerar på det viset…

[…] En destruktiv ledare får snabbare resultat men de långsiktiga konsekvenserna för arbetsplatsen eller organisationen blir negativa […] 

Det säger Maria Fors Brandebo, forskningsassistent och doktorand i psykologi vid Försvarshögskolan, i en artikel i Svenska Dagbladet Näringsliv. Hon menar att när vi talar om destruktiva chefer lyfter vi gärna fram de uppenbara psykopaterna, alltså de aggressiva eller de ständigt kritiserande cheferna. Men den hyggliga chefen och den populära chefen kan också vara väldigt destruktiv. [Tell me about it…]

När Maria Fors Brandebo frågar anställda vad de tycker karakteriserar en detruktiv chef svarar de bland annat:

[…] Psykopat, maktmissbrukare, någon med kontrollbehov, en lynnig och obalanserad person, en person med låg självkänsla, eller någon som favoriserar vissa anställda. […]

Men så behöver det inte vara. En destruktiv chef kan vara den vi minst anar – och ganska populär. En destruktiv ledare når ofta bra resultat, men på lång sikt kan h*n vara skadlig för organisationen eller företaget:

[…] man tappar medarbetare, det blir sjukskrivningar och andra negativa konsekvenser […]

Den närmaste chefen har stor inverkan på medarbetarnas motivation. Samtidigt måste positiva händelser vara minst fem gånger starkare än de negativa för att upplevas som just positiva…

Det här är definitionen som Försvarshögskolans forskare använder på ett destruktivt ledarskap enligt de norska forskarna Einarsen, Aasland och Skogstad:

En ledares systematiska och upprepade beteende, det ska inte vara en engångsföreteelseen ledare som kränker eller bryter mot eller överträder organisationens legitima intressen genom att underminera eller sabotera organisationens mål, resurser, uppgifter, effektivitet eller motivation, välmående eller arbetstillfredställelse hos underställda 
De underställda blir omotiverade av beteendet och upplever orättvisa. 

Här är fem beteenden som karakteriserar ett destruktivt ledarskap:

1.Arrogant, orättvis
-fördummar underställda
-uppträder arrogant
-behandlar personer olika
-är otrevlig

2. Hot, bestraffningar, överkrav
-visar aggressiva tendenser
-straffar underställda som gör fel eller inte når uppsatta mål
-använder sig av hot för att få sin vilja igenom
-ställer orimliga krav

3. Ego-inriktad, falsk
-tar åt sig äran av underställdas arbete
-sätter sina egna behov framför gruppens
-litar inte på sina underställda
-håller inte sina löften

4. Passiv, feg
-vågar inte konfrontera andra
-visar sig inte bland underställda
-visar inte engagemang
-tar inte tag i saker

5. Osäker, otydlig, rörig
-är osäker i sin roll
-är dålig på att strukturera och planera
-ger otydliga instruktioner
-uppträder förvirrat

Konsekvenserna av ett destruktivt ledarskap blir…

frustration
likgiltighet
förstörda karriärer
bortkastade resurser
skamkänslor
depressioner
sjukskrivningar
…och företaget får dåligt rykte som arbetsgivare

Read Full Post »

Det började regna i natt. Jag hörde ingenting, låg och snarkade och sov den oskyldigas (nåja…) sömn, medan Fästmön låg vaken och snurrade i sängen. Det är hemskt med såna nätter, särskilt som vi skulle upp tidigt eftersom vi på väg till Annas jobb skulle lämna Elias på fritids klockan sju. Bensinmätaren började blinka på vägen in till stan, så jag passade på att tanka innan jag körde in Clark Kent* i garaget. Han har för övrigt skött sig riktigt bra de senaste dagarna och nåt ”gnäll” har jag inte hört på flera dar – ta i trä! I fredags skulle jag ha fått hjälp med det där ljudet, men mötet blev inställt.


”Jag har bara regn hos mig…”

                                                                                                                                                                        Igår skrev jag ett inlägg om min söndag och genast kände sig ett antal personer manade att ge mig, dumma människa, goda råd om att jag ska släppa kontrollen och inte vara så planerande. Som om jag bett om råd överhuvudtaget! Det är rent av fräckt att komma och skriva mig på näsan hur jag ska leva mitt liv när man inte befinner sig i mina skor. Jag beklagade mig INTE i inlägget igår. Kommentarerna jag fick på inlägget handlade om mitt kontrollbehov och mitt planerande. Vad hade det med inlägget att göra? Och är det fula egenskaper i folks ögon? Det verkar så. Jag kan bara säga att hade det INTE varit för min organisations- och planeringsförmåga hade min tillvaro kollapsat totalt 2009. Och att inte planera när man lever ihop med barn som dessutom är sjuka ibland, det tycker jag personligen bara är dumt. Det om nåt borde de som har barn själva förstå. Eller har ni glömt? Eller lever ni från dag till dag? Det var bland annat därför jag gjorde en massa igår på söndagen för att kunna ha måndagen fri ifall jag behövdes. Nu blir det inte så idag, utan en annan person har planerat (!) nåt.

För övrigt har jag haft magsår i flera år, men det är inte dessa jag har haft ont av de senaste dagarna. Nån/några var uppenbarligen snabba att koppla ihop det magonda med ordet stress som jag skrev i en mening intill. Inte visste jag att dessa personer var läkare också! Det är ett helt annat magont jag har och ingenting jag vill skriva öppet om. 

Så! Nu har jag skrivit ett samlat svar till samtliga och nu sätter jag punkt för gårdagens klotterplanksdiskussion här. Jag har ingen som helst lust att förklara mig, men nu har jag gjort det i alla fall. Ändå vet ingen allt. Var på det klara med det.

Idag ska jag ta hand om tvätten från igår, vika den och lägga det som ska strykas i strykhög. Jag har ett TV-program från i torsdags som jag tänkte titta på. Och så ska jag ringa en vän. Anna jobbar till klockan 14 och då blir det hemfärd till Himlen. Elias var snorig i morse, så ett visst förbehåll är det, hemresan kan bli tidigare…

                                                                                                                                                                *Clark Kent = min lille bilman

Read Full Post »

Dagen är solig och varm! Och Fästmön har semester så vi tänker oss en tur neråt stan igen. Bara strosa omkring, kika lite bland försäljarna och loppisstånden på Vaksala torg och lite annat.

Jag har försökt ringa Mekar-Bruden i två dar nu för att få en vägbeskrivning, men har inte lyckats få tag i henne. Det oroar mig liiite, men Anna säger att det bara är mitt kontrollbehov som bråkar med mig och att vi ju faktiskt har bestämt måndag kväll för bilmekande.


Här kanske jag hade hittat ett par riktigt billiga framdäck..?

                                                                                                                                                        Vidare insåg jag att min sedvanliga lägenhetsvakt också ska ut på påskresa och fräck som jag är ringde jag Annas mamma. Skulle behöva nån som tar in tidning, post och vattnar mina krukväxter. Och Annas snälla mamma sa att det inte var några som helst problem – det är ju promenadavstånd.

Nu återstår bara att ringa min egen mamma för att kolla läget innan vi ger oss ut i aprilsolen.

Ha en go lördag, alla!

Read Full Post »

Månpocket är ett seriöst och gedigt förlag som ger ut ganska nya böcker relativt fort i pocket. Så klart blir det då en av mina favoriter!

Här kommer några nyheter som JAG rekommenderar, norpade från Månpockets nyhetsbrev som kom idag i inboxen:

Mäktig tussilago av Maja Lundgren
Den här boken handlar om en middag som urartar – fel rätter, fel gäster, fel saker sägs. Oscar Riktelius förgår sig som festtalare och konfronteras med sin far under kvällens lopp, då familjehemligheter riskerar att avslöjas.Detta är en satirisk sedeskildring, ett säkert avlyssnande av samtalet i vänsterpolitiska kretsar här och nu. Det blir en barock tragikomedi med alla slags tonfall och stilar.


En tragikomedi, enligt Månpockets nyhetsbrev.

                                                                                                                                                      Malin och Henrik av Denise Rudberg / Daniel Möllberg
Titeln på den här boken ger mig svåra rysningar, men detta ska vara en relationsroman om två frånskilda föräldrar som inleder ett förhållande – och INTE handla om mig. Malin och Henrik, båda i fyrtioårsåldern, träffas på en flygplats. Tycke uppstår. Då kräks Malin. En krokig resa mot att bli ett par har inletts. Ska de lyckas med det som de båda redan en gång misslyckats med? Går det att få ihop ett pussel som mest består av spridda bitar?


En titel som ger mig rysningar.

                                                                                                                                                 Tjockare än vatten av Mark Billingham
Det verkar som om en mördare systematiskt håller på att döda barnen till offren efter seriemördaren Raymond Garvey. Kriminalkommissarie Tom Thorne tvingas till en kamp mot klockan för att skydda de barn som fortfarande lever och snart står han öga mot öga med den mest brutala mördare han någonsin jagat.


Brutal mördare jagas.

                                                                                                                                                       Let go! Bli fri från dina kontrollbehov av Emma Pihl
Varför behöver vissa människor ha kontroll över att allt alltid ligger på rätt plats och på rätt sätt? Vad är det som gör att en del blir utbrända för att de aldrig har full kontroll eller presterat tillräckligt bra? Att ständigt kontrollera sig själv och andra människor tar energi, hämmar den personliga utvecklingen och minskar livskvalitén. Emma Pihl visar med pedagogiska och tankeväckande övningar, illustrerande modeller och träffande exempel hur du blir vän med ditt kontrollbehov. Hur du tar makten över när, hur, vad och om du vill kontrollera. Och upptäcker ett liv som är fritt, levande och lustfyllt!


En bok som hjälper dig att bli fri?

Read Full Post »