Mindre bra och rätt OK

Ett inlägg om sånt som är mindre bra med att gå hemma och sånt som är rätt OK.

Dagarna går. Jag anstränger mig och ger järnet för att hitta nytt jobb och komma ut på banan igen. För mig är hemmafruandet inget alternativ, jag älskar ju att jobba. Dessutom behöver jag försörja mig. En inkomst, helt enkelt, så att jag kan betala mina räkningar. Det är en mindre bra tillvaro just nu, kan man säga.

Det här med pengar är ett kapitel för sig när man inte jobbar. Visst, jag skippar en måltid varje dag – lunchen. Men det går åt väldigt mycket mer kaffe och toapapper när man går hemma… Än är jag inte utblottad, fast från och med nu gäller att hålla plånboken stängd oftare än den är öppen. 

Det gäller att hålla dem stängda i så stor utsträckning som möjligt.

Det finns en hel del saker man kan göra som inte kostar nånting. Om man får en stund över mellan allt jobbsökeri, förstås. För att söka jobb är verkligen ett heltidsjobb. I alla fall för mig. Jag lever med det hela tiden, ser hela tiden möjligheter och tänkbara tjänster/jobb/uppdrag överallt. Men jag behöver göra andra saker ibland också, som en del av helheten. Att promenera, till exempel, är en sån aktivitet som även är helt gratis. Dessutom får jag ljus och luft, vilket gör mig mindre deprimerad. Och förhoppningsvis mer inspirerad till att skriva bra jobbansökningar… Jag är väldigt glad att min hälsporre är så mycket bättre så att jag kan promenera lite igen, med mina avgjutna inlägg i dojsen, förstås! (Men dessvärre tror jag att sporren har blivit kronisk. Nu har jag haft ONT sen april 2012…)

Så här års är det inte heller fel att promenera ut i nån skog eller så för att kolla efter ätbara saker som svamp och bär. Den förslagne ställer sig sen på Vaksala torg och säljer ”guldet” – det kan bli nätta inkomster.

Svamp är roligt att plocka, men kan ta tid att rensa, förstås… Men tid finns det ju ganska gott om.

Sälja saker kan man göra, ja. Inte bara sånt man hittar i skogen utan även sånt man hittar i sina gömmor. Jag har lagt ut en säljes-annons på Blocket. Den har inte gett nåt hittills, bara kostat. Hela 20 kronor…

Vill man få lite andlig och kulturell spis kan man besöka kyrkor och museer. De flesta tar ingen entréavgift och där finns massor av spännande, intressanta och kanske även roliga saker att se.

Varför skriver jag om en massa gratisaktiviteter? Jo, för är det nåt man har när man inte jobbar så är det tid. (Även om man söker jobb stor del av den vakna tiden…) Och är det nånting alla som jobbar inte har så är det… tid. Det är inte många som jag har träffat sen jag slutade jobba. Det är några stycken, men de allra flesta har inte tid eller ork. Några har säkert ingen lust heller. Vidare är det viktigt att komma hemifrån en stund. Det är väldigt, väldigt lätt att isolera sig… Believe me, I, for one, know…

Tid finns.

När man har tid kan man odla sina intressen också. Jag gillar till exempel att fota. Eftersom jag måste vara kontaktbar som arbetssökande införskaffade jag mig en iPhone. Det är den jag använder som kamera nu. Det blir långt ifrån perfekta bilder och jag saknar Nokians Carl Zeiss-optik, men… kameran i iPhone 5 är bättre än den i 4 S, så jag är nöjd. Att fota i sig kostar inte nånting heller.

En sån här kamera hade min pappa en gång i tiden.

Andra intressen jag odlar är förstås att läsa och skriva. Båda dessa intressen har eskalerat mycket! Och lite nytta har det ju med sig, inte bara rent nöje. För mig är ju språket ett verktyg. Språket måste tränas, utvecklas, underhållas – och det gör i alla fall jag bäst genom att läsa och skriva. Alla böcker behöver man förstås inte köpa heller. Man kan låna – av vänner och bekanta och på bibliotek. Eller fynda billigt på loppis och antikvariat.

Det är lite fullt i mina bokhyllor…

Det jag tycker är viktigt att tänka på är att inte förlora sig själv. Att inte bli en apatisk figur som bara sitter hemma och deppar. Eller ligger och sover. Det är bra att komma upp i vettig tid på morgonen och bra att lägga sig i lika vettig tid. Den här veckan har jag slarvat lite. Det beror på att Fästmön har gått tillbaka till sitt arbetsschema och hon har inte börjat tidigt en enda dag. Då har jag tillåtit mig att sova till klockan åtta, ungefär. Man behöver ju inte överdriva och gå upp klockan sju varje morgon… 

Anna skriver rent sina anteckningar från sommarens administrativa jobb. Flitig som en myra!

Varje dag sätter jag upp några mål som jag ska uppfylla under dagen. Ett av dem är att söka minst tre jobb om dan om jag inte har nån annan jobbrelaterad aktivitet inbokad. Det är inte alltid jag hittar tre jobb varje dag, men jag gör mitt bästa och letar. Och faktum är att det brukar dyka upp nåt! Andra dagsmål kan vara en aktivitet utanför hemmet. Det är viktigt att komma hemifrån, så att man inte isolerar sig. Ett tredje mål kan vara att ta en mänsklig kontakt – just av detta skäl att man inte får isolera sig…

Nu har jag fullkomligt öst ur mig en del rätt OK saker att göra när man inte har nåt jobb. Naturligtvis tycker du säkert att en del saker är mindre bra, men jag har i alla fall skrivit om sånt som jag gör. Vad gör du när du inte jobbar?? Eller vad skulle du göra om du var arbetslös??? Skriv gärna en rad och berätta!

Livet är kort.

Read Full Post »

Honey, I’m home

Ett inlägg om det faktum att hemma är bäst, eller..?

Jorå. Till somligas förtret och andras glädje är jag hemma igen. (Ja, alla älskar mig inte, men några.) Det gick bra att köra idag. Naturligtvis var det många sommarbilar ute på vägarna, men de flesta som var ute och rattade idag kunde köra. Utom en idiot, förstås, som envisades med att lägga sig precis i bakarslet på först mig, sen bilen framför mig – som det inte gick att köra om eftersom det framför den fanns en långtradare. Ibland är folk så jävla irriterande bara.

Jag fick stanna vid Skoftesta, för då var jag lite trött och så behövde jag gå på toa. Skoftesta ligger rätt bra på vägen, ungefär halvvägs hem. Det blev en Dumleglass och en pappmugg kaffe också innan jag körde vidare.

Behövde fylla på med såväl socker som koffein.

Mitt sällskap i bilen var Mikael Niemi. Jag har förstås läst hans roman Populärmusik från Vittula, men det är egentligen det enda jag känner till om karl’n. Jag upptäckte direkt att han var en duktig berättare. Tack, Sommar i P1, för bra program! Jag visste inte i förväg vem som skulle prata idag och hoppades på att ingen skulle tala om det för mig heller – jag ville bli överraskad! Det brukar jag bli på ett positivt sätt av sommarpratarna!

Rullade in i New Village strax efter klockan 16. Fick med mig alla grejor in från bilen i garaget. På så vis slapp jag köra in på gården. Där är så många små barn ute och leker så här års, så jag är verkligen glad att jag inte behövde köra där. Men jisses så fullastad jag var!

Försökte ringa mamma i en halvtimme, men det var bara upptaget. På så vis hann jag packa upp allt innan jag kom fram! Strax började min lur ladda ur, så det blev bara ett kort samtal. Just nu laddar båda lurarna så att jag ska få lite batteritid att prata med min älsklingskicka!

Hemma var allt sig likt. Samma trista och uttråkade röster hördes, uppblandade med unga, pockande och pigga. Lika tråkigt som vanligt att lyssna till. Kan inte för mitt liv begripa hur människor kan låta just så förfärligt uttråkade, torra… Mina växter var också väldigt torra. Ändå vet jag att Anna var här igår och vattnade. En del växter tar sig nog, men ampeln tror jag nog har gjort sitt, eller..?

Rätt död, va..?

Vad händer i veckan då? Jo, jag går in på min tredje semestervecka, men för den skull är jag inte sysslolös. Jag ska ringa griftegårdsförvaltningen om årsskötsel och jag ska ringa och boka in en intervju med en riktig stjärna här i stan. Intervjun blir förstås en artikel till Uppsalanyheter.se!

Vidare ska jag ta en en fika med en nybliven 50-åring. Och som alla semesteråtervändare behöver jag tvätta. Lägenheten behöver städas också, tyvärr, men det sparar jag till en regnig dag. Ska ner på stan också vid tillfälle och kolla in mobiler. En ny sådan måste inhandlas om jag nu ska vara kontaktbar. Tänk om a-kassan kunde betala den… Nehej, inte det, inte… Ändå krävs det att jag ska vara tillgänglig.

Ska strax ringa Anna och kolla läget. Hennes förkylning har brutit ut så hon är väl inte så jättepigg. Jobbigt i denna hetta! Jag hoppas att vi ändå kan gå och titta på Kitty Lindstens utställning nån gång den här veckan. Kitty ställer ut sen den 6 och till och med den 13 juli i Galleri Uppsala 1810 på Svartbäcksgatan 21. Hon öppnar varje dag klockan 12 och stänger lite som hon tycker. Vore kul att se hennes alster och höra om hon har gjort några bra affärer!

Kvällens middag intar jag nog lite senare. Det blir… prästostbågar och en kall bira. Det har jag förtjänat!

Livet är kort.

Read Full Post »

Torsdagstoffligt

På väg hem i bilen igår var det dags att bryta ihop igen. Skälet var väldigt enkelt. Innan jag åkte från jobbet skuttade jag upp till institution 1 för att flukta igenom papperstidningsutgåvan av lokalblaskan. Växlade några ord med ML som undrade om jag ska vara med på påsklunchen i nästa vecka.

Tyvärr går inte det för mamma kommer hit.

sa jag.

Och bara för det fick jag krångla och byta dagar med Den Hjärtegoda L, som jag vill bjuda på lunch som tack för den fantastiska måltiden strax före min operation. Dessutom… skulle jag nog bara bli ledsen.

Naturligtvis fick jag förklara varför. ML tyckte att det var jättetråkigt för, som h*n sa,

Vi har trivts så bra med dig här!

Så klart orden värmde, men jag hann knappt ut i bilen förrän tårarna trillade. Och när jag satt där och marssolen, som trots allt är ganska stark, lyste på mina kinder genom de smutsiga bilfönstren… Då såg jag hur tårarna gjort stora fåror på mina kinder. Det är sant! De här sista årens prövningar har gjort mig… gammal.

Hemma väntade en gigantisk strykhög och vad passar väl bättre som lindring när man är ledsen än kroppsarbete. Efter avklarat arbete unnade jag mig två kexchoklad till middag. Sen mådde jag förstås illa, men det är ju skit samma.

Innan jag fick slå ner rumpan slog jag in… julklappar! Ja, det blev ju så att jag hann köpa två julklappar till mamma förra året, men jag hann inte överlämna dem. Därför får hon dem nu till påsk. Hon har frågat vad jag önskar mig. Det blir ju bara dumt, för jag vet ingenting mer än sånt som inte går att köpas för pengar. Och en Ajfån. För, som sagt, jag måste ju vara kontaktbar även framöver. Sen. När det är över det här äventyret jag har deltagit i sen september 2011.

Ett hårt paket och ett mjukt paket till mamma.

Resten av kvällen ägnade jag åt mitt favoritprogram Antikrundan. Telefonerade med Fästmön efter det. Det ska bli så skönt att få sällskap i kväll, efter den här skitveckan. Till helgen kanske det blir en (inköpt på DVD) eller annan film (bio), det beror lite på hur vi mår. Det viktiga är att vi är tillsammans, inte vad vi gör.

Och i natt har det snöat. Mycket.

Livet är kort.

Read Full Post »